El med vätgas

Energiomställningen till fossilfri energi är ett centralt fokus i dagens miljöarbete då det är direkt koppat till lösningen av klimatkrisen på vår jord.

Vätgas är som jag skrivit om i ett av de senare blogginläggen ”Vätgas räddar klimatet” ett av huvudspåren för att klara klimatomställningen så att kommande generationer får en acceptabel värld.

Det görs nu betydande insatser för att satsa på utveckling av vätgasproduktion men är den helhjärtad och tillräcklig – det är frågan.

Dansk storsatsning på vätgas

Danmark planerar nu en stor satsning på utbyggnad av vätgasproduktion  med hjälp av vindkraftparker. Vindkraften skall vara energikällan för att i bränsleceller framställa vätgas. Satsningar som planeras är stora vindkraftöar dels vid Bornholm dels i Nordsjön.

Vindkraftpark
Foto: L Wilhelmsson

Vätgas skall användas för drift av bussar och lastbilar. Man räknar också med en stor efterfrågan från Köpenhamns flygplats.

I Danska folketinget har man just förhandlat fram ett nytt klimatavtal om att reducera utsläppen med 70 procent till 2030. Inom detta avtal ryms storsatsning på vätgasproduktion. Danmark var först i världen med att bygga ut havsbaserad vindkraft, vilket visat sig vara ett lyckat drag. Nu går man alltså vidare med en ny generation av energisatsning i form av havsbaserade energiöar med vindkraft och vätgasproduktion. Den nya satsningen på vätgasproduktion beräknas också skapa många nya jobb och möjligheter till export.

Det ser ut som att danskarna än en gång är föregångare vad gäller tekniklösningar, vilket vi förhoppningsvis kan ta efter i Sverige.

EU vill bli världsledande på vätgasproduktion

Inom en grön omställning efter coronapandemin vill man nu storsatsa bland annat på vätgasproduktion enligt EU:s klimatkommissionär Frans Timmermans.

Svensk vätgasproduktion

I det tidigare inlägget om vätgas skrev jag om svenska satsningar på vätgasproduktion. Visst finns diverse satsningar i Sverige på vätgas som jag visade på i tidigare inlägg. Ytterligare projekt är bland annat projekt vid Siemens i Finnspång som satsar på tillverkning av vätgas från solceller.

Alla organisationer med fokus på energifrågor talar om vätgas som ett högst angeläget område i energiomställning. Ser vi generellt på de svenska satsningarna känns det som att det bara är begränsade insatser som görs. Det vi behöver är en storsatsning i likhet med den danska. Den negativa klimatförändringen tar inte paus.

Dela gärna inlägget vidare.

Publicerat i Hållbarhet | 1 kommentar

Klimatet brinner!

Värmeslag i Sibirien

Visst är det skönt med värme när man har semester, men vad tål vi och vad vår jord.

Sibirien har idag en temperatur på 25-30 grader över det normala. Effekterna av detta blir kraftfull issmältning med stora översvämningar. Till detta kommer det katastrofala med permafrosten som tinar och ger utsläpp av växthusgaser med metangas, som har betydligt kraftigare effekt på klimatet än vad koldioxiden ger, se artikel i Aftonbladet.

Värmeslag i Sibirien,
källa Aftonbladet.se

Resultatet av temperaturchocken i Sibirien blir även återkommande stora skogsbränder som under 2019.

Trenden är att alla negativa faktorer stadigt ökar med avsmältning, mindre permafrost och fler skogsbränder i Sibirien liksom globalt. Dessa negativa effekter på klimatet är bara en del av allt som sker inom klimatområdet. De politiska utspelen med att aktivt begränsa klimatpåverkan till högst 1,5 graders temperaturhöjning till år 2050 är ett önsketänkande. Beslut med relevanta åtgärder motsvarar inte på något sätt de verkliga behoven till agerande för att klara av klimatfrågan.

Vad får klimatet kosta

I tidigare blogginlägg har jag presenterat Sternrapporten som beskriver ett scenario där följderna för den globala uppvärmningen medför kostnader som uppgår till 5-20 procent av den globala bruttonationalprodukten fram till år 2100. Åtgärder för att hejda och rädda oss från obotliga växthuseffekter skulle däremot stanna vid kostnader på 1 procent av den globala bruttonationalprodukten fram till år 2050. Rapporten kanske inte prickar helt rätt kostnadsnivå, men har vi råd att inte agera?

Ser vi på den krismedvetenhet som blivit följden av den aktuella pandemin så finns ju ett intresse för att få ekonomin på fötter. Det ena krispaketet efter det andra beslutas runt om i världen. Exempelvis har EU-länderna nu tagit beslut om ett krispaket på 500 miljarder euro, motsvarande drygt 5000 miljarder kronor – visst finns det pengar när det krisar. Den aktuella pandemin är en övergående kris, men är det inte så att vi behöver ett krispaket för klimatomställningen och det behövs NU.

En betydande risk vi har framöver om ingen förändring sker är att vi till 2050 har upp till 1 miljard klimatflyktingar som måste ta vägen någonstans.

Vad behöver göras

Bland mina tidigare blogginlägg finns många inlägg som beskriver vad som behöver göras för att skapa ett hållbart samhälle. Brett inom miljö men även specifikt för att klara en klimatomställning.

Presentationen av forskningsrapporten ”Framtider bortom BNP-tillväxt” – inlägg 181201 ger en bild av fyra scenarios för att klara en hållbar samhällsutveckling. De inriktningar som beskrivs för att skapa en annan framtid för att vår jord skall bli hållbar är;

  • Delningsekonomi
  • Lokal självförsörjning – Lokal ekonomi
  • Automatisering – Artificiell intelligens
  • Cirkulär ekonomi

De fyra scenarierna ovan finns presenterade i ett antal blogginlägg från 2018 fram till maj 2020.

En väsentlig faktor för ett framtida hållbart samhälle är att vi måste omvärdera samhällsutveckling från att enbart bygga på ekonomiskt tillväxt till att mer fokusera på en långsiktig hållbarhet med fokus på livskvalitet. Ett fokus på livskvalitet i bredare bemärkelse utgår också från att vi vårdar vår värld och dess naturliga resurser i stället för att förbruka dem.

Ett naturligt synsätt i ett hållbart samhälle är också att vi som individer och mänsklighet ändrar våra konsumtionsmönster och inte överkonsumerar.

I föregående blogginlägg diskuterades alternativa drivmedel i form av vätgas som en energikälla. Generellt gäller att vi måste satsa på mer parallella alternativ till fossila drivmedel. Ser vi på det svenska resvanebeteendet så är det dock helt klart att vi måste begränsa och dra ner på vårt resande då vi hör till de värsta i konsumtion av flygresor.

Greta Thunberg visar vägen

Ingen kan ha missat Greta Thunberg som en viktig länk i att få upp ögonen för behovet av en klimatomställning. Hon gav en alldeles utmärkt bild av det aktiva klimatarbete hon är katalysator för i sitt sommarvärdprogram i P1 under midsommardagen, lyssna är betänk.

Dela gärna inlägget vidare.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Vätgas räddar klimatet!

Nu är det fritt fram att röra sig i Sverige på nytt. I stället för flyget till Thailand kommer vi svenskar nu att ta bilturer runt Sverige. Frågan är vad vi skall ha i tanken nu och i framtiden?

Klimatpåverkan från transporter

Naturvårdsverkets rapport 6911 från 2019 om den svenska klimatomställningen visar vad olika sektorer i samhället påverkar utsläppet av växthusgaser. Inrikes transporter svarar för en tredjedel av de växthusgaser som släpps ut i Sverige. Allt är inte från personbilar, men de dominerar helt utsläppen.

Källa: Naturvårdsverkets rapport 6911

Transporter med eldrift

När vi talar om elbilar så tänker de flesta på dagens elbilar med stora batterier som kräver betydande tid för laddning och med en driftlängd på max ca 500 km. Studier kring elbilarnas förträfflighet som miljöbilar visar att de även har en betydande miljöpåverkan vid tillverkningen av batterierna.

Skall man tänka framåt och tänka på klimatet och miljöpåverkan på längre sikt är det kanske bättre att satsa på bränsleceller och vätgasbilar. En vätgasbil är en elbil, men i stället för tunga batterier så har man en gastank och en bränslecell. Vätgasen omvandlas i bränslecellen till energi där vätgasen tillsammans med luft omformas till elektricitet som driver motorn i bilen. Följ med på vätgasresan genom att kolla in ”Bränsleceller och vätgasbilar – fakta och förhoppningar” på SVT.

Källa: SVT Principen för bränslecell

Det som krävs är att vi gör betydande satsningar på tankställen, vilket Sverige är dåligt på. Framställningen av vätgasen bör på sikt produceras av förnybara energikällor med sol, vind och vågenergi. Finns det pengar för en sådan här satsning, ja frågan är om vi har råd av avstå. Med tanke på miljardsatsningar som sker idag nationellt och internationellt så tycks det inte vara någon brist på att skaffa fram pengar.

Bränsleceller för tunga lastbilar/fordon

Den tunga lastbilsflottan brottas idag med problem med att miljöanpassa sina transporter. Eldrift med batteri prövas av några tillverkare, men är inget realistiskt alternativ på sikt. I detta fall är vätgasbilar ett klart bättre alternativ. Volvo och Daimler satsar idag storskaligt på att tillsammans utveckla bränsleceller för tunga fordon.

Forskning och utveckling vid KTH

KTH har tilldelats 50 miljoner för utvecklingsarbete kring vätgasbaserat energisystem.

Bred användning för vätgas

Vätgas som energikälla för elproduktion har ett brett användningsområde.  Drift av fordon är bara ett användningsområde för bränsleceller med användning av vätgas. Andra områden är uppvärmning av bostäder och produktion av el. Bränsleceller kan med fog sägas vara nästa generations elenergiförsörjning. Vill vi klara klimatomställningen och inte drabbas av en ständig klimatkris så är det dags att göra de ekonomiska investeringar som krävs. Dagens miljardrullningar nationellt och internationellt visar att pengar går att få fram om bara viljan finns.

Dela gärna inlägget vidare.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Miljöanpassning av kläder och skor

Många miljöfrågor har ställts åt sidan i dessa pandemitider. Detta gäller allt från klimatfrågan till hanteringen av skadliga kemikalier. Kläder och skor hör till en grupp av produkter som innehåller betydande mängder skadliga kemikalier. Produkterna har också i allt högre grad ett ursprung utanför Europa, vilket gör att EU:s lagstiftning inte beaktas vid tillverkningen.

Skadliga kemikalier som kan förekomma i kläder och skor kan vara cancerframkallande, mutagena, fortplantningsskadliga eller hormonstörande. Detta medför att de direkt kan påverka vår hälsa och när vi tvättar så läcker kemikalierna ut i vår miljö. Utöver detta så utgör produkter med denna typ av miljöskadliga ämnen en stor påverkan vid tillverkningen i form av arbetsmiljöproblem och direkta utsläpp från producenterna. Det är därför angeläget att få bort och ersätta den här typen av kemikalier.

Sverige tog regeringen under 2019 initiativ till en utredning för skatt på kläder och skor. Denna utredning lämnade 1 april 2020 förslag att införa en skatt på 40 kr per kilo kläder eller skor om vissa angivna farliga kemikalier finns i produkterna, lyssna på inslaget på Sveriges Radio. En beräkning har gjorts att genomsnittssvensken köper ungefär 10 kg kläder och cirka 2 kg skor varje år. Med en skatt skulle detta bli en merkostnad för oss konsumenter med cirka 100 kr per år. Frågan är har vi råd att avstå från en sådan skatt för att möjliggöra att de miljöskadliga kemikalierna kan fasas ut?

Vill du fördjupa dig i förslaget till skatt på kemikalier i kläder och skor så finns utredningsförslaget här.

Problematiken med skadliga kemikalier är bara en faktor som gör att vi alla bör tänka efter var våra kläder och skor är producerade. Arbetsmiljöförhållanden, närmiljön på tillverkningsorterna och utnyttjandet av billig arbetskraft bör göra oss mer medvetna vad vi köper och varifrån. Detta ger ytterligare argument för att handla mer lokalt producerade produkter även när det gäller våra kläder och skor. Visst blir det dyrare för individen men du köper också något med en klart högre kvalité och du riskerar inte att ta på dig plagg med en massa skadliga kemikalier. Kolla in tidigare inlägg om mode och kläder ”Redesign- väg i rätt riktning-190116”, Klädindustrins miljöpåverkan – 190909”.

Dela gärna blogginlägget vidare.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Ser du Storebror?

I mitt förra blogginlägg beskrev jag den gränslösa övervakningen med artificiell intelligens.  Där vi på olika sätt är övervakade utan att direkt tänka på det genom att delge information via våra smartphones och vårt sätt att i övrigt dela personliga data via bland annat Google och Facebook. Ämnet är så betydelsefullt att det känns viktigt att än en gång ta upp det i ännu ett blogginlägg.  

Ett bra exempel på information om den digitala världen är avsnitten på UR med serien Vår digitala planet. I avsnitt 2 ”Ser du Storebror?” ges en initierad bild av vart vi är på väg med vårt övervakningssamhälle.

  • Vill vi ha ett samhälle där vår vardag styrs genom ansiktsigenkänning?
  • Hur är det med kontrollen över data, har vi en möjlighet att styra dessa eller är det redan förlorat?
  • Algoritmer samlar idag in data och styr vår vardag, hur mycket vill vi att detta skall ske?

I dagsläget med corona kan det också vara motiverat att se ytterligare en koppling till Apple och Google, vilket framgår av artikeln om hur internetjättarna stärker sitt grepp om samhället.

Vi är idag i en situation där vi måste förhålla oss till en framtid med datainsamling som tar ifrån oss vår egen valfrihet. Är detta vad vi vill nå i ett hållbart samhälle?

Dela gärna inlägget vidare

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Gränslös övervakning med AI!

I ett blogginlägg den 10 februari skrev jag om ”AI hot eller möjligheter?” (AI dvs artificiell intelligens). Mycket av den AI som utvecklas kommer att medföra betydande positiva framtidsmöjligheter inom allt från sjuk- och hälsovård, industriell utveckling till kommunikationer. Det som togs upp i inlägget var också risker med ett fåtal aktörer som styr utvecklingen såsom Google och Amazon.

Från början av februari till idag har vi haft en förändringsprocess med stängda gränser och en krisande ekonomier som ingen kunde föreställa sig för två månader sedan. Produktutvecklingen inom AI har inte stått still man kan säga att coronapandemin har accelererat AI som övervakningsteknologi.  Det har utvecklats appar, mobildata och övervakningskameror som skall kolla alla som är infekterade av covid-19. I tidigare blogginlägg noterades att vi riskerar ett övervakningssamhälle. Den nya situationen nu bara några månader senare är vi börjat acceptera ett gränslöst övervakningssamhälle.

Källa:Apple app store

Kolla in Sveriges Radios program hur coronapandemin satt fart på övervakningssamhället med hjälp av AI – ”Corona och övervakningen – Hälsan före allt” och fortsättningen med ”Corona och övervakningen – Techjättarnas julafton”.

Visst är det bra med AI, men vi måste börja reagera mot dess avarter och monopoliseringen.

Dela gärna blogginlägget vidare.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Behov av samhällsförändring

Global kris skapar möjligheter

I de fyra föregående blogginläggen har jag noterat olika händelseförlopp under den pågående coronapandemin.

Produktion och konsumtion världen över har avstannat med ekonomisk kris som följd i land efter land. Nationalism och eget intresse har blockerat transporter av viktiga försändelser av sjukvårdsmaterial i transfereringsländer. Nationella ekonomiska hjälpplaner till näringslivet har skett världen över i miljardnivåer som aldrig tidigare skådats. Allt i syfte att få hjulen att rulla som före coronapandemin.

Parallellt med den avstannade produktionen och konsumtionen har luftföroreningar i världsmetropoler som tidigare varit inneslutna i smog nu fått en klar himmel (inlägget). Resultatet leder till minskad dödlighet i luftvägssjukdomar. Djurlivet har börjat återta sin mark i stadsområden när folk sitter i karantän.

Denna förändrade värld borde vara tankeväckare för att skapa en förändring fast inte återgå till ”business as usual”. Kanske behöver vi inte alla dessa konsumtionsprodukter producerade i lågprisländer med undermålig arbetsmiljö. Kanske är det så att en stor del av vårt behov av varor och produkter kan produceras lokalt om vi ger det en chans. I de föregående blogginläggen presenteras grunder för den lokala ekonomin med närproducerade varor. Detta är något som också påtalas från många håll i den aktuella krishanteringen med ökat behov av att tänka mer i termer av lokal produktion och en höjd beredskapsnivå att klara framtida krissituationer. Den aktuella pandemin är en övergående kris, men ser vi vad miljö och klimatkrisen kan ställa till med framöver så krävs en helt annan höjd på beredskap för att skapa en samhällsordning som ger kommande generationer möjlighet för överlevnad. ”Vi riskerar med den befintliga konsumtionstakten att miljarder människor kan tvingas fly om extremvärmen sprider sig” se artikel.

Hållbar design för hållbar framtid

Ett betydelsefullt steg för en hållbar produktion och konsumtion är att göra rätt från början. Konsekvenserna av våra produkter måste synliggöras redan i designstadiet innan de finns i verkligheten. För vår konsumtion och vårt konsumtionsmönster bör vi också till stor del ta eget ansvar för och se till hur vi konsumerar för att skapa en hållbar värld som vi lånar av våra barn och generationerna därefter.

För att uppnå hållbarhet i utveckling av nya produkter är det viktigt att skapa förutsättningar och ge möjligheter för en hållbar design och produktion. I tidigare blogginlägg finns ett flertal som presenterar hållbar design inom olika områden som till exempel inom energiområdet, alternativ inom förpackningar och plastmaterial mm.

En morot för ingenjörs- och designstudenter är att bli uppmärksammade i sitt arbete. James Dyson Aword är ett prestigefull pris som är betydelsefullt att få. Tidigare blogginlägg med plastfilm av fiskfjäll (Marina Tex inlägg 191202) och erhållit detta pris. En svensk har också vunnit priset med en innovation ”Potato Plastic” 2018, med alternativ till plasten i engångsprodukter som framställts av potatisstärkelse och vatten. Nu finns ett bolag som vidareutveckla produkterna som är på väg ut på marknaden, vilket sker samtidigt som EU:s lagstiftning mot engångsartiklar snart träder i kraft. 


Källa: Potatoplastic.se

James Dyson Aword kompletterar nu också med ett specifikt hållbarhetspris. Detta kommer jag   att återkomma med framöver.

Dela gärna blogginlägget vidare

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Kris skapar möjligheter

Den kris vi befinner oss i med en pandomi följt av ekonomiskt standby läge kräver eftertanke. Vi har skapat en världsordning som bygger på global handel med en fri marknad att exploatera billiga råvarutillgångar och billig arbetskraft var helst den finns i världen. Rapporteringen av den kris som råder finns på all media världen över och i rapporteringen finns också en betydande andel ”fake news”.

Som jag skrivit i de tre föregående inläggen kring följderna av virusets framfart sker idag ekonomiska stödinsatser som är astronomiska som inte har någon likhet tidigare. Kina som i princip varit nedstängt börjar i dag komma igång igen efter den avstannade produktionen av alla våra konsumtionsvaror. Men det väcks på flera håll tankar att vi kanske inte skall tillbaka till samma konsumtionsnivå som tidigare.

Det finns ett kinesiskt tecken för kris där bilden är sammansatt av tecknen för fara och möjligheter. Det är viktigt att vi ser med eftertanke på det som sker idag och att vi lär oss något av det. Detta kan vara en möjlighet till en förändring av den individualistiska värld vi lever i och vi kan kollektivt bygga en mer välfungerande världsordning än den grund vi står på idag.

Kinesiska teknet för Kris som också betyder Möjligheter.
Möjligheter till att skapa en förändring.

Global standby läge lyft för renare luft

Den nedstängda globala handeln har lett till en betydande förbättring av vår luftmiljö. Flera experter påtalar också att luftmiljöförbättringarna kan leda till betydligt färre dödsfall än vad pandomin orsakar i dödsfall.

Den luftmiljöförbättring som skett framgår bland annat av de bilder som The Gardian visar i en artikel. Det är dock ett problem med förbättringen som skett, den kommer bara att vara tillfällig. När industrin och alla transporter börjar rulla igen som vanligt kommer vi att vara tillbaka i samma situation som tidigare. Detta om vi inte nu gör något åt det. FNs miljöorgan UNEP ger ut årliga Emissions Gap Report. Rapporten visar att vi inte håller målsättningen att klara Parisavtalet med målet att klara en uppvärmning av högst 2 grader till 2050. För perioden fram till 2030 måste vi klart minska våra utsläpp och vi måste fyrdubbla våra ansträngningar för att klara kommande mål för utsläppsbegränsning av växthusgaser. Hur skall vi göra detta utan genomgripande förändring?

Från globalt till lokalt

Föregående blogginlägg beskrev behovet av att skapa en balansering mellan den idag helt förhärskande globala ekonomin och en parallell mer välutvecklad lokal ekonomi. Det visar sig också att många ger uttryck för detta i olika media. Det är helt naturligt att det väcks ett ökat intresse för att utveckla en lokal ekonomi för att ta hand om och utveckla närproduktion och närtjänster när vi ser problemen som skapas med den globala handeln. Dessutom blir det förhoppningsvis ett ökat intresse för närproducerade kvalitetsprodukter av allehanda slag, vilket gynnar miljön liksom den lokala ekonomin.

Hur fungerar lokal valuta/betalning

En välfungerande lokal ekonomi behöver ett eget betalningssystem. Detta kan vara i form av en lokal valuta, poängsystem eller annan basvaluta. Ett bra exempel på basinkomst för lokalutbyte framgår i artikel av Alf Hornborg om en version om 50 år. I Sveriges Radio P1 programmet Plånboken beskrivs i ”Lokala valutor” exempel på användningen av lokal valuta i Sverige. Ett internationellt exempel på lokal valuta är från Bristol i England med Bristol pound.

Dela gärna vidare!

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Ekonomi i balans efter corona

Dagens virusattack kräver stabila ekonomisystem

Den ekonomiska kris som land efter land nu uppvisar med stödinsatser över hela världen visar, klart att den globala ekonomin behöver en balans med en välutvecklad lokal ekonomi. I de två tidigare blogginläggen har jag tagit upp ett antal trådar kring lokal ekonomi.

Den globala ekonomin/handeln visar sig nu ge de negativa effekter man kan förvänta sig då produktionsflödet bygger på ”just in time” med produktion i lågprisländer. Onormala händelser som en global spridning av virus sätter hela ekonomin på svaj världen över. Det skulle inte behöva vara så i ett hållbart samhällssystem som utgår från välfungerande parallella ekonomier med både lokalt och globalt fungerande produktionsflöden.

Teorin bakom lokal ekonomi

Som noterats i de tidigare blogginläggen står lokal ekonomi för utveckling av lokal produktion av varor och tjänster som är möjliga att producera inom ett begränsat närområde. Detta leder bland annat till minskade transporter och ett minskat utnyttjande och exploatering av arbetskraft i lågprisländer. För en välfungerande lokal ekonomi krävs också ett betalningssystem med ”lokal valuta” som skall användas vid inköp av de lokalt producerade varorna och tjänsterna. En bra pedagogisk beskrivning av den lokala ekonomin ges i Podden Bakom storstan. En praktisk handledning för lokal ekonomianalys finns i ”Lokal ekonomi analys för hållbar utveckling”. Denna ger underlag för kartläggning av vilka utvecklingsmöjligheter som finns i det egna närområdet för att skapa en välfungerande lokal ekonomi, kolla in och testa själv.

Här följer ett kort referat av föredrag med Alf Hornborg (AH), professor i Humanekologi vid Lunds universitet, med lång vetenskaplig erfarenhet kring ämnet lokal ekonomi.

Teknik och pengar är enligt AH ofta sammankopplade, samtidigt som teknik också är beroende av flödet av billig global arbetskraft. Pengar har också enligt AH en logik som driver alla att söka vinter, vilket bland annat våra pensionsfonder är ett exempel på. Intressant litteratur som hänvisas till är ”Den stora omvandlingen” (Leopard Förlag) som granskar välfärdsmarknaden.

Frågan är var dagens ekonomiproblematik ligger, hos spelarna eller i spelreglerna? AH menar att det ligger i spelreglerna som gör det möjligt att byta vad som helst mot vad som helst. Detta medför ett starkt behov av att skapa en ekonomi som bör delas upp i de två sektorerna global (formell sektor) och lokal ekonomi (informell sektor). Där den lokala ekonomin bygger på lokala inköp med produktion inom närområdet. De flesta produkterna går att producera lokalt, nedanstående bild är ett exempel på möjligt lokalproducerade varor och tjänster som kan handlas för en ”lokal valuta”.

Källa: Föredrag av Alf Hornborg

Den lokala ekonomins betalningskoncept kommer jag att beskriva och referera till i det kommande blogginlägget. Jag har inte i detta inlägg gått in djupare på betydelsen av den lokala ekonomin som ett sätt att skapa ett bättre hållbart samhälle avseende miljö, klimat och social jämställdhet, eftersom detta framgår i de två tidigare blogginläggen.

Dela gärna vidare.  

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Vi kan lära av coronakrisen

Ekonomiskt kaos

En global handel i standby-läge och stängda landgränser har skapat ekonomiskt kaos och en världsekonomi i obalans. Länder och regioner runt om i världen har tagit beslut om historiskt stora ekonomiska stödinsatser för att få hjulen att börja snurra igen.

I Sverige ges olika ekonomiska stödinsatser till näringslivet och beslut finns av insatser på 300 miljarder kronor och mer är på väg.  Europeiska Centralbanken inför ett stödprogram på motsvarande 8300 000 miljarder kronor som skall användas för stödköp av stats- och företagsobligationer. I USA har stödinsatser beslutats till en nivå på 2 000 miljarder dollar vilket uppgår till cirka 10% av USAs BNP. Land efter land fattar olika beslut att stötta näringslivet i den ekonomiska obalans som råder. Det finns nu hur mycket kapital som helst tillgängligt när den politisk viljan finns. Se artikel i Sydsvenskan ”Coronakrisen får politikerna att ta beslut som varit omöjliga när det gäller klimatet”.

Tidigare har jag skrivit i min blogg (inlägg 20181210) om Sternrapporten författad av ekonomen Nicholas Stern publicerad 2006. I rapporten beräknas samhällskostnaderna, för att fortsätta att värma upp jorden som vi gör idag, till mellan 5 och 20 procent av den globala bruttonationalprodukten. Gör vi något nu, för att bromsa utvecklingen av växthusgaserna till en hållbar nivå fram till 2050, hävdar Nicholas Stern att kostnaderna för dessa insatser begränsas till 1 procent av världens samlade bruttonationalprodukt fram till 2050.

Man kan fråga sig varför de politiska besluten om satsningarna att åtgärda den globala klimatförändringen inte är av större intresse. En fortsatt passivitet till att åtgärda den globala klimatförändringen kommer med all säkerhet att betinga ett klart högre pris i människoliv och ekonomiska kostnader än vad dagens coronakris medför.

Hur mycket har vi kvar?
Illustration EWK Ewert Karlsson

Miljövinst pga coronaviruset

Med alla de aktiviteter världen över som avstannat har vi fått en andhämtning av koldioxidutsläppen. Detta gäller allt från avstannad industriproduktion, global transportapparat som går på halvfart, stor del av flygflottorna världen över som står still och en begränsad biltrafik.

I tidningen Miljö & Utveckling framgår att ”Rapporterna om vilka effekter coronaviruset har på klimatet blir allt fler. Nu visar uträkningar från USA att de minskade luftföroreningarna kan rädda fler liv än vad viruset tar”. Detta är något man kan förvänta då det blivit en påtaglig reducering av de globala luftförorenande utsläppen under de senaste månaderna. Problemet är att näringslivet vill tillbaka till vår vanliga nivå av konsumtion så snart som möjligt.

Kolla in

artikel i Sydsvenskan ”Viruset visar vägen

artikel i Miljö & Utveckling ”Bättre luft kan rädda fler liv än vad coronaviruset tar

artikel i Miljö & Utveckling ”Tre miljöexperter: Så påverkas klimatet av coronaviruset

Coronaviruset i backspegeln

När erfarenheterna av coronaviruset skall dras kan förhoppningen vara att politiker, globala företag, olika världssamfund och folk i allmänhet ställer sig bakom krav att vi behöver en världsordning som stabiliserar ekonomin i händelse av onormala globala händelser. I detta inbegrips det jag skrev om i föregående blogginlägg behovet av en stabilisering av de ekonomiska transaktionerna med en internationell skatt i likhet med Tobinskatten. Det vi får hoppas på är också att vi får ett betydligt större engagemang för att utveckla lokala ekonomier med närproducerade varor. Detta skapar en begränsning av de globala flödena med alla konsumtionsvaror där mycket är överflödskonsumtion där vi låter andra betala för dålig arbetsmiljö, föroreningar och uttag av råvaror.

Dela gärna inlägget vidare

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar