Delningsekonomi – Sharing Cities

Delningsekonomi – igen

Tidigare under 2018 finns tre inlägg på bloggen kring delningsekonomi under maj och under november. I början av oktober deltog jag i Internationella Miljöinstitutets konferens Sharing Cities Summit. Den gav en internationell utblick på frammarschen av delningsekonomi och delningstjänster och en sammanfattande bild av de fyra städer, Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå som fungerar som testkommuner för olika projekt inom delningsekonomi och delningstjänster.

Grundidén med delningsekonomi är att den skall vara tillgänglig för alla vilket kan innebära att man delar, hyr eller lånar saker i stället för att äga dom själv. Tillämpbart både för produkter och tjänster.

En teoretisk bild som visar kopplingen mellan cirkulär ekonomi och delningsekonomi

Delningsekonomi del av cirkulär ekonomi

I Malmö jobbar kommunen med planering av ett nytt bostadsområde Sege Park planerat för ca 900 lägenheter. Här ingår att redan i planeringsprocessen skapa delningstjänster inom området med till exempel flera typer av gemensamhetsytor allt från odlingsytor, storkök, verkstad för utlåning av verktyg och cykelreparation, bilpool mm. De andra tre kommunerna driver andra projekt inom delningsekonomi. En aktivitet som är generell är att kommunerna tar fram en s.k. ”Smart karta”. Detta är en digital karta som visar alla olika delningstjänster som finns att tillgå i kommunen, allt från fixarverkstäder, bilpooler. Smarta kartan i Göteborg innehåller t.ex. ett 100 tal olika delningsfunktioner.

Det som generellt är betydelsefullt är att delningsekonomi är ett av benen för att nå en hållbar och mer miljöanpassad värld som också är socialt hållbar.

Delningsekonomi ger

en miljöprofil som minskar den totala miljöbelastningen och reducerar klimattutsläpp (se anmärkningen nedan kring elsparkcyklar).

ökad social hållbarhet genom att det skapas betydande social interaktion mellan olika ”socialgrupper” och över generationsgränser.

Delningsekonomi är ett koncept som i vissa aktiviteter fått en negativ stämpel. Detta visar sig i ett av Sveriges Radios program Prylarnas pris ” Sparkcyklar överallt – är det bra att dela?”. Företagen som hyr ut elsparkcyklar framhåller att de är klimatsmarta alternativ. Detta är en klar överdrift då de sällan ersätter en bilresa utan betydligt oftare är alternativ till att gå eller cykla. I programmet framhåller man även att bilpooler kan vara ett sätt att bibehålla en bil istället föra att avveckla innehavet. Det finns helt givet verksamheter som ägnar sig åt ”Green washing”, dvs falsk grön marknadsföring. För fungerande delningsfunktion inom transporter krävs att delningstjänsten bidrar till att reducera klimatutsläpp och begränsa bilen som transportmedel. Då blir det också ett miljösmart transportalternativ.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Trust = Tillit

Gemensamma krafter

Moder jord

Internationella Miljöinstitutet i Lund (IIIEE) tar emot studenter från hela världen. I en av de första gemensamma kurserna, med studenter från bland annat Asien, Sydamerika Afrika och Europa, ingår en aktivitet kring att skapa känsla av tillit, dvs tro på varandra och lita på sina kurskamrater. I övningen med jordklotet får man det att rotera med gemensamma krafter och hålla det i luften tillsammans.

Detta går ut på att utlämna sig till andra och tro på att man tillsammans kan klara en situation. Den andra bilden ger ytterligare en illustration på behovet av tro och tillit, där en person balanserar på det gemensamt rullade jordklotet.

De symboliska bilderna är en tänkvärd illustration i den värld vi lever i. Visst beror många miljöproblem på att vi saknar tillit till vetenskapliga fakta och att vi drar åt olika håll. Det är dags för mer tillit och världen skulle då vara betydligt bättre och humanare för många fler.

Inspiratör och driv oberoende av ålder

Den som höll övningen med tillit är Don Huisingh från USA. Detta är en forskare som sedan mitten av 1960-talet jobbat med internationella miljöprojekt inom vitt skilda områden från industriprojekt till ekoturism. Han var min kollega från och till under en 10-års period under 90-talet. Detta gällde projekt kring förebyggande miljöskyddsteknik inom industrin. Målsättningen var att lösa industrins problem vid källan och inte bara åtgärda symtomen med dyra tekniklösningar. Vi lyckades också introducera lösningar där industriföretag löste sina miljöproblem med god lönsamhet. Ofta var det så att det krävdes någon utomstående som ställde frågan VARFÖR. Detta skapar direkt en reaktion mot förändringar. Dessa tekniklösningar och erfarenheter kommer att presenteras i framtida blogginlägg.

Vid en gemensam middag med Don diskuterade vi dagens miljöfrågor, men också synen på yrkesroller. Don nu 83 år reser fortfarande runt i världen och bidrar med sina erfarenheter i utvecklingsprojekt och utbildningar. Att dra sig tillbaka som 83-åring står inte på schemat. Ja det är definitivt inspirerande med person med positiv karisma runt sig och som är still gong strong oberoende av ålder. Man blir mycket inspirerad av detta.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Plaståtervinning med fördröjning

Plaståtervinning har tagits upp i ytterligare ett nytt avsnitt av Prylarnas pris – Bilskrotarna. Tyvärr ser det ännu sämre ut med återvinningen av plastkomponenter från bilar än med plaståtervinningen av förpackningar.

Plastpartiklar vid bilskrotning

Producentansvaret för uttjänta bilar anger att 85 procent av bilens vikt skall återanvändas eller materialåtervinnas från och med 2015. Det som återvinns är metaller av olika slag, cirka 70 procent är järn och stål. Varje bil innehåller cirka 200 kg plast. Denna plast materialåtervinns inte idag. Plasten blir som framgår av bilden en blandning av alla plaster och blir bränslepellets i vår sopförbränning. Mer detaljer i programmet ”Bilskrotarna” visar inte direkt att svensk återvinning har nått dit man kan önska.

Rapport från Återvinningsindustrierna bekräftar att vi har en bristfällig plaståtervinning i Sverige. Detta medför att vi förlorar stora resurser och kapital genom att inte återanvända och materialåtervinna plaster. Föregående blogginlägg ”Dags för plastskam?” visar vad som händer med plastförpackningarna men tar också upp exempel på ljus i mörkret.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Dags för plastskam?

Plast eller tyg

Vi talar om flygskam och klimatpåverkan. Är det dags för plastskam? Detta innebär att vi måste avstå från plastmaterial för slit och släng konsumtion.

Kasse av plast respektive tyg    

Butiker börjar ta ut ett högre pris för plastkassar och konsumtionen börjar minska. Några länder har redan beslutat att förbjuda bärkassar av plast. Visst är det miljöriktigt att begränsa konsumtionen av plast om den hamnar i soporna efter första användningen. Skall vi se det vetenskapligt så är det inte så enkelt som det först verkar att slopa plastkassarna och istället köpa en tygkasse.

Olika studier visar att plastkassen är ett bättre miljöalternativ än tygkassen. Detta gäller bland annat en studie från danska Miljöstyrelsen, Life Cycle Assessment of grocery carrier bags. Resultatet visar att tygkasse av ekologisk bomull behöver användas minst 149 gånger om man skall bli kvitt påverkan på klimatet i jämförelse för en plastkasse som används en gång. I studien har man också tagit med andra miljöbelastande parametrar, totalt 16, bland annat ozonpåverkan, giftighet och vattenförbrukning. I detta fall blir tygkassen ännu mycket mer miljöbelastande.    

Från olika håll påpekas att det är betydelsefullt att minska konsumtionen och återanvända kassarna så många gånger som möjligt. För tygkassen är det alltså viktigt att tänka på att den bör användas flera hundra gånger om man vill se det som ett fullgått miljöval.

Biologiskt nedbrytbara plastpåsar

Det finns produkter som omnämns som biologiskt nedbrytbara plastprodukter. Detta är produkter för korttidsanvändning till exempel användning som soppåsar eller andra enklare emballage. Materialen består av stärkelseprodukter av bland annat majs eller sockerrör. Sådana produkter tillverkas av företag som Biobag och Gaia Biomaterials. Sett i ett bredare perspektiv är denna typen av plastprodukter ett problem om man hanterar dom i vanlig återvinning då de medför en förorening av det övriga plastmaterialet och försvårar en fungerande materialåtervinning .     

Brittisk studie av nedbrytbara plaster visar att verkligheten kan vara en annan än vad som deklareras som biologiskt nedbrytbara plast. Det visade sig att påsarna efter tre år fortfarande kunde användas om bärkassar, knappast något som kan kallas för nedbrytbart.

Sätter stopp för plastpåsar

EU-regler finns för att fasa ut olika plastvaror inklusive plastpåsar. Det finns länder som idag går längre och inte bara inför restriktioner utan till och med sätter stopp för användningen. Exempel på detta är Kenya och Frankrike, se artikel i ”Omvärlden” samt ”SVT Nyheter-Plast förbud”.

Olika användningsområden för plaster

Plastkonsumtionen inom EU 2014

Bilden visar konsumtionen av plastprodukter för olika användningsområden inom EU. Det klart dominerande användningsområdet är till förpackningar, dvs till en användning som till stor del är för engångsbruk av olika slag.

Plaståtervinningen en bluff

Plaståtervinning omfattar i stort sett området med plastförpackningar. Generellt slår vi oss ofta för bröstet i Sverige med att vi är så bra på miljö och återvinning. I Sveriges Radios programserie ”Prylarnas pris – Återvinningsbluffen”, visas att verkligheten med plaståtervinningen är långt sämre än den officiella statistiken. Den svenska statistiken för plaståtervinning inräknar även den mängd plastförpackningar som hamnar i sopor och bränns upp. Ser man bara på materialåtervinningen är den bara 20 procent av alla plastförpackningar, alltså en dålig materialåtervinning i ett europeiskt perspektiv.

Finns det ljus i plastmörkret

Nedbrytbara ”plastmaterial” som är ett steg framåt om man är ute efter att ”plasten” skall vara nedbrytbar finns. Ett exempel är från Chile. Företaget Solubag har utvecklat ”plastprodukter” tillverkade av en syntes baserad på kalciumkarbonat och naturgas. Man kan framställa kalciumkarbonat ur kalksten som upphettas till bränd kalk och med tillsättning av vatten ger det till slut kalciumkarbonat. Studier visar att produkter tillverkade av materialet kan lösas upp helt efter några minuter i vatten utan att ge några föroreningar.

Plastberget som är kvar

Det är inte bara bärkassarna som ställer till med miljöproblem utan främst alla andra plastförpackningar och plastprodukter. Detta kräver både en välfungerande internationell lagstiftning och att vi konsumenter ”worldwide” tar på oss ett ansvara att begränsa förbrukningen och se till att de uttjänta produkterna samlas in för materialåtervinning. Se tidigare blogginlägg kring plastavfall i haven: ”Från billiga grönsaker till plastberg – 190122” och ”Går det att samla upp plastavfallet?-181110”.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Det bara smälter bort!

Sydtoppen på Kebnekaise

Ovanstående bild från Kebnekaises sydtopp är 30 är gammal och togs när jag själv besökte toppen. Den har varit vår högsta topp, men nu är sydtoppen som är en glaciär minskat och nordtoppen är ca 1 meter högre (2096,8 m). Mätningar som utförts via Naturgeografiska inst. vid Stockholms Universitet visar att sydtoppen minskat med 24 meter under de senaste 50 åren. Detta som en följd av det varmare klimatet.

IPCCs rapport om världshaven

FNs klimatpanel har nu lagt fram en rapport om klimateffekterna för världshaven och de smältande glaciärerna. Rapporten ger belägg för att klimateffekterna accelererar. I rapporten delar man in effekterna i ett antal betydelsefulla områden med kraftigt negativ miljöpåverkan. Detta är;

  • Havsnivån stiger i rekordfart
  • Miljontals människor i kust- och bergsområden påverkas
  • Risker att Ö-nationer försvinner
  • Stormar och översvämningar ökar
  • Ekosystemen i haven kollapsar
  • Permafrosten i Arktis tinar

Nedanstående länkar ger fördjupning;

Klimatpanelens rapport om världshaven

Sammandrag i Sveriges Natur

Sammanfattning i Ny Teknik

Varje ny rapport om vår påverkan på klimatet visar att det inte räcker med de insatser som vi gjort och gör idag. Det är ju inte så att det är ett nytt fenomen, men frågan är hur länge vi kan vänta att aktivt driva klimatarbetet.

För ett antal år sedan utkom en rapport som visar vad vi alla kan göra för att vara smartare konsumenter, ”Bilen, biffen och bostaden -Hållbara laster, smartare konsumtion”. Det är en rapport som är väl värd att begrunda.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Elbilens förträfflighet!

I Sveriges Radios serie ”Prylarnas pris” har granskningen nu kommit till elbilar. Många aktörer framhåller att elbilen är lösningen på dagens klimatkris. Visst är det så att elbilen vid drift inte släpper ut växthusgaser. För alla nya som gamla produkter måste man höja blicken och se på helheten ur ett livscykelperspektiv, dvs vad är miljöbelastande i varje led från råvaruuttag, tillverkning, användning och omhändertagande av uttjänta produkter.

Elbilar utan synliga utsläpp

I programmet ”Elbilar riskerar skapa stora miljöproblem” har man dykt ner i problematiken med det stora behovet av de sällsynta jordartsmetallerna. Dessa jordartsmetaller används till komponenter i elbilar men också till en stor del andra elektiska/el produkter. Kina har i det närmaste monopol, står för 85 % av världsproduktionen, på brytningen av dessa jordartsmetaller. Lyssna på programmet så får du en bild av den skrämmande verkligheten som inte syns vad gäller påverkan på hälsa och yttre miljö.

Expansionen med att lösningen nu är eldrift som vi skall ha på allt vi omger oss börjar också visa sig här. Vi börjar få ont om tillgång på el i vissa delar av landet, till exempel i Skåne. Detta beror på att elnätet inte är utbyggt för att klara anstormningen som finns både för industrins expansion och all privat konsumtion. Vi har också mineraluttag i Sverige som ökar på grund av alla elektriska prylar. Det är däremot inte så synligt då brytning av koppar till elektronik sker långt upp i Norrland utanför de flestas synfält. Kolla in blogginlägget om ”Gruvdrift eller rovdrift” (20181228) som visar Helene Schmitz bilder från Aitikgruvan.

Intresset för jordartsmetaller för brytning finns också i andra delar av landet. I Skåne har prospektering startats av australiensiskt företag för utvinning av vanadin. Protesterna är starka mot dessa påbörjade aktiviteter, vilket kanaliseras bland annat genom ”Stoppa mineraljakten i Skåne”.

Då jordartsmetallerna är så eftertraktade till elbilar och diverse andra produkter så bör ju metallåtervinningen vara en självklarhet. Verkligheten är att återvinningen av dessa metaller är obefintlig.

Satsningen på alternativ till bensin- och dieselmotorer sker nästan helt i syfta att allt skall gå på elektricitet. Det är viktigt att också i större utsträckning se på alternativen och då också ekonomiskt satsa på dessa. Ett av dessa väsentliga alternativ som har stor utvecklingspotential är biodiesel, se tidigare blogginlägg ”Eldrift-biodiesel” 20190307) och ”Råvara biodiesel” (20190312).

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Slit och släng elektronik

Vi omger oss med allt mer hemelektronik och världen svämmar över av allt elektronikskrot. Varför är det så?

Elektronikskrot

Det är inte bara det att vi köper på oss en massa elektronikprylar. Prylarna håller inte så länge. Det kan vara en mindre elkomponent som till exempel en skrivare som lägger av efter en tid. Reparation och ersättningskomponenter glöm det, du får inte tag på detta. Det blir en ny pryl att ta till återvinningsstationen och tillskott i container för elektronikskrot. Hållbar, nej knappast.

Kolla in Sveriges Radios program om elektroniska prylar som idag medvetet tillverkas för kortare livslängd – ”Prylar tillverkas medvetet så att de går sönder” och Prylarnas Pris: ”Allt som säljs går sönder”. När man hör dessa berättelser blir man minst sagt förtvivlad över vad vår konsumtion ställer till med och att miljöfrågorna helt kommer i skymundan. Allt styrs av att sänka kostnader och tjäna så mycket som möjligt, dvs kapitalets avigsidor i kvadrat.

Vissa ljusglimtar finns i allt mörker. Det är en växande rörelse att börja reparera elektronikprylar med återbrukscentraler som börjar växa upp, exempel på detta finns i Göteborg.

Betydelsefullt när man köper elektronikprodukter är att ha koll och ställa krav vid inköp. Tillverkas elektronikprodukterna på ett hållbart sätt och är de tillverkade med tanke på god arbetsmiljön och minimal extern miljöpåverkan. Viktigast av allt är kanske att fundera om jag verkligen behöver den där elektronikprylen.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Klädindustrins miljöpåverkan

Vad känner du till om klädindustrins miljöpåverkan? Större delen av produktionen har flyttats till ”lågprisländer” i Asien. Effekten av detta är billiga kläder som ett resultat av låga löner, urusel arbetsmiljö och förorenad och förstörd miljö.

Källa:  SVT dokumentär- Stacey Dooley: Modeindustrins smutsiga baksida Hur mycket skadar klädindustrin miljön?

Vet du att större delen av Aralsjön, som varit en av världens största insjöar, idag är en bråkdel av vad sjön var på 1960-talet. Detta är en följd av att vattnet togs till stora bomullsodlingar. Fisket i sjön försvann och lokalbefolkningen blev arbetslös. Kolla in SVT program ”Bomullsodlingar fick en av världens största sjöar att försvinna”. Programmet ger en skrämmande bild av hur snett det kan gå när man inte bryr sig.

Fakta om bomull – För produktion av 1 kg bomullstyg åtgår 10 000 l till 30 000 l vatten.

Klädindustrin hör till en av de största miljöbelastande verksamheterna i världen. Vattenförbrukningen är ett område. Ett annat minst lika stort problemområde är infärgningsindustrin av textilier med betydande kemikalieutsläpp, mycket tungmetaller som kvicksilver, kadmium, bly, arsenik mm. Kolla in den Brittiska dokumentären ”Modeindustrins smutsiga baksida Hur mycket skadar klädindustrin miljön?” Filmen visar vad textilkemikalier från 400 företag, utmed floden Ci Tarum i Indonesien, ger för påverkan på människor och miljön. Situationen är inte unik utan existerar i flera asiatiska länder som Bangladesh, Indien och Kina.

Sens moral av detta är att tänka efter när man skall skaffar nya kläder. Det går ofta att hitta rätt prylar på second hand. När man köper nytt bör man inte falla för frestelsen med reklamen köp 3 och betala för 2. Köp hellre kvalitetsprodukter med lång hållbarhet. Flera tidigare blogginlägg handlar om kläder/modeindustrins miljöpåverkan –”Redesign  – rätt inriktning”, ”Årets julklapp Det återvunna plagget”, ”Hållbart mode” och ”Moral och etik i klädbranschen”. Kolla också in ”Fakta om kläder och textilier

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Utvecklingen av biobränsle

Utvecklingen av biobränsle går stadigt framåt och nu knackar 4:e generationens biobränsle på dörren. Biobränsle som alternativt och parallellt spår till el har jag skrivit om i tidigare inlägg på bloggen (190307 och 190312). Biobränsle är inte bara en alternativ energikälla utan också ett möjligt materialval som biomassa till produkter av olika slag.

Den 4.e generationens biobränsle – Solbränsle, presenterades i Vetandets värld för någon vecka sedan.

Det nya solbränslet

Skogen som biobränsle – generation 1

Den första generationens biobränsle är skogen. Problemet är att skogen som biobränsle konkurrerar med andra användningsområden både nu och vid framtida användning. I Sverige är vi ganska väl rustade med skogsråvara, men frågan är om den räcker till och om vi vill avverka den skog som skulle behövas för att vi skall få en stor tillgång till biobränsle från skogen.

Jordbruket för biobränsle – generation 2

Biobränsle från jordbruket innebär produktion av energigrödor som energiskog med salix, majs mm. Detta är produkter som kan svälja en del av vårt nuvarande behov av biobränsle, men hur mycket räcket det för framtiden? Kanske är det så att vi i Norden får ta på oss mer av matproduktion på grund av att klimatförändring medför minskad produktion i andra delar av världen. Detta medför tveksamhet inför vidare övertag av jord till biobränsle.

Biobränsle från alger – generation 3

Biobränsle och biomassa från mikroalger är idag under utveckling på forskningsnivå. Denna typ av biomassa kan användas dels som energikälla men också för tillverkning av olika material till exempel plaster. Det går idag att få tag på flip-flop sandaler gjorda med plast av alger, alltså en början på något. För storskalig produktion av mikroalger krävs utveckling av energieffektiva odlingssystem för utomhusbruk. Dit har man inte kommit än, men är på ge.

Solbränsle – generation 4

Denna produkt ligger än mer i framkant och kan bli den verkliga revolutionen inom biobränsle och biomassa till produkter. Forskningsprojekt pågår bl.a. vid Uppsala universitet, ovan refererat program i Vetenskapens värld. Konceptet bygger på att solbränsle tillverkas med hjälp av solenergi och koldioxid från luften. För produktionen behövs grön massa där man i Uppsala-projektet använder sig av cyanobakterier. Cyanobakterier är det som i Östersjön och andra platser orsakar algblomning under sommartid. Råvaran finns i överflöd det som behövs är vidare forskning och kommersialiserad utveckling.

Framtiden med biobränsle och biomassa

Ovan referat om biobränsle och biomassa för bland annat plaster visar att de tekniska möjligheterna finns att utveckla en hållbar produktion av energi och produkter. Det som krävs är en tro på utvecklingen och en betydande styrning nationellt och internationellt. Lösningarna finns det är bara frågan om att vi måste snabba på utvecklingen.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Smart design i Roskilde

Sommarsäsongen för musikfestivaler går mot sitt slut. Det har redan gått en månad sedan Roskildefestivalen med all dess musik slutade. Festivalorganisationen har sedan ett antal år sålt in gröna budskap till sin publik på ca 80000 festivalare.

Den smarta designen på festivalen har olika skepnader. Det dricks ju mänger av öl det är ju Danmark så de vanliga toaletterna räcker inte alltid till, då får det bli dessa smarta lösningar för män resp kvinnor.

Kreativiteten bland festivalarna är inte heller så dålig, man tar vad man har – tältstång, plastflaska och gaffeteip. Smart eller hur?

Officiellt finns det i Danmark liksom i Sverige en organisation Vagga till vagga som har god koll på en hållbar design och produktutveckling

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar