Ser du Storebror?

I mitt förra blogginlägg beskrev jag den gränslösa övervakningen med artificiell intelligens.  Där vi på olika sätt är övervakade utan att direkt tänka på det genom att delge information via våra smartphones och vårt sätt att i övrigt dela personliga data via bland annat Google och Facebook. Ämnet är så betydelsefullt att det känns viktigt att än en gång ta upp det i ännu ett blogginlägg.  

Ett bra exempel på information om den digitala världen är avsnitten på UR med serien Vår digitala planet. I avsnitt 2 ”Ser du Storebror?” ges en initierad bild av vart vi är på väg med vårt övervakningssamhälle.

  • Vill vi ha ett samhälle där vår vardag styrs genom ansiktsigenkänning?
  • Hur är det med kontrollen över data, har vi en möjlighet att styra dessa eller är det redan förlorat?
  • Algoritmer samlar idag in data och styr vår vardag, hur mycket vill vi att detta skall ske?

I dagsläget med corona kan det också vara motiverat att se ytterligare en koppling till Apple och Google, vilket framgår av artikeln om hur internetjättarna stärker sitt grepp om samhället.

Vi är idag i en situation där vi måste förhålla oss till en framtid med datainsamling som tar ifrån oss vår egen valfrihet. Är detta vad vi vill nå i ett hållbart samhälle?

Dela gärna inlägget vidare

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Gränslös övervakning med AI!

I ett blogginlägg den 10 februari skrev jag om ”AI hot eller möjligheter?” (AI dvs artificiell intelligens). Mycket av den AI som utvecklas kommer att medföra betydande positiva framtidsmöjligheter inom allt från sjuk- och hälsovård, industriell utveckling till kommunikationer. Det som togs upp i inlägget var också risker med ett fåtal aktörer som styr utvecklingen såsom Google och Amazon.

Från början av februari till idag har vi haft en förändringsprocess med stängda gränser och en krisande ekonomier som ingen kunde föreställa sig för två månader sedan. Produktutvecklingen inom AI har inte stått still man kan säga att coronapandemin har accelererat AI som övervakningsteknologi.  Det har utvecklats appar, mobildata och övervakningskameror som skall kolla alla som är infekterade av covid-19. I tidigare blogginlägg noterades att vi riskerar ett övervakningssamhälle. Den nya situationen nu bara några månader senare är vi börjat acceptera ett gränslöst övervakningssamhälle.

Källa:Apple app store

Kolla in Sveriges Radios program hur coronapandemin satt fart på övervakningssamhället med hjälp av AI – ”Corona och övervakningen – Hälsan före allt” och fortsättningen med ”Corona och övervakningen – Techjättarnas julafton”.

Visst är det bra med AI, men vi måste börja reagera mot dess avarter och monopoliseringen.

Dela gärna blogginlägget vidare.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Behov av samhällsförändring

Global kris skapar möjligheter

I de fyra föregående blogginläggen har jag noterat olika händelseförlopp under den pågående coronapandemin.

Produktion och konsumtion världen över har avstannat med ekonomisk kris som följd i land efter land. Nationalism och eget intresse har blockerat transporter av viktiga försändelser av sjukvårdsmaterial i transfereringsländer. Nationella ekonomiska hjälpplaner till näringslivet har skett världen över i miljardnivåer som aldrig tidigare skådats. Allt i syfte att få hjulen att rulla som före coronapandemin.

Parallellt med den avstannade produktionen och konsumtionen har luftföroreningar i världsmetropoler som tidigare varit inneslutna i smog nu fått en klar himmel (inlägget). Resultatet leder till minskad dödlighet i luftvägssjukdomar. Djurlivet har börjat återta sin mark i stadsområden när folk sitter i karantän.

Denna förändrade värld borde vara tankeväckare för att skapa en förändring fast inte återgå till ”business as usual”. Kanske behöver vi inte alla dessa konsumtionsprodukter producerade i lågprisländer med undermålig arbetsmiljö. Kanske är det så att en stor del av vårt behov av varor och produkter kan produceras lokalt om vi ger det en chans. I de föregående blogginläggen presenteras grunder för den lokala ekonomin med närproducerade varor. Detta är något som också påtalas från många håll i den aktuella krishanteringen med ökat behov av att tänka mer i termer av lokal produktion och en höjd beredskapsnivå att klara framtida krissituationer. Den aktuella pandemin är en övergående kris, men ser vi vad miljö och klimatkrisen kan ställa till med framöver så krävs en helt annan höjd på beredskap för att skapa en samhällsordning som ger kommande generationer möjlighet för överlevnad. ”Vi riskerar med den befintliga konsumtionstakten att miljarder människor kan tvingas fly om extremvärmen sprider sig” se artikel.

Hållbar design för hållbar framtid

Ett betydelsefullt steg för en hållbar produktion och konsumtion är att göra rätt från början. Konsekvenserna av våra produkter måste synliggöras redan i designstadiet innan de finns i verkligheten. För vår konsumtion och vårt konsumtionsmönster bör vi också till stor del ta eget ansvar för och se till hur vi konsumerar för att skapa en hållbar värld som vi lånar av våra barn och generationerna därefter.

För att uppnå hållbarhet i utveckling av nya produkter är det viktigt att skapa förutsättningar och ge möjligheter för en hållbar design och produktion. I tidigare blogginlägg finns ett flertal som presenterar hållbar design inom olika områden som till exempel inom energiområdet, alternativ inom förpackningar och plastmaterial mm.

En morot för ingenjörs- och designstudenter är att bli uppmärksammade i sitt arbete. James Dyson Aword är ett prestigefull pris som är betydelsefullt att få. Tidigare blogginlägg med plastfilm av fiskfjäll (Marina Tex inlägg 191202) och erhållit detta pris. En svensk har också vunnit priset med en innovation ”Potato Plastic” 2018, med alternativ till plasten i engångsprodukter som framställts av potatisstärkelse och vatten. Nu finns ett bolag som vidareutveckla produkterna som är på väg ut på marknaden, vilket sker samtidigt som EU:s lagstiftning mot engångsartiklar snart träder i kraft. 


Källa: Potatoplastic.se

James Dyson Aword kompletterar nu också med ett specifikt hållbarhetspris. Detta kommer jag   att återkomma med framöver.

Dela gärna blogginlägget vidare

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Kris skapar möjligheter

Den kris vi befinner oss i med en pandomi följt av ekonomiskt standby läge kräver eftertanke. Vi har skapat en världsordning som bygger på global handel med en fri marknad att exploatera billiga råvarutillgångar och billig arbetskraft var helst den finns i världen. Rapporteringen av den kris som råder finns på all media världen över och i rapporteringen finns också en betydande andel ”fake news”.

Som jag skrivit i de tre föregående inläggen kring följderna av virusets framfart sker idag ekonomiska stödinsatser som är astronomiska som inte har någon likhet tidigare. Kina som i princip varit nedstängt börjar i dag komma igång igen efter den avstannade produktionen av alla våra konsumtionsvaror. Men det väcks på flera håll tankar att vi kanske inte skall tillbaka till samma konsumtionsnivå som tidigare.

Det finns ett kinesiskt tecken för kris där bilden är sammansatt av tecknen för fara och möjligheter. Det är viktigt att vi ser med eftertanke på det som sker idag och att vi lär oss något av det. Detta kan vara en möjlighet till en förändring av den individualistiska värld vi lever i och vi kan kollektivt bygga en mer välfungerande världsordning än den grund vi står på idag.

Kinesiska teknet för Kris som också betyder Möjligheter.
Möjligheter till att skapa en förändring.

Global standby läge lyft för renare luft

Den nedstängda globala handeln har lett till en betydande förbättring av vår luftmiljö. Flera experter påtalar också att luftmiljöförbättringarna kan leda till betydligt färre dödsfall än vad pandomin orsakar i dödsfall.

Den luftmiljöförbättring som skett framgår bland annat av de bilder som The Gardian visar i en artikel. Det är dock ett problem med förbättringen som skett, den kommer bara att vara tillfällig. När industrin och alla transporter börjar rulla igen som vanligt kommer vi att vara tillbaka i samma situation som tidigare. Detta om vi inte nu gör något åt det. FNs miljöorgan UNEP ger ut årliga Emissions Gap Report. Rapporten visar att vi inte håller målsättningen att klara Parisavtalet med målet att klara en uppvärmning av högst 2 grader till 2050. För perioden fram till 2030 måste vi klart minska våra utsläpp och vi måste fyrdubbla våra ansträngningar för att klara kommande mål för utsläppsbegränsning av växthusgaser. Hur skall vi göra detta utan genomgripande förändring?

Från globalt till lokalt

Föregående blogginlägg beskrev behovet av att skapa en balansering mellan den idag helt förhärskande globala ekonomin och en parallell mer välutvecklad lokal ekonomi. Det visar sig också att många ger uttryck för detta i olika media. Det är helt naturligt att det väcks ett ökat intresse för att utveckla en lokal ekonomi för att ta hand om och utveckla närproduktion och närtjänster när vi ser problemen som skapas med den globala handeln. Dessutom blir det förhoppningsvis ett ökat intresse för närproducerade kvalitetsprodukter av allehanda slag, vilket gynnar miljön liksom den lokala ekonomin.

Hur fungerar lokal valuta/betalning

En välfungerande lokal ekonomi behöver ett eget betalningssystem. Detta kan vara i form av en lokal valuta, poängsystem eller annan basvaluta. Ett bra exempel på basinkomst för lokalutbyte framgår i artikel av Alf Hornborg om en version om 50 år. I Sveriges Radio P1 programmet Plånboken beskrivs i ”Lokala valutor” exempel på användningen av lokal valuta i Sverige. Ett internationellt exempel på lokal valuta är från Bristol i England med Bristol pound.

Dela gärna vidare!

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Ekonomi i balans efter corona

Dagens virusattack kräver stabila ekonomisystem

Den ekonomiska kris som land efter land nu uppvisar med stödinsatser över hela världen visar, klart att den globala ekonomin behöver en balans med en välutvecklad lokal ekonomi. I de två tidigare blogginläggen har jag tagit upp ett antal trådar kring lokal ekonomi.

Den globala ekonomin/handeln visar sig nu ge de negativa effekter man kan förvänta sig då produktionsflödet bygger på ”just in time” med produktion i lågprisländer. Onormala händelser som en global spridning av virus sätter hela ekonomin på svaj världen över. Det skulle inte behöva vara så i ett hållbart samhällssystem som utgår från välfungerande parallella ekonomier med både lokalt och globalt fungerande produktionsflöden.

Teorin bakom lokal ekonomi

Som noterats i de tidigare blogginläggen står lokal ekonomi för utveckling av lokal produktion av varor och tjänster som är möjliga att producera inom ett begränsat närområde. Detta leder bland annat till minskade transporter och ett minskat utnyttjande och exploatering av arbetskraft i lågprisländer. För en välfungerande lokal ekonomi krävs också ett betalningssystem med ”lokal valuta” som skall användas vid inköp av de lokalt producerade varorna och tjänsterna. En bra pedagogisk beskrivning av den lokala ekonomin ges i Podden Bakom storstan. En praktisk handledning för lokal ekonomianalys finns i ”Lokal ekonomi analys för hållbar utveckling”. Denna ger underlag för kartläggning av vilka utvecklingsmöjligheter som finns i det egna närområdet för att skapa en välfungerande lokal ekonomi, kolla in och testa själv.

Här följer ett kort referat av föredrag med Alf Hornborg (AH), professor i Humanekologi vid Lunds universitet, med lång vetenskaplig erfarenhet kring ämnet lokal ekonomi.

Teknik och pengar är enligt AH ofta sammankopplade, samtidigt som teknik också är beroende av flödet av billig global arbetskraft. Pengar har också enligt AH en logik som driver alla att söka vinter, vilket bland annat våra pensionsfonder är ett exempel på. Intressant litteratur som hänvisas till är ”Den stora omvandlingen” (Leopard Förlag) som granskar välfärdsmarknaden.

Frågan är var dagens ekonomiproblematik ligger, hos spelarna eller i spelreglerna? AH menar att det ligger i spelreglerna som gör det möjligt att byta vad som helst mot vad som helst. Detta medför ett starkt behov av att skapa en ekonomi som bör delas upp i de två sektorerna global (formell sektor) och lokal ekonomi (informell sektor). Där den lokala ekonomin bygger på lokala inköp med produktion inom närområdet. De flesta produkterna går att producera lokalt, nedanstående bild är ett exempel på möjligt lokalproducerade varor och tjänster som kan handlas för en ”lokal valuta”.

Källa: Föredrag av Alf Hornborg

Den lokala ekonomins betalningskoncept kommer jag att beskriva och referera till i det kommande blogginlägget. Jag har inte i detta inlägg gått in djupare på betydelsen av den lokala ekonomin som ett sätt att skapa ett bättre hållbart samhälle avseende miljö, klimat och social jämställdhet, eftersom detta framgår i de två tidigare blogginläggen.

Dela gärna vidare.  

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Vi kan lära av coronakrisen

Ekonomiskt kaos

En global handel i standby-läge och stängda landgränser har skapat ekonomiskt kaos och en världsekonomi i obalans. Länder och regioner runt om i världen har tagit beslut om historiskt stora ekonomiska stödinsatser för att få hjulen att börja snurra igen.

I Sverige ges olika ekonomiska stödinsatser till näringslivet och beslut finns av insatser på 300 miljarder kronor och mer är på väg.  Europeiska Centralbanken inför ett stödprogram på motsvarande 8300 000 miljarder kronor som skall användas för stödköp av stats- och företagsobligationer. I USA har stödinsatser beslutats till en nivå på 2 000 miljarder dollar vilket uppgår till cirka 10% av USAs BNP. Land efter land fattar olika beslut att stötta näringslivet i den ekonomiska obalans som råder. Det finns nu hur mycket kapital som helst tillgängligt när den politisk viljan finns. Se artikel i Sydsvenskan ”Coronakrisen får politikerna att ta beslut som varit omöjliga när det gäller klimatet”.

Tidigare har jag skrivit i min blogg (inlägg 20181210) om Sternrapporten författad av ekonomen Nicholas Stern publicerad 2006. I rapporten beräknas samhällskostnaderna, för att fortsätta att värma upp jorden som vi gör idag, till mellan 5 och 20 procent av den globala bruttonationalprodukten. Gör vi något nu, för att bromsa utvecklingen av växthusgaserna till en hållbar nivå fram till 2050, hävdar Nicholas Stern att kostnaderna för dessa insatser begränsas till 1 procent av världens samlade bruttonationalprodukt fram till 2050.

Man kan fråga sig varför de politiska besluten om satsningarna att åtgärda den globala klimatförändringen inte är av större intresse. En fortsatt passivitet till att åtgärda den globala klimatförändringen kommer med all säkerhet att betinga ett klart högre pris i människoliv och ekonomiska kostnader än vad dagens coronakris medför.

Hur mycket har vi kvar?
Illustration EWK Ewert Karlsson

Miljövinst pga coronaviruset

Med alla de aktiviteter världen över som avstannat har vi fått en andhämtning av koldioxidutsläppen. Detta gäller allt från avstannad industriproduktion, global transportapparat som går på halvfart, stor del av flygflottorna världen över som står still och en begränsad biltrafik.

I tidningen Miljö & Utveckling framgår att ”Rapporterna om vilka effekter coronaviruset har på klimatet blir allt fler. Nu visar uträkningar från USA att de minskade luftföroreningarna kan rädda fler liv än vad viruset tar”. Detta är något man kan förvänta då det blivit en påtaglig reducering av de globala luftförorenande utsläppen under de senaste månaderna. Problemet är att näringslivet vill tillbaka till vår vanliga nivå av konsumtion så snart som möjligt.

Kolla in

artikel i Sydsvenskan ”Viruset visar vägen

artikel i Miljö & Utveckling ”Bättre luft kan rädda fler liv än vad coronaviruset tar

artikel i Miljö & Utveckling ”Tre miljöexperter: Så påverkas klimatet av coronaviruset

Coronaviruset i backspegeln

När erfarenheterna av coronaviruset skall dras kan förhoppningen vara att politiker, globala företag, olika världssamfund och folk i allmänhet ställer sig bakom krav att vi behöver en världsordning som stabiliserar ekonomin i händelse av onormala globala händelser. I detta inbegrips det jag skrev om i föregående blogginlägg behovet av en stabilisering av de ekonomiska transaktionerna med en internationell skatt i likhet med Tobinskatten. Det vi får hoppas på är också att vi får ett betydligt större engagemang för att utveckla lokala ekonomier med närproducerade varor. Detta skapar en begränsning av de globala flödena med alla konsumtionsvaror där mycket är överflödskonsumtion där vi låter andra betala för dålig arbetsmiljö, föroreningar och uttag av råvaror.

Dela gärna inlägget vidare

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Globalt standby-läge

Corona-viruset stänger ner

Kina – väldens fabrik – har mer eller mindre varit stängt under några månader. Detta har lett till att en betydande del av den globala handeln gått på sparlåga eftersom alla är beroende av den billigare kinesiska arbetskraften. Det har till och med blivit så att en stor del av världens containrar för varutransporter har fastnat i Kina och det blivit brist i övriga världen på dessa fraktpaket. Inbromsningen av den globala handeln har förhoppningsvis gett funderingar om att vi kanske inte nödvändigtvis behöver alla konsumentprodukter vi överskölj av. Detta kanske ger en fundering om att det är dags att tänka mer hållbart.

Bild av Corona-virus

När vi nu har corona-viruset i Europa känns det som att det uppstått panikreaktioner. Folk hamstrar munskydd, handsprit, läkemedel och matvaror. Internationellt rapporterades den 12 mars att 100000 personer nu hade drabbats av viruset och visst denna siffra kommer att öka. Är detta mycket eller begränsat? Det kan vara relevant att ha ett historiskt perspektiv på det hela. År 1968 spred sig också från Kina Hongkonginfluensan först i Asien och senare till Europa. Resultatet av denna pandemi beräknades gett 1 miljon döda världen över (källa Wikipedia). Detta är bara ett exempel på globala epidemier/pandemier som drabbat världen. Dagens situation med Corona-viruset kanske mycket handlar om vårt behov av att ha kontroll.

Ekonomin i svaj

Det globala standby-läget har gjort att den globala ekonomin har tvärbromsat, vilket gör att aktiebörserna världen över dyker och våra pensionspengar också blir mindre värda. Detta är det naturliga i en marknad som styrs av impulser, rykten och enskilda händelser. De med pengar ser nu köpmöjligheterna att göra scoop med de sjunkande aktiekurserna.

Aktiemarknad på fall

Den Tobin-skatt, en omsättningsskatt på valutahandel, som diskuterades för några år sedan skulle bidragit till att minska dessa svängningar. Men det var sannolikt en för tidig väckt möjlighet för ökad stabilitet på internationella penningflöden.

Vinst för klimatet

Stoppet i den globala handeln har blivit en betydande vinst för klimatet. Detta är en följd av de stora inskränkningarna i transporter med flyg, biltrafik och sjöfart som till stor del skett i Kina, men nu också i övriga världen. Dessutom miljövinsten med oproducerade konsumentprodukter med uttag av råvaror samt energi från kolkraft. Till detta kommer ytterligare besparing av klimatpåverkan från den globala turismen som avstannat.

Bild från BBC News över minskningen av utsläpp i Kina

Media är fyllda av nyheter om den svajande ekonomin och alla stödinsatser som nu sätts in för att få hjulen och vår konsumtion att rulla igen. För svensk del öppnas nu för lånemöjligheter med räntefria lån för företag på 500 miljarder kr. Tänk om intresset varit lika stort för satsningar på det stora hotet med klimatet och övriga globala miljöproblem.

Hur många nyheter har det varit om att vi just nu upplever en betydande minskning av våra klimatutsläpp, inte mycket.  Se exempel

BBC News “Nasa images show China pollution clear amid slowdown

Sveriges Radio “ Kinas utsläpp sjönk efter corona-utbrottet

Se även artikel i Sydsvenskan

Det skulle vara intressant att få reda på den totala minskningen av växthusgaser av detta globala standby-läge när denna ”pandemi” har klingat av. Hur många årsutsläpp av Sveriges växthusgaser är inbesparade? Kanske någon kommer att räkna på detta.

Parallella ekonomier

Nu när vi ser hur beroende vi gjort oss av det globala flödet av varor och hur lätt det kan påverkas kanske det behövs nygamla sätt att tänka på ekonomin och varuflöden.

Ett sätt är att utveckla den parallella ekonomin, dvs en välfungerande lokal ekonomi. En lokal ekonomi, parallellt med den globala, bygger på att utveckla lokalsamhället och den lokala produktionen för de varor som vi har förutsättningar att själva producerar. Detta hindrar inte att vi parallellt bibehåller internationellt samarbete med utbyte av kunskap, varor kultur etc där det är motiverat att göra detta. Den globala handeln bör reduceras till områden där varor inte kan produceras i närområdet till exempel vissa industriprodukter och begränsat antal livsmedel.

Lokal ekonomi

En parallell välfungerande lokal ekonomi kan i stor utsträckning hjälpa till att lösa klimatfrågan, resursfördelningen och skapa förutsättningar för global jämlikhet.

Följande referenser ger en introduktion till lokal ekonomi.

Vad är lokalekonomi

Lokal ekonomi

Lokal ekonomi är bättre och säkrare för människor och klimat

Dela gärna inlägget

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Alternativ till plast

Föregående blogginlägg visade problemen med allt vårt plastavfall och vart det kommer ifrån. Skall vi bort från fossilberoendet som plastprodukter är en del av, då måste vi finna nya lösningar.

Detta är lösningar med nya material för de funktioner som plastmaterialen haft. Naturligtvis är plasten betydelsefull och svår att ersätta för vissa förpackningsområden, men då måste krav ställas på dess funktion och inte bara att det är ett billig material. Vägen bort från plastmaterial kräver både restriktioner med lagstiftning för begränsningar, men också investeringar i nya alternativa fossilfria material. Ett tidigare blogginlägg december 2019 Plast men inte plast”, se listan i menyraden, visar den kreativa utvecklingen med att utnyttja fiskfjäll som ”plastfilm”.

EU har tagit beslut om förbud av engångsartiklar i plast, vilket kommer att träda i kraft som lag 2021. Engångsartiklar som berörs är sådant som sugrör, bestick, engångstallrikar mm. Utöver detta kommer också krav på ökad återvinning av plastflaskor, 90 procent skall återvinnas år 2029 och 2030 skall 30 procent av flaskorna vara tillverkade av återvunnet material. Kraven som ställs inom EU kommer också att fungera som exempel på global nivå på återhållsamhet för engångsartiklar av plastmaterial.

I Sverige har just tillkommit en skatt på plastpåsar med 3 kronor för en bärkasse. Det har också tillkommit en avgift för frukt och grönsakspåsar. Skatten betalas av tillverkarna men det är vi konsumenter som får betala med ett pris i butik på 6-7 kronor. Avsikten är att det skall minska nedskräpningen både i naturen och i haven enligt det EU-direktiv som EU har antagit. Nu är det ju inte så att nedskräpningen i Sverige är särskilt iögonfallande. Föregående blogginlägg visar tydligt var de stora föroreningskällorna finns och där insatser krävs. Ett tidigare blogginlägg om bärkassar visar också att övergången till tygkassar inte självklart är miljösmart.

Produkter som inte berörs men där vi kanske borde tänka till som konsumenter är alla hygienartiklar som till större delen är förpackade i plast. 

Internationella företag inom plastbranschen har reagerat på kraven och därmed de egna behoven att ändra strategi och följer motvilligt med i utvecklingen mot hållbarare produktion. Plastforum har rapporterat i en artikelGlobalt initiativ för minskat plastavfall” om initiativ att hantera plastavfall genom en ny organisation, Alliance to End Plastic Waste. I denna organisation ingår världsomspännande företag som Basf, Dow, DSM, Exxon Mobil, Henkel, Procter & Gamble med flera. Företagen i gruppen satsar en miljard dollar för att sätta stopp på att plastavfall hamnar i våra världshav. En bra början från företag som är källan till att vi fortfarande använder så mycket engångsplaster.

Initiativen på alternativ till plast duggar nu tätt när det gäller olika engångsartiklar. Diverse produkter av bambu har dykt upp. De så kallade ”miljövänliga” bambuprodukterna skall man dock vara försiktig med om man använder dom till varma drycker eller varm mat. Bambumaterialet är sammanfogat med lim som kan innehålla formaldehyd eller melamin, se artikel.

Ett antal miljöanpassade varianter av sugrör har kommit ut på marknaden. Kreativiteten med smarta materialval finns liksom att ersätta plastfilm med fiskfjäll. Sugrör finns nu på marknaden som är tillverkade av råghalm. En smart och miljöanpassad produkt från Rawstrow.

Källa: Rawstrow -sugrör av råghalm

Klart är att när krav börjar ställas så finns också förutsättningar och intresse att utveckla alternativa lösningar. Kanske vi som konsumenter skall ställa mer aktiva krav att konsumentprodukter i mindre utsträckning skall bestå av plastmaterial. Ställer inte vi som konsumenter och köpare krav ja då blir det en än mer utdragen process innan plasten ersätts med mer miljöanpassade material.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Floder av plast

På bloggen finns flera inlägg om plastavfall och ansamlingen av plastrester i de stora världshaven (se blogglistan i menyn). Plastavfallet hamnar i haven direkt från fartyg, men största delen kommer från landbaserat plastavfall. Studier visar att 90 procent kommer ut i världshaven från tio större floder i tätbefolkade områden. De flesta av dessa förorenande floder ligger i Asien; Yantze river, Yellow river, Hai He river, Pearl river, Amur river (alla fem i Kina), Indus river (Pakistan), Ganges (Indien) och Mekong (Vietnam). De övriga två Nilen och Niger ligger i Afrika.

Källa: Bild från AFP

Fakta om plastavfallet finns i en rapport från Helmholtz Centre for Environment Reseach och även presenterat i World Economic Forum, tidigare omnämnd i inlägg om Davos. Den analys som görs är att de stora förorenande floderna har två gemensamma faktorer. Det ena är en stor befolkningspopulation i närheten av floden med upp till flera hundratals miljoner invånare. Det andra är att länderna har högst begränsade rutiner för avfallshantering och källsortering.

Det kan klart konstateras att trots att vi i Sverige har en viss nedskräpning så finns en allmän bred motivation att inte slänga avfallet där vi står. Detta är något som bland annat Håll Sverige Rent i olika kampanjer tutat i oss svenskar. Ett besök i västafrikanskt land för en månad sedan visar att brist på källsortering och avfallshantering orsakar betydande nedskräpning. Bilderna är från södra Senegal.

Det är inte så att man helt struntar i avfallsfrågan. Uppmärksamhet på avfallssituationen har skapats exempelvis när presidenten med familj varit ute och plockar skräp i naturen. Bilderna med nedskräpningen är inte unika utan visar lite av en allmän bild. Klart är att det krävs en fungerande samhällelig avfallshantering och en motivation att också samla upp sina plastrester. Avståndet till diken och havet är sällan långt.

Fortsättning följer i kommande inlägg – Vad gör vi åt plastavfallet.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

AI hot eller möjligheter!

AI, dvs artificiell intelligens, är förmågan hos datorprogram och robotar att efterlikna människors och andra djurs naturliga intelligens bland annat förmågan att lära sig av tidigare erfarenheter (Wikipedia). Man kan också tala om AI som en utvecklad form av automatisering av samhället. Detta kan vi ju se som en fantastisk utveckling som vi behöver i en framtid med alla de miljöproblem som bör lösas och utvecklingen av ny teknik som sker och kan utvecklas vidare för en hållbar framtid.

Allt är dock inte guld och gröna skogar med AI-teknik. Det finns flera problemområden som man i hög grad bör vara uppmärksam på. Detta är frågor hur vi vill ha det med ett övervakningssamhälle där alla våra digitala fotavtryck kartläggs och dokumenteras av aktörer som Google, Facebook och andra liknande aktörer. Till detta finns också den uppenbara risken att Europa blir akterseglade av USA och Kina som utvecklats till att idag helt dominera inom AI.

Källa: Digital Signage Today

AI:s ställning som hot eller möjlighet avhandlas i SVT:s programserie Dokument utifrån. Man talar om AI som ett antal verktyg att effektivisera olika funktioner i samhället. Strukturer bestäms av algoritmer och de aktörer/företag som styr dessa har också makten över AI. Här har vi ett av de demokratiska problemen där vi är i händerna på dessa internationella aktörer som Google, Facebook Amazon med flera. Vi är på väg till en övervakningskapitalism med anspråk på mänskliga beteende. Detta ger en direkt koppling till känslan av det övervakningssamhälle som George Orwell ger av framtidsbilden i boken 1984.

I SVT-programmet synliggörs hur information om mjukvara ”vårt beteendemönster” samlas in t.ex. genom att erbjuda olika gratistjänster. Ju mer vi använder AI i våra hem med olika fjärrstyrningar och personliga tjänster desto mer lämnar vi över till de med kontrollen över dataflödet. Varje miljardär som kan köpa AI-data kan använda detta för styrning av marknaden. Motstånd att använda data på en fri marknad har tagits i Kalifornien av Alastair Mactaggart som fått igenom en lag vilken förbjuder att sälja privat data vidare. Något som i högsta grad bör uppmärksammas och diskuteras även hos oss.

När vi ser situationen att öka makten genom övervakning och att använda AI som verktyg är Kina det främsta exempel. Genom ansiktsigenkänning får man en total övervakning och skapandet det totala övervakningssamhället. Här har vi i hög grad framtidssamhället enligt George Orwells 1984. Kina driver också export av denna teknologi, vilket bör uppmärksammas och skapa debatt och oro om man önskar ett öppet samhälle.

Debatten om AI som inte enbart den goda tekniken har pågått några år, men uppmärksamheten och debatten måste mer tas på allvar. Några artiklar som är värda att läsa framgår nedan.

”Det handlar om våra liv i framtiden” artikel i Nyteknik om Max Tegmark. Han menar att innan vi tar till oss AI som ett verktyg att lösa vår framtid måste allmänhet och beslutsfattare få upp ögonen för den ”största förändringen i mänsklighetens historia”. AI bör också ses i ett jämlikhetsperspektiv, vilket görs i artikel i Veckans affärer. Man påtalar bland annat att 75% av världens alla yrkesverksamma inom området AI utgörs av män. Detta visar på en snedfördelning som kan ha betydande inverkan på tillämpningen av AI.

För att inte svartmåla förutsättningarna med AI, som naturligtvis utgör en positiv teknikutveckling förutsatt att den används på rätt sätt och att den sker på demokratiska villkor, bör några referenser också ges där man framhåller dess fördelar.

David Sumpter, professor i tillämpad matematik, påtalar i artikel i Veckans Affärer att det är ”Struntprat att AI kan förgöra mänskligheten”. Naturligtvis har han rätt att det inte är algoritmerna i sig som är problemet, men kanske skall vi vara uppmärksamma på vilka som styr och hur AI hanteras. AI framhålls ofta som det effektiva systemet som är smartare än människor, vilket framhålls av IT-företag i en artikel i Dagens industri. Här framhålls de stora fördelarna med att använda AI och att mycket kan effektiviseras på smart sätt.

AI kommer vara ett betydelsefullt verktyg för att framöver hantera många av dagens miljöfrågor och i vissa fall bidra till framsynta lösningar. Detta gäller också lösningar inom hälso- och sjukvård. Det är viktigt att vi alla har koll på hur AI används som verktyg och att det sker en öppen debatt i samhället hur vi på bästa sätt skall använda tekniken utan att skapa än mer odemokratiska former för samhällsutvecklingen.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar