Ekonomi i balans efter corona

Dagens virusattack kräver stabila ekonomisystem

Den ekonomiska kris som land efter land nu uppvisar med stödinsatser över hela världen visar, klart att den globala ekonomin behöver en balans med en välutvecklad lokal ekonomi. I de två tidigare blogginläggen har jag tagit upp ett antal trådar kring lokal ekonomi.

Den globala ekonomin/handeln visar sig nu ge de negativa effekter man kan förvänta sig då produktionsflödet bygger på ”just in time” med produktion i lågprisländer. Onormala händelser som en global spridning av virus sätter hela ekonomin på svaj världen över. Det skulle inte behöva vara så i ett hållbart samhällssystem som utgår från välfungerande parallella ekonomier med både lokalt och globalt fungerande produktionsflöden.

Teorin bakom lokal ekonomi

Som noterats i de tidigare blogginläggen står lokal ekonomi för utveckling av lokal produktion av varor och tjänster som är möjliga att producera inom ett begränsat närområde. Detta leder bland annat till minskade transporter och ett minskat utnyttjande och exploatering av arbetskraft i lågprisländer. För en välfungerande lokal ekonomi krävs också ett betalningssystem med ”lokal valuta” som skall användas vid inköp av de lokalt producerade varorna och tjänsterna. En bra pedagogisk beskrivning av den lokala ekonomin ges i Podden Bakom storstan. En praktisk handledning för lokal ekonomianalys finns i ”Lokal ekonomi analys för hållbar utveckling”. Denna ger underlag för kartläggning av vilka utvecklingsmöjligheter som finns i det egna närområdet för att skapa en välfungerande lokal ekonomi, kolla in och testa själv.

Här följer ett kort referat av föredrag med Alf Hornborg (AH), professor i Humanekologi vid Lunds universitet, med lång vetenskaplig erfarenhet kring ämnet lokal ekonomi.

Teknik och pengar är enligt AH ofta sammankopplade, samtidigt som teknik också är beroende av flödet av billig global arbetskraft. Pengar har också enligt AH en logik som driver alla att söka vinter, vilket bland annat våra pensionsfonder är ett exempel på. Intressant litteratur som hänvisas till är ”Den stora omvandlingen” (Leopard Förlag) som granskar välfärdsmarknaden.

Frågan är var dagens ekonomiproblematik ligger, hos spelarna eller i spelreglerna? AH menar att det ligger i spelreglerna som gör det möjligt att byta vad som helst mot vad som helst. Detta medför ett starkt behov av att skapa en ekonomi som bör delas upp i de två sektorerna global (formell sektor) och lokal ekonomi (informell sektor). Där den lokala ekonomin bygger på lokala inköp med produktion inom närområdet. De flesta produkterna går att producera lokalt, nedanstående bild är ett exempel på möjligt lokalproducerade varor och tjänster som kan handlas för en ”lokal valuta”.

Källa: Föredrag av Alf Hornborg

Den lokala ekonomins betalningskoncept kommer jag att beskriva och referera till i det kommande blogginlägget. Jag har inte i detta inlägg gått in djupare på betydelsen av den lokala ekonomin som ett sätt att skapa ett bättre hållbart samhälle avseende miljö, klimat och social jämställdhet, eftersom detta framgår i de två tidigare blogginläggen.

Dela gärna vidare.  

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Vi kan lära av coronakrisen

Ekonomiskt kaos

En global handel i standby-läge och stängda landgränser har skapat ekonomiskt kaos och en världsekonomi i obalans. Länder och regioner runt om i världen har tagit beslut om historiskt stora ekonomiska stödinsatser för att få hjulen att börja snurra igen.

I Sverige ges olika ekonomiska stödinsatser till näringslivet och beslut finns av insatser på 300 miljarder kronor och mer är på väg.  Europeiska Centralbanken inför ett stödprogram på motsvarande 8300 000 miljarder kronor som skall användas för stödköp av stats- och företagsobligationer. I USA har stödinsatser beslutats till en nivå på 2 000 miljarder dollar vilket uppgår till cirka 10% av USAs BNP. Land efter land fattar olika beslut att stötta näringslivet i den ekonomiska obalans som råder. Det finns nu hur mycket kapital som helst tillgängligt när den politisk viljan finns. Se artikel i Sydsvenskan ”Coronakrisen får politikerna att ta beslut som varit omöjliga när det gäller klimatet”.

Tidigare har jag skrivit i min blogg (inlägg 20181210) om Sternrapporten författad av ekonomen Nicholas Stern publicerad 2006. I rapporten beräknas samhällskostnaderna, för att fortsätta att värma upp jorden som vi gör idag, till mellan 5 och 20 procent av den globala bruttonationalprodukten. Gör vi något nu, för att bromsa utvecklingen av växthusgaserna till en hållbar nivå fram till 2050, hävdar Nicholas Stern att kostnaderna för dessa insatser begränsas till 1 procent av världens samlade bruttonationalprodukt fram till 2050.

Man kan fråga sig varför de politiska besluten om satsningarna att åtgärda den globala klimatförändringen inte är av större intresse. En fortsatt passivitet till att åtgärda den globala klimatförändringen kommer med all säkerhet att betinga ett klart högre pris i människoliv och ekonomiska kostnader än vad dagens coronakris medför.

Hur mycket har vi kvar?
Illustration EWK Ewert Karlsson

Miljövinst pga coronaviruset

Med alla de aktiviteter världen över som avstannat har vi fått en andhämtning av koldioxidutsläppen. Detta gäller allt från avstannad industriproduktion, global transportapparat som går på halvfart, stor del av flygflottorna världen över som står still och en begränsad biltrafik.

I tidningen Miljö & Utveckling framgår att ”Rapporterna om vilka effekter coronaviruset har på klimatet blir allt fler. Nu visar uträkningar från USA att de minskade luftföroreningarna kan rädda fler liv än vad viruset tar”. Detta är något man kan förvänta då det blivit en påtaglig reducering av de globala luftförorenande utsläppen under de senaste månaderna. Problemet är att näringslivet vill tillbaka till vår vanliga nivå av konsumtion så snart som möjligt.

Kolla in

artikel i Sydsvenskan ”Viruset visar vägen

artikel i Miljö & Utveckling ”Bättre luft kan rädda fler liv än vad coronaviruset tar

artikel i Miljö & Utveckling ”Tre miljöexperter: Så påverkas klimatet av coronaviruset

Coronaviruset i backspegeln

När erfarenheterna av coronaviruset skall dras kan förhoppningen vara att politiker, globala företag, olika världssamfund och folk i allmänhet ställer sig bakom krav att vi behöver en världsordning som stabiliserar ekonomin i händelse av onormala globala händelser. I detta inbegrips det jag skrev om i föregående blogginlägg behovet av en stabilisering av de ekonomiska transaktionerna med en internationell skatt i likhet med Tobinskatten. Det vi får hoppas på är också att vi får ett betydligt större engagemang för att utveckla lokala ekonomier med närproducerade varor. Detta skapar en begränsning av de globala flödena med alla konsumtionsvaror där mycket är överflödskonsumtion där vi låter andra betala för dålig arbetsmiljö, föroreningar och uttag av råvaror.

Dela gärna inlägget vidare

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Globalt standby-läge

Corona-viruset stänger ner

Kina – väldens fabrik – har mer eller mindre varit stängt under några månader. Detta har lett till att en betydande del av den globala handeln gått på sparlåga eftersom alla är beroende av den billigare kinesiska arbetskraften. Det har till och med blivit så att en stor del av världens containrar för varutransporter har fastnat i Kina och det blivit brist i övriga världen på dessa fraktpaket. Inbromsningen av den globala handeln har förhoppningsvis gett funderingar om att vi kanske inte nödvändigtvis behöver alla konsumentprodukter vi överskölj av. Detta kanske ger en fundering om att det är dags att tänka mer hållbart.

Bild av Corona-virus

När vi nu har corona-viruset i Europa känns det som att det uppstått panikreaktioner. Folk hamstrar munskydd, handsprit, läkemedel och matvaror. Internationellt rapporterades den 12 mars att 100000 personer nu hade drabbats av viruset och visst denna siffra kommer att öka. Är detta mycket eller begränsat? Det kan vara relevant att ha ett historiskt perspektiv på det hela. År 1968 spred sig också från Kina Hongkonginfluensan först i Asien och senare till Europa. Resultatet av denna pandemi beräknades gett 1 miljon döda världen över (källa Wikipedia). Detta är bara ett exempel på globala epidemier/pandemier som drabbat världen. Dagens situation med Corona-viruset kanske mycket handlar om vårt behov av att ha kontroll.

Ekonomin i svaj

Det globala standby-läget har gjort att den globala ekonomin har tvärbromsat, vilket gör att aktiebörserna världen över dyker och våra pensionspengar också blir mindre värda. Detta är det naturliga i en marknad som styrs av impulser, rykten och enskilda händelser. De med pengar ser nu köpmöjligheterna att göra scoop med de sjunkande aktiekurserna.

Aktiemarknad på fall

Den Tobin-skatt, en omsättningsskatt på valutahandel, som diskuterades för några år sedan skulle bidragit till att minska dessa svängningar. Men det var sannolikt en för tidig väckt möjlighet för ökad stabilitet på internationella penningflöden.

Vinst för klimatet

Stoppet i den globala handeln har blivit en betydande vinst för klimatet. Detta är en följd av de stora inskränkningarna i transporter med flyg, biltrafik och sjöfart som till stor del skett i Kina, men nu också i övriga världen. Dessutom miljövinsten med oproducerade konsumentprodukter med uttag av råvaror samt energi från kolkraft. Till detta kommer ytterligare besparing av klimatpåverkan från den globala turismen som avstannat.

Bild från BBC News över minskningen av utsläpp i Kina

Media är fyllda av nyheter om den svajande ekonomin och alla stödinsatser som nu sätts in för att få hjulen och vår konsumtion att rulla igen. För svensk del öppnas nu för lånemöjligheter med räntefria lån för företag på 500 miljarder kr. Tänk om intresset varit lika stort för satsningar på det stora hotet med klimatet och övriga globala miljöproblem.

Hur många nyheter har det varit om att vi just nu upplever en betydande minskning av våra klimatutsläpp, inte mycket.  Se exempel

BBC News “Nasa images show China pollution clear amid slowdown

Sveriges Radio “ Kinas utsläpp sjönk efter corona-utbrottet

Se även artikel i Sydsvenskan

Det skulle vara intressant att få reda på den totala minskningen av växthusgaser av detta globala standby-läge när denna ”pandemi” har klingat av. Hur många årsutsläpp av Sveriges växthusgaser är inbesparade? Kanske någon kommer att räkna på detta.

Parallella ekonomier

Nu när vi ser hur beroende vi gjort oss av det globala flödet av varor och hur lätt det kan påverkas kanske det behövs nygamla sätt att tänka på ekonomin och varuflöden.

Ett sätt är att utveckla den parallella ekonomin, dvs en välfungerande lokal ekonomi. En lokal ekonomi, parallellt med den globala, bygger på att utveckla lokalsamhället och den lokala produktionen för de varor som vi har förutsättningar att själva producerar. Detta hindrar inte att vi parallellt bibehåller internationellt samarbete med utbyte av kunskap, varor kultur etc där det är motiverat att göra detta. Den globala handeln bör reduceras till områden där varor inte kan produceras i närområdet till exempel vissa industriprodukter och begränsat antal livsmedel.

Lokal ekonomi

En parallell välfungerande lokal ekonomi kan i stor utsträckning hjälpa till att lösa klimatfrågan, resursfördelningen och skapa förutsättningar för global jämlikhet.

Följande referenser ger en introduktion till lokal ekonomi.

Vad är lokalekonomi

Lokal ekonomi

Lokal ekonomi är bättre och säkrare för människor och klimat

Dela gärna inlägget

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Alternativ till plast

Föregående blogginlägg visade problemen med allt vårt plastavfall och vart det kommer ifrån. Skall vi bort från fossilberoendet som plastprodukter är en del av, då måste vi finna nya lösningar.

Detta är lösningar med nya material för de funktioner som plastmaterialen haft. Naturligtvis är plasten betydelsefull och svår att ersätta för vissa förpackningsområden, men då måste krav ställas på dess funktion och inte bara att det är ett billig material. Vägen bort från plastmaterial kräver både restriktioner med lagstiftning för begränsningar, men också investeringar i nya alternativa fossilfria material. Ett tidigare blogginlägg december 2019 Plast men inte plast”, se listan i menyraden, visar den kreativa utvecklingen med att utnyttja fiskfjäll som ”plastfilm”.

EU har tagit beslut om förbud av engångsartiklar i plast, vilket kommer att träda i kraft som lag 2021. Engångsartiklar som berörs är sådant som sugrör, bestick, engångstallrikar mm. Utöver detta kommer också krav på ökad återvinning av plastflaskor, 90 procent skall återvinnas år 2029 och 2030 skall 30 procent av flaskorna vara tillverkade av återvunnet material. Kraven som ställs inom EU kommer också att fungera som exempel på global nivå på återhållsamhet för engångsartiklar av plastmaterial.

I Sverige har just tillkommit en skatt på plastpåsar med 3 kronor för en bärkasse. Det har också tillkommit en avgift för frukt och grönsakspåsar. Skatten betalas av tillverkarna men det är vi konsumenter som får betala med ett pris i butik på 6-7 kronor. Avsikten är att det skall minska nedskräpningen både i naturen och i haven enligt det EU-direktiv som EU har antagit. Nu är det ju inte så att nedskräpningen i Sverige är särskilt iögonfallande. Föregående blogginlägg visar tydligt var de stora föroreningskällorna finns och där insatser krävs. Ett tidigare blogginlägg om bärkassar visar också att övergången till tygkassar inte självklart är miljösmart.

Produkter som inte berörs men där vi kanske borde tänka till som konsumenter är alla hygienartiklar som till större delen är förpackade i plast. 

Internationella företag inom plastbranschen har reagerat på kraven och därmed de egna behoven att ändra strategi och följer motvilligt med i utvecklingen mot hållbarare produktion. Plastforum har rapporterat i en artikelGlobalt initiativ för minskat plastavfall” om initiativ att hantera plastavfall genom en ny organisation, Alliance to End Plastic Waste. I denna organisation ingår världsomspännande företag som Basf, Dow, DSM, Exxon Mobil, Henkel, Procter & Gamble med flera. Företagen i gruppen satsar en miljard dollar för att sätta stopp på att plastavfall hamnar i våra världshav. En bra början från företag som är källan till att vi fortfarande använder så mycket engångsplaster.

Initiativen på alternativ till plast duggar nu tätt när det gäller olika engångsartiklar. Diverse produkter av bambu har dykt upp. De så kallade ”miljövänliga” bambuprodukterna skall man dock vara försiktig med om man använder dom till varma drycker eller varm mat. Bambumaterialet är sammanfogat med lim som kan innehålla formaldehyd eller melamin, se artikel.

Ett antal miljöanpassade varianter av sugrör har kommit ut på marknaden. Kreativiteten med smarta materialval finns liksom att ersätta plastfilm med fiskfjäll. Sugrör finns nu på marknaden som är tillverkade av råghalm. En smart och miljöanpassad produkt från Rawstrow.

Källa: Rawstrow -sugrör av råghalm

Klart är att när krav börjar ställas så finns också förutsättningar och intresse att utveckla alternativa lösningar. Kanske vi som konsumenter skall ställa mer aktiva krav att konsumentprodukter i mindre utsträckning skall bestå av plastmaterial. Ställer inte vi som konsumenter och köpare krav ja då blir det en än mer utdragen process innan plasten ersätts med mer miljöanpassade material.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Floder av plast

På bloggen finns flera inlägg om plastavfall och ansamlingen av plastrester i de stora världshaven (se blogglistan i menyn). Plastavfallet hamnar i haven direkt från fartyg, men största delen kommer från landbaserat plastavfall. Studier visar att 90 procent kommer ut i världshaven från tio större floder i tätbefolkade områden. De flesta av dessa förorenande floder ligger i Asien; Yantze river, Yellow river, Hai He river, Pearl river, Amur river (alla fem i Kina), Indus river (Pakistan), Ganges (Indien) och Mekong (Vietnam). De övriga två Nilen och Niger ligger i Afrika.

Källa: Bild från AFP

Fakta om plastavfallet finns i en rapport från Helmholtz Centre for Environment Reseach och även presenterat i World Economic Forum, tidigare omnämnd i inlägg om Davos. Den analys som görs är att de stora förorenande floderna har två gemensamma faktorer. Det ena är en stor befolkningspopulation i närheten av floden med upp till flera hundratals miljoner invånare. Det andra är att länderna har högst begränsade rutiner för avfallshantering och källsortering.

Det kan klart konstateras att trots att vi i Sverige har en viss nedskräpning så finns en allmän bred motivation att inte slänga avfallet där vi står. Detta är något som bland annat Håll Sverige Rent i olika kampanjer tutat i oss svenskar. Ett besök i västafrikanskt land för en månad sedan visar att brist på källsortering och avfallshantering orsakar betydande nedskräpning. Bilderna är från södra Senegal.

Det är inte så att man helt struntar i avfallsfrågan. Uppmärksamhet på avfallssituationen har skapats exempelvis när presidenten med familj varit ute och plockar skräp i naturen. Bilderna med nedskräpningen är inte unika utan visar lite av en allmän bild. Klart är att det krävs en fungerande samhällelig avfallshantering och en motivation att också samla upp sina plastrester. Avståndet till diken och havet är sällan långt.

Fortsättning följer i kommande inlägg – Vad gör vi åt plastavfallet.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

AI hot eller möjligheter!

AI, dvs artificiell intelligens, är förmågan hos datorprogram och robotar att efterlikna människors och andra djurs naturliga intelligens bland annat förmågan att lära sig av tidigare erfarenheter (Wikipedia). Man kan också tala om AI som en utvecklad form av automatisering av samhället. Detta kan vi ju se som en fantastisk utveckling som vi behöver i en framtid med alla de miljöproblem som bör lösas och utvecklingen av ny teknik som sker och kan utvecklas vidare för en hållbar framtid.

Allt är dock inte guld och gröna skogar med AI-teknik. Det finns flera problemområden som man i hög grad bör vara uppmärksam på. Detta är frågor hur vi vill ha det med ett övervakningssamhälle där alla våra digitala fotavtryck kartläggs och dokumenteras av aktörer som Google, Facebook och andra liknande aktörer. Till detta finns också den uppenbara risken att Europa blir akterseglade av USA och Kina som utvecklats till att idag helt dominera inom AI.

Källa: Digital Signage Today

AI:s ställning som hot eller möjlighet avhandlas i SVT:s programserie Dokument utifrån. Man talar om AI som ett antal verktyg att effektivisera olika funktioner i samhället. Strukturer bestäms av algoritmer och de aktörer/företag som styr dessa har också makten över AI. Här har vi ett av de demokratiska problemen där vi är i händerna på dessa internationella aktörer som Google, Facebook Amazon med flera. Vi är på väg till en övervakningskapitalism med anspråk på mänskliga beteende. Detta ger en direkt koppling till känslan av det övervakningssamhälle som George Orwell ger av framtidsbilden i boken 1984.

I SVT-programmet synliggörs hur information om mjukvara ”vårt beteendemönster” samlas in t.ex. genom att erbjuda olika gratistjänster. Ju mer vi använder AI i våra hem med olika fjärrstyrningar och personliga tjänster desto mer lämnar vi över till de med kontrollen över dataflödet. Varje miljardär som kan köpa AI-data kan använda detta för styrning av marknaden. Motstånd att använda data på en fri marknad har tagits i Kalifornien av Alastair Mactaggart som fått igenom en lag vilken förbjuder att sälja privat data vidare. Något som i högsta grad bör uppmärksammas och diskuteras även hos oss.

När vi ser situationen att öka makten genom övervakning och att använda AI som verktyg är Kina det främsta exempel. Genom ansiktsigenkänning får man en total övervakning och skapandet det totala övervakningssamhället. Här har vi i hög grad framtidssamhället enligt George Orwells 1984. Kina driver också export av denna teknologi, vilket bör uppmärksammas och skapa debatt och oro om man önskar ett öppet samhälle.

Debatten om AI som inte enbart den goda tekniken har pågått några år, men uppmärksamheten och debatten måste mer tas på allvar. Några artiklar som är värda att läsa framgår nedan.

”Det handlar om våra liv i framtiden” artikel i Nyteknik om Max Tegmark. Han menar att innan vi tar till oss AI som ett verktyg att lösa vår framtid måste allmänhet och beslutsfattare få upp ögonen för den ”största förändringen i mänsklighetens historia”. AI bör också ses i ett jämlikhetsperspektiv, vilket görs i artikel i Veckans affärer. Man påtalar bland annat att 75% av världens alla yrkesverksamma inom området AI utgörs av män. Detta visar på en snedfördelning som kan ha betydande inverkan på tillämpningen av AI.

För att inte svartmåla förutsättningarna med AI, som naturligtvis utgör en positiv teknikutveckling förutsatt att den används på rätt sätt och att den sker på demokratiska villkor, bör några referenser också ges där man framhåller dess fördelar.

David Sumpter, professor i tillämpad matematik, påtalar i artikel i Veckans Affärer att det är ”Struntprat att AI kan förgöra mänskligheten”. Naturligtvis har han rätt att det inte är algoritmerna i sig som är problemet, men kanske skall vi vara uppmärksamma på vilka som styr och hur AI hanteras. AI framhålls ofta som det effektiva systemet som är smartare än människor, vilket framhålls av IT-företag i en artikel i Dagens industri. Här framhålls de stora fördelarna med att använda AI och att mycket kan effektiviseras på smart sätt.

AI kommer vara ett betydelsefullt verktyg för att framöver hantera många av dagens miljöfrågor och i vissa fall bidra till framsynta lösningar. Detta gäller också lösningar inom hälso- och sjukvård. Det är viktigt att vi alla har koll på hur AI används som verktyg och att det sker en öppen debatt i samhället hur vi på bästa sätt skall använda tekniken utan att skapa än mer odemokratiska former för samhällsutvecklingen.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Nu kan du prenumerera på bloggen Hållbar Produktutveckling!

Nytt för 2020 är att du kan prenumerera på bloggen Hållbar produktutveckling och hålla dig uppdaterad med det senaste inom miljö.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Davos igen

I föregående inlägg tog jag upp Världsekonomiskt forum och mötena i Davos. Det är också temat för detta inlägg.

Intresset för miljöfrågorna är idag stort i Davos. Både politiker och storföretag inser att ekonomisk utveckling, läs tillväxt, bara kan ske om vi löser de akuta miljöproblemen, där klimatfrågan just nu står i fokus. I detta sammanhang är Greta Thunberg talesperson för den yngre generationen och en betydelsefull katalysator för att skapa intresse och förutsättningar för internationella initiativ både bland politiker och företagsledare.

Världsekonomiskt forum i Davos är i grunden en ”intresseförening” för att skapa ekonomisk tillväxt, vilket naturligtvis kan ifrågasättas. Detta har tagits upp i flera tidigare inlägg. Organisationen i Davos är emellertid högst intressant att få en inblick i. I SVT programmet ”Dokument utifrån” ges en intressant och inträngande bild bakom kulisserna av stiftelsen startad av Klaus Schwab. När man följer Schwab i programmet framgår det att ambitionen är att driva välfärdsfrågor, men att också aktivt driva framsynta projekt som t.ex. hållbar palmoljeproduktion i Indonesien och transportsystem för läkemedel i Rwanda. På en fråga från en journalist om världens bekymmer idag svarar Schwab att det är egoism som är orsak till mycket av de problem som vi ser idag.

Vid mötena i Davos presenteras en årlig Global Risks Report, läs rapporten. I rapporten för 2020 tas för första gången upp att de långsiktiga riskerna för mänskligheten är kopplade till miljö- och klimatfrågor. Detta gäller allt från extremväder, politikers och företags misslyckande att driva klimatfrågan, den stora förlusten av biologisk mångfald, miljökatastrofer och miljöskador som vi människor orsakar.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

2020-talet ett decennium med fokus på lösningar

Ett nytt decennium har inletts – 2020-talet. Miljöfrågor med allt från klimatfrågan, kemikaliesamhället, resursförbrukning av råvaror, tillgång till rent vatten, plastföroreningen av haven mm står i fokus. Dessa måste få fungerande lösningar om vi skall kunna vända den negativa utvecklingen och uppnå en hållbar planet. Detta måste också ske utifrån ett globalt rättviseperspektiv. Klarar vi inte detta fram till utgången av decenniet så ser det dystert ut för kommande generationer.

Problemet är inte att lösningar saknas på de miljö- och fördelningsproblem vi har, det krävs också en vilja att ta tag i problemen. Detta på ett sätt som inte bara är ett utspel för stunden utan en klar vilja att lösa de miljöproblem vi står inför innan kostnaderna blir oövervinnerliga. Se föregående inlägg med exemplet ”Från klimatkris till möjligheter”. Just nu pågår möte mellan världens ledande politiker och internationella företagsledare vid världsekonomiskt forum i Davos. Miljöfrågorna har här en högre prioritet än vid tidigare möten. Dessa aktörer måste vara med på tåget om vi skall vända utvecklingen rätt. Frågan är om viljan till lösningar finns hos dessa aktörer.

Redesign – Smart design

Kreativitet kring att skapa lösningar som sparar material och finna nya användningsområden för produkter är oändlig. Nedanstående bilder är ett exempel på detta. ”Kaffeburk” som blir lampskärm på café i Roskilde, till att i Gambia bli vattenkanna i grönsaksodling eller till en spis.

Under året kommer inlägg som fokuserar på olika miljöfrågor som är aktuella med allt från klimatfrågan, kemikaliesamhället, förbrukning av resurser till olika smarta designlösningar.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Från klimatkris till möjligheter!

Lindstöms illustration ovan är över 10 år gammal, hämtad från min Handbok om Hållbar produktutveckling. Innehållsförteckningen under rubriken Handbok i menyraden på bloggen(hela handboken kommer snart i denna flik). Illustrationen är lika aktuell idag som då. Krisen och fokuseringen på klimatfrågan som vi upplever idag är i hög grad motiverad, vilket klart framgår i mitt förra blogginlägg om den tröghet som FNs klimatmöten visar.

I pratbubblan påstås att krisen skapar möjligheter. Detta är faktiskt mitt i prick med det kinesiska tecknet för kris som också betyder möjligheter. Det är faktiskt så att grön ekonomi och en satsning på miljösmart design och teknologi skapar oändliga möjligheter till en utveckling som gynnar både ekonomi och en ren jord. I mitt förra blogginlägg hänvisade jag till Joseph Stiglitz, ekonomiprofessor och tidigare Nobelpristagare i ekonomi. Joseph S framhåller de ekonomiska kostnader som vi får om det inte sker en omställning till grön ekonomi. Kostnaderna med att vänta med miljösmart och fossilfri teknologi härrör med effekterna av de negativa klimatförändringarna som extremväder, ohälsokostnaderna med luftföroreningar, förluster med minskad jordbruksproduktion mm. Se vidare artiklar av Joseph S med länkar till originaltext. I en av artiklarna pekar han på att USA redan har direkta kostnader som uppgår till ett tapp på ca 2 % av BNP beroende på väderrelaterade kostnader med översvämningar, orkaner och skogsbränder.

Sverige är i flera fall i framkanten inom olika oråden för grön ekonomi, vilket kommer att vara en fördel i en värld som inte ser möjligheterna till förändring. Det är dock betydelsefullt som Joseph S framhåller att det krävs höga offentliga investeringar med reglering och fungerande miljöprissättning för att nå en snar omställning.

Vi står alltså i en situation av möjligheter som vi måste förvalta rätt för att vända kris till en välfungerande samhällelig utveckling. Detta är fullt möjligt!

Önskar nu alla följare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Publicerat i Hållbarhet | 1 kommentar