Följ med på resan ”Medelhavet med Simon Reeve”, kunskapskanalen på SVT. Simon träffar unga afrikanska män i Marocko som försöker ta sig till den gyllene arbetsmarknaden i Europa via Gibraltar. Målet är att få ett vettigt jobb och tjäna pengar. Ett av de främsta ställen man hamnar på, om det lyckas att ta sig över till Europa, är på den spanska sydkustens stora grönsaksplantager. Då med usla löner och usla arbetsmiljöförhållanden. Det är härifrån vi får våra billiga grönsaker till de svenska butikerna. 

Bild från programmet

Det är inte bara dåliga livsvillkor som filmen visar på dessa omfattande odlingsområden. De internationella företag som producerar tar heller inget ansvar för sitt avfall. Stora mängder med plastavfall från plastväxthusen hamnar direkt i naturen.

Bild från programmet

Vid störtregn spolas allt ut i Medelhavet och drabbar det havslevande djurlivet, allt från delfiner till mindre havslevande organismer, vilket framgår tydligt i Simons utflykt på havet. Europeiska unionens restriktioner och lagstiftning ligger ohjälpligt efter i sitt agerande. Lite krav är dock på väg bland annat restriktioner för engångsplast som plastsugrör.

Vad kan vi själva göra? Som konsumenter kan vi faktiskt ställa krav. I butiker kan vi kräva att produktionen av grönsakerna skall ske under drägliga arbetsförhållanden och löner samt att produktionen skall ske med miljömässigt ansvar hos producenterna.

Ställ krav i butiken och ställ krav på producenterna.

/

Jul- och nyårshelg är över för denna gång och reorna är i full gång med erbjudanden av billiga kläder och diverse andra konsumtionsvaror. Mycket av detta är producerat under dåliga arbetsmiljöförhållanden i lågprisländer.

Årets julklapp 2018 var det återvunna plagget som jag skrev ett inlägg om i slutet av november. Jag återkommer här till ämnet redesign med ytterligare ett inlägg.

Redesignade modeplagg

Vi konsumerar som ”medelsvensk” ca 14 kg kläder och hemtextilier varje år. Detta medför att kläder har en betydande miljöpåverkan vid sidan om resor, mat och bostad. Det är ju inte bara klimatpåverkan utan också en fråga om utnyttjande av resurser som vattenförbrukning och förbrukning av kemikalier, inklusive utsläpp av förbrukade kemikalier som vår kläd/textil-konsumtion bidrar med. När det gäller produktion av bomull så krävs det till exempel 10 000 liter vatten för att tillverka 1 kilo bomullstyg.

Sandra Roos, forskare vid Swerea IVF i Mölndal, har doktorerat på kartläggning av klädernas miljöpåverkan. I sina studier har hon genomfört livscykelanalys av klädernas miljöpåverkan från vaggan till graven, dvs alla stegen från tillverkning till användning av plaggen har dokumenterats och analyserats. Hon visar i sin forskning att 70 % av klimatpåverkan är kopplad till tillverkningen. En betydande del som inte bör glömmas bort är våra egna transporter mellan hem och butik som svarar för 22 % av klimatpåverkan. För mer information kring forskningen se artikel i Råd & Rön.

Det man kan konstatera är att om vi i ökad utsträckning återanvänder kläder och textilier så skulle klimatpåverkan liksom uttag av resurser begränsas betydligt.

Naturskyddsföreningen har publicerat förslag hur man kan få en mer miljöanpassad garderob. Förslag som tas upp är;

– Det är klimatsmart att handla second hand

– Man kan hyra sina festkläder

– Det går att ordna klädbytardagar

– Redesign av gamla kläder, där man designar och syr om kläder i nya unika modeller

– Användning av alternativa material

– Välja miljömärkta material vid klädval

– Tänka kvalitet, vilket innebär att välja kläder av god kvalitet och en tidlös design

Läs mer på Naturskyddsföreningens hemsida.

Utveckling och forskning kring hållbar textildesign och framtida textilmaterial drivs bland annat vid Textilhögskolan i Borås. Ett exempel på dessa aktiviteter är redesign och on demand för att minska konsumtion och miljöpåverkan från kläder. När det gäller ”on demand” är avsikten att branschföretag kan tillverka kläder direkt på kundernas egna behov av måttanpassning och andra önskemål. På detta sätt kan det bli en mer resurseffektiv tillverkning. Inom samma tema har man också pilotprojekt med virtuellt provrum där man kan prova måttanpassade klädesplagg på en så kallad avatar (modell av en människa). Diverse andra utvecklingsprojekt kring hållbar konfektion pågår vid Textilhögskolan, många i direkt samarbete med klädtillverkare.

Som konsument är det betydelsefullt att inte falla för butikernas frestelse, ”köp 3 och betala för 2”. Detta är ingen hållbar konsumtion varken igår, idag eller i morgon. Modet med redesign öppnar möjlighet för en hållbar konsumtion av kläder och innehåller många intressanta möjligheter. Det ger också signaler för redesign och second hand inom andra varuområden vilket bidrar till rätt riktning av vårt konsumtionssamhälle i stort.

/

Utnyttjar vi våra naturtillgångar på ett hållbart sätt? Har vi kontroll över våra marktillgångar? Hur medvetna är vi om vad vi tränger ut vid en exploatering?   Högkonjunktur för batteriproduktion – god business för Aitikgruvan Aitikgruvan ligger strax utanför Gällivare. Den är Sveriges största koppardagbrott men är också en fyndighet för guld och silver. Brytning […]

Julen hör till en köp- och konsumtionsintensiv tid. Vi handlar betydligt mer än vid andra tillfällen med julklappar, köper nytt på rea och åker på turistresor till värmen. När det gäller handeln har Svensk handels utredningsföretag HUI beräknat att varje svensk spenderar för ca 8000 kr under december. Detta gäller dels i dagligvaruhandel och dels […]

Nu är FN:s klimatmöte i Polen avslutat. Tidigare blogginlägg refererade delvis till detta ”årets klimatmöte”. Mötet som pågått i två veckor skulle resultera i en regelbok till de uppsatta miljömålen från Paris-mötet 2015. IPCC:s rapport från i år beskriver bland annat vilka utsläppsminskningar som krävs för att klara en uppvärmning på maximalt 1,5 grader. Detta […]

Klimatfrågan är i dagsläget högaktuell. En ekonom, William Nordhaus, har just fått Nobelpris utifrån ekonomiska beräkningsmodeller för klimatet. Nordhaus är professor vid Yale universitetet i USA och har skrivit ett antal böcker inom ämnet miljöskatter. Han har också utvecklat en modell för att prissätta koldioxidutsläpp med en så kallad koldioxidskatt. Denna modell publicerades efter att de […]