Jul- och nyårshelg är över för denna gång och reorna är i full gång med erbjudanden av billiga kläder och diverse andra konsumtionsvaror. Mycket av detta är producerat under dåliga arbetsmiljöförhållanden i lågprisländer.

Årets julklapp 2018 var det återvunna plagget som jag skrev ett inlägg om i slutet av november. Jag återkommer här till ämnet redesign med ytterligare ett inlägg.

Redesignade modeplagg

Vi konsumerar som ”medelsvensk” ca 14 kg kläder och hemtextilier varje år. Detta medför att kläder har en betydande miljöpåverkan vid sidan om resor, mat och bostad. Det är ju inte bara klimatpåverkan utan också en fråga om utnyttjande av resurser som vattenförbrukning och förbrukning av kemikalier, inklusive utsläpp av förbrukade kemikalier som vår kläd/textil-konsumtion bidrar med. När det gäller produktion av bomull så krävs det till exempel 10 000 liter vatten för att tillverka 1 kilo bomullstyg.

Sandra Roos, forskare vid Swerea IVF i Mölndal, har doktorerat på kartläggning av klädernas miljöpåverkan. I sina studier har hon genomfört livscykelanalys av klädernas miljöpåverkan från vaggan till graven, dvs alla stegen från tillverkning till användning av plaggen har dokumenterats och analyserats. Hon visar i sin forskning att 70 % av klimatpåverkan är kopplad till tillverkningen. En betydande del som inte bör glömmas bort är våra egna transporter mellan hem och butik som svarar för 22 % av klimatpåverkan. För mer information kring forskningen se artikel i Råd & Rön.

Det man kan konstatera är att om vi i ökad utsträckning återanvänder kläder och textilier så skulle klimatpåverkan liksom uttag av resurser begränsas betydligt.

Naturskyddsföreningen har publicerat förslag hur man kan få en mer miljöanpassad garderob. Förslag som tas upp är;

– Det är klimatsmart att handla second hand

– Man kan hyra sina festkläder

– Det går att ordna klädbytardagar

– Redesign av gamla kläder, där man designar och syr om kläder i nya unika modeller

– Användning av alternativa material

– Välja miljömärkta material vid klädval

– Tänka kvalitet, vilket innebär att välja kläder av god kvalitet och en tidlös design

Läs mer på Naturskyddsföreningens hemsida.

Utveckling och forskning kring hållbar textildesign och framtida textilmaterial drivs bland annat vid Textilhögskolan i Borås. Ett exempel på dessa aktiviteter är redesign och on demand för att minska konsumtion och miljöpåverkan från kläder. När det gäller ”on demand” är avsikten att branschföretag kan tillverka kläder direkt på kundernas egna behov av måttanpassning och andra önskemål. På detta sätt kan det bli en mer resurseffektiv tillverkning. Inom samma tema har man också pilotprojekt med virtuellt provrum där man kan prova måttanpassade klädesplagg på en så kallad avatar (modell av en människa). Diverse andra utvecklingsprojekt kring hållbar konfektion pågår vid Textilhögskolan, många i direkt samarbete med klädtillverkare.

Som konsument är det betydelsefullt att inte falla för butikernas frestelse, ”köp 3 och betala för 2”. Detta är ingen hållbar konsumtion varken igår, idag eller i morgon. Modet med redesign öppnar möjlighet för en hållbar konsumtion av kläder och innehåller många intressanta möjligheter. Det ger också signaler för redesign och second hand inom andra varuområden vilket bidrar till rätt riktning av vårt konsumtionssamhälle i stort.

/

Utnyttjar vi våra naturtillgångar på ett hållbart sätt?

Har vi kontroll över våra marktillgångar?

Hur medvetna är vi om vad vi tränger ut vid en exploatering?

 

Högkonjunktur för batteriproduktion – god business för Aitikgruvan

Aitikgruvan ligger strax utanför Gällivare. Den är Sveriges största koppardagbrott men är också en fyndighet för guld och silver. Brytning av kopparmalm är idag expanderande som en följd av ökat behov av batteridrift för elbilar och andra eldrivna produkter. Produktionen uppgår till 36 miljoner ton och avses att ökas de närmaste åren. För oss som bor söder över är sannolikt Aitik bara ett namn som är svårt att placera på kartan långt där uppe i norr. Gruvan ger ett klart fysiskt sår i landskapet den är tre km lång, en km bred och 450 meter djup.

Det pågår fram till februari en mycket gripande fotoutställning av Helene Schmitz ”Thinking Like a Mountain” på Waldemarsudde. I fotoutställningen gestaltar hon vår tids våldsamma omvandling av naturen. Nedanstående två bilder är från Helene Schmitz fotografier av Aitikgruvan.

 

 

 

 

Det är en ganska grotesk bild som bilderna ger av vår exploatering av naturen, vilka få har sett i verkligheten. För Aitikgruvans framtid finns uppgifter på att den har en livslängd fram till ca 2042 sen tar fyndigheten slut. Innan dess lär man säkert hitta fler områden att exploatera.

 

Gruvor på Österlen!

Visst låter detta lite absurt, men det är tyvärr en risk för verklighet. Tidigare har Österlen också varit föremål för ”lycksökare inom gruvdrift”. Idag är det beroendet av vanadin, en metall till den expanderande batteriindustrin som blivit heta för gruvindustrin och lockar till Österlen. Det är inte svenska utan utländska företag som nu vill påbörja provbrytning av vanadin. Ett antal undersökningstillstånd och därmed provborrningar har också godkänts för det brittiska företaget Scandivanadium. Andra områden som lockar för vanadinbrytning är Jämtland där ett australiskt företag fått tillstånd. Låter det klokt att ett antal utländska företag skall få expropriera mark för att provborra och eventuellt få billiga tillstånd för brytning på mark man inte äger. Ja, det är helt OK enligt Bergsstaten. Verkar det vettigt, knappast. Vetonu är ett nätverk som protesterar med namninsamling. Flertal kommuner och andra myndigheter och organisationer protesterar också mot gruvverksamhet på Österlen. Protesterna kommer sannolikt att ge utdelning. Det är dock betydelsefullt att vi alla reagera på den barocka situationen med en minerallag som inte är anpassad till ett modernt och hållbart samhälle som tar hänsyn till vår natur och samtidigt omfattar en märkliga syn på hur man lägga beslag på naturtillgångar.

/

Julen hör till en köp- och konsumtionsintensiv tid. Vi handlar betydligt mer än vid andra tillfällen med julklappar, köper nytt på rea och åker på turistresor till värmen. När det gäller handeln har Svensk handels utredningsföretag HUI beräknat att varje svensk spenderar för ca 8000 kr under december. Detta gäller dels i dagligvaruhandel och dels […]

Nu är FN:s klimatmöte i Polen avslutat. Tidigare blogginlägg refererade delvis till detta ”årets klimatmöte”. Mötet som pågått i två veckor skulle resultera i en regelbok till de uppsatta miljömålen från Paris-mötet 2015. IPCC:s rapport från i år beskriver bland annat vilka utsläppsminskningar som krävs för att klara en uppvärmning på maximalt 1,5 grader. Detta […]

Klimatfrågan är i dagsläget högaktuell. En ekonom, William Nordhaus, har just fått Nobelpris utifrån ekonomiska beräkningsmodeller för klimatet. Nordhaus är professor vid Yale universitetet i USA och har skrivit ett antal böcker inom ämnet miljöskatter. Han har också utvecklat en modell för att prissätta koldioxidutsläpp med en så kallad koldioxidskatt. Denna modell publicerades efter att de […]

”Bortom BNP-tillväx” är ett forskningsprogram som engagerat ett antal institutioner. I programmet visas ett antal möjliga vägar, scenarios, upp för att uppnå en hållbar utveckling som inte nödvändigtvis bygger på ökad tillväxt. FoU-programmet har bedrivits under 4 år och har just avslutats på KTH med slutseminarium, se www.bortombnptillvaxt.se. Som förutsättningar för arbetet har fyra olika […]