Klimatfrågan är i dagsläget högaktuell.

En ekonom, William Nordhaus, har just fått Nobelpris utifrån ekonomiska beräkningsmodeller för klimatet. Nordhaus är professor vid Yale universitetet i USA och har skrivit ett antal böcker inom ämnet miljöskatter. Han har också utvecklat en modell för att prissätta koldioxidutsläpp med en så kallad koldioxidskatt. Denna modell publicerades efter att de nordiska länderna redan hade infört en koldioxidskatt. Nordhaus anser idag att det är helt OK med 3 graders temperaturhöjning till 2100. Detta är något som större delen av den vetenskapliga världen och miljöorganisationer med flera anser ge katastrofala följer med de klimateffekter som skulle bli följden av temperaturökningen.

Med bakgrund från William Nordhaus modell publicerades Stern-rapporten 2006 (översatt Sternrapport och kommentarer från Naturvårdsverket). I denna rapport satte ett direkt pris på vad det skulle kosta att åtgärda utsläppen av växthusgaser. Enligt rapporten ”uppskattningar av årskostnaderna för att stabilisera utsläppen mellan 500 och 550 ppm CO2-ekvivalenter ligger i medel på cirka 1 procent av världens BNP, om vi vidtar kraftfulla åtgärder redan nu”. Det har redan gått 10 år sedan detta påtalades så det är hög tid att det händer något. I Naturvårdsverkets översättning finns kommentarer till rapporten bland annat att det i liten utsträckning tas hänsyn till den orättvisa fördelningen av klimatförändringarnas effekter mellan en rika och fattiga. Det viktiga att konstatera är ekonomers engagemang och att det i Stern-rapporten liksom senare kan konstateras att det är betydelsefullt att inte vänta med åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser eftersom det i hög grad är motiverat utifrån ett ekonomiskt perspektiv. I dag ser vi också att försäkringsbolag börjar bli restriktiva med att försäkra objekt som inte tar höjd vad gäller klimatanpassning.

FN- konferens om klimatet pågår just nu i Polen och avhandlar hur vi skall klara av de uppsatta målen från Paris-mötet 2015. I Paris togs målet att vi skall klara en temperaturhöjning av högst 1,5 – 2 grader. Inför klimatmötet i Polen utgav IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) en specialrapport i oktober 2018. Här fastslås att det inte räcker med målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Man vet redan nu att olika typer av extremväder kommer bli vanligare redan vid en höjning av 0,5 grader. Flera av de stora oljeproducenterna har varit mycket negativa till IPCC-rapport på klimatkonferensen i Polen, men vad kan man vänta av sådana aktörer.

Det finns fortfarande en betydande tröghet att se behovet av insatser för att klara acceptabel temperaturhöjning som inte överhettar vår planet och de effekter detta får. Det är ingen tid att förlora att få till de politiska initiativen med samsyn på åtgärder för klimatet.

Problemen med dålig styrning och politiska initiativ kommer att göra att kostnaderna för åtgärderna kommer att skjuta i höjden långt över Stern-rapportens beräkningar. Till detta finns det fortfarande grupper av stora tvivlare bl.a. utifrån gruppen kring Stockholmsinitiativet. Här är man mycket ifrågasättande av alla rapporter och utlåtanden från IPCC, Meteologiska världsorganisationen och SMHI. Verkligheten visar dock att klimatförändringarna inte är ett ”joke”.

I det tidigare inlägget ”Bortom BNP-tillväxt” påtalas behovet av ett nytt tänkande och att BNP-tillväxt inte är lika med välfärd. Detta känns än mer aktuellt för att klara de åtgärder som krävs.

/

”Bortom BNP-tillväx” är ett forskningsprogram som engagerat ett antal institutioner. I programmet visas ett antal möjliga vägar, scenarios, upp för att uppnå en hållbar utveckling som inte nödvändigtvis bygger på ökad tillväxt. FoU-programmet har bedrivits under 4 år och har just avslutats på KTH med slutseminarium, se www.bortombnptillvaxt.se.

Som förutsättningar för arbetet har fyra olika mål sats upp. Ett av dessa är att vi 2050 skall vara fossilfria i Sverige och att vi inte skall bidra mer än med 0,82 ton CO2-ekvivalenter per person och år. Jämfört med dagsläget bidrar varje svensk idag med ca 11 ton om vi räknar med vår import av varor. Ser vi på verkligheten idag så behöver vi också vara fossilfria före 2050 om vår planet inte skall bli överhettad.

I slutrapporten ”Framtider bortom BNP-tillväxt” (kan laddas ned här direkt från bloggen eller gå in på hemsidan enligt ovan) konstateras att BNP-tillväxt inte är lika med välfärd. Det finns andra mått att beskriva välfärd som på bättre sätt ger uttryck för en gemensam och hållbar framtid. I FoU-programmet använder man sig av fyra scenarios för att illustra hur framtiden kan te sig. Detta är kollaborativ ekonomi (likvärdigt med delningsekonomi som finns beskrivet i tidigare blogginlägg) lokal självförsörjning (närproduktion), automatisering för livskvalitet samt cirkulär ekonomi. De olika scenarierna finns förklarade och illustrerade i slutrapporten, men också i andra dokument på programmets hemsida inklusive ett flertal podcast-program.

Som utgångsläge för de fyra scenarierna som vi i Sverige skall uppfylla använder man sig av grundläggande hållbarhetskriterier för ett rättvist utnyttjande inom planetens gränser. Nedanstående bild från slutrapporten (kommer ursprungligen från Kate Raworth, 2012) illustrerar handlingsutrymmet för mänskligheten.

 

Det visar sig att det finns en betydande enighet i forskarvärlden om att det behövs en omställning som kraftigt minskar vårt resursuttag i likhet med de scenarios som beskrivs i FoU-programmet. Problemet är att det idag sker en högst begränsad diskussion om ett samhälle utan tillväxt. Detta gäller i hög grad på det politiska planet där initiativförmågan saknas att sätta ned foten för att styra så att vi kan skapa förutsättningar för kommande generationer.

Slutseminariet vid KTH avslutades med en paneldebatt där bland annat några politiker deltog. Det framkom med all tydlighet att vi inte är på nivån att samstämmighet råder. Frågan är om vi måste komma till ett direkt krisläge innan en fungerade styrning sker där politiken är samstämmiga om vägen till en hållbar framtid.

Om några dagar sker också ett nytt klimatmöte i Polen med FN-representanter från 200 länder. Detta är en uppföljning till Paris-mötet 2015 där man satte klimatmål att den globala uppvärmningen skall hållas nere på 1,5 – 2,0 grader. Nu skall man under några veckor diskutera hur detta praktiskt skall ske och hur det skall mätas. Det ser inte alltför ljust ut vad gäller förutsättningarna för att nå resultat. FN:s klimatpanel har publicerat en ny rapport 2018 som visar det akuta läget och konsekvenserna med en högre uppvärmning. WMO (Världsmeteorologorganisationen) rapporterar också att 2018 kommer att bli det fjärde varmaste året som någonsin har uppmäts. Det krävs med andra ord politisk handling och styrning om vi skall klara klimatfrågan innan vi skapar en omöjlig global situation.

/

  Nu har årets julklapp utsetts av Handelns utredningsinstitut – HUI Research. Den har utsetts i över 30 år i rad och ofta varit en ny teknikpryl. I år var elcykeln aktuell som julklapp, men det blev det återvunna plagget. I begreppet det återvunna plagget definierar man både kläder av återvunnet material och second hand […]

Vi påverkar vår planet på många olika sätt. Fokus är mycket på klimatpåverkan med utsläpp av växthusgaser. Vi bör dock inte glömma kemikaliehotet, utarmningen av biologisk mångfald och bristen på rent vatten. När det gäller klimatet så har länge transporter stått i fokus medan det nu mer och mer uppmärksammas att vår livsmedelskonsumtion och då […]

  Det händer mer än initiativ på klimatområdet i Kalifonen. Inom teknikområdet tas nu en fullskaleanläggning i bruk för rening av sopberget av plast som flyter omkring på världshaven. En första anläggning har nu bogserats ut från San Francisco till området norr om Hawaii. Denna plastreningsanläggning, som framgår av bilden, utgörs av en 600 meter […]

  På klimatmöte i San Francisco presenterades nyligen en ny klimatrapport ”Global climate-September-2018”. I denna rapport visar ett antal forskare hur de globala utsläppen av växthusgaser kan halveras till år 2030. Man går i genom bransch för bransch och redovisar vad ny teknik kan åstadkomma. Drivande faktor är att vi har en snabb utveckling av […]