Miljöstörande framställning av energi

Detta galleri innehåller 3 bilder.

Koldioxidavtryck eller inte? Föregående blogginlägg med gränser för vår konsumtion skapade diskussionsinlägg på min FB-sida kring vårt koldioxidavtryck. Det tycks heller inte som det råder full samsyn om den mänskliga betydelsen av utsläppen med växthusgaser. Energiframställning inte enbart koldioxidutsläpp Vår … Läs mer

Fler gallerier | Lämna en kommentar

Var går gränsen för vår konsumtion?

Hur mycket mer fossila utsläpp med växthusgaser tål vår jord? Klart är att pandemin har medfört en viss tillfällig andhämtning, men för hur länge. Klimatpåverkan genom ofantliga skogsbränder i Amazonas, Kalifornien, Australien och Sibirien, avsmältning av glaciärer och oväder med stormar och orkaner har dock inte tagit paus på grund av Pandemin.

Konsumtionssamhällets utveckling beskrivs på ett mycket pedagogiskt sätt av Hans Rosling i TED-föreläsning från 2011, kolla in denna. Han illustrerar det genom introduktionen av tvättmaskinen i sin mors hem och vad den innebar i form av arbetsbesparing. Denna industriprodukt har sedan genom decennier utvecklats till en stor konsumtion av diverse elektriska maskiner av allehanda slag, vilket sedan fått accelererad konsumtion med alla resor vi gör. Hans Rosling ger också en bild av de hushåll som fortfarande inte ens har en tvättmaskin utan handtvättar, naturligtvis önskar de sig samma konsumtionsmöjligheter som oss. Det är naturligt att den fattiga delen av vår värld av rättviseskäl är berättigad till samma konsumtion som oss. Hans Rosling påpekar i sitt föredrag att vi i den rika delen av vår värld inklusive Sverige måste reducera våra utsläpp och bli mycket mer energi- och resurseffektiva i vår konsumtion.

För att gå i rätt riktning och reducera våra utsläpp och bli mer resurseffektiva krävs en än större satsning på hållbar konsumtion. Denna konsumtion måste ske inom ramen för planetens gränser så att vi inte överkonsumerar jordens resurser. Detta innebär att vi, då främst den rika delen av världen inklusive Sverige, kraftigt måste öka insatserna för att reducera uttagen av fossil energi för vår konsumtion. Se exempel på Naturskyddsföreningens sida ”Hållbar konsumtion”. Här tar man också upp begreppet cirkulär ekonomi, vilket beskrivs i flera tidigare blogginlägg som en viktig ingrediens för en hållbar konsumtion.

Att skapa en hållbar konsumtion är mycket en fråga om hållbara konsumtionsmönster. Detta innebär till stor del att vi som individer måste ta ansvar och ändra vårt sätt att konsumera. En betydelsefull del är att vi ser oss själva som en del i en större helhet som samhällsmedborgare. Detta koncept beskrivs i debattartikel som kan rekommenderas, se ”Konsumtionismen kan inte bekämpas med konsumtion”.

Tillbaka till vårt pandemiår. Klart är att pandemin satt stopp för viss del av vår konsumtion bland annat vårt internationella resande och nya former för kommunikation har utvecklats med olika digitala tjänster.

Två former av resande kan med fog sägas blivit kraftigt hämmande genom de begränsningar som pandemin gett upphov till. Detta är att semesterturer med kryssningsfartyg världen över liksom alla flygresor till fjärran resmål.

Skrotning av kryssningsfartyg (källa Aftonbladet)
Tom inckeckningsdisk till flyget (Källa TT Nyhetsbyrån)

Kryssningsbranschen har insett att Coronapandemin satt stopp för näringens utveckling i sådan omfattning att de stora kryssningsfartygen nu börjar skrotas. Orsaken är att rederibranschen insett att intresset för att få 4000 passagerare att omgås i en lyxbur är på väg ut. Resultatet av en reducering av dessa flytande konsumtionsobjekt kommer att ge betydande miljövinster då kryssningsfartyg bland annat är stora energislukare av fossila bränslen plus all övrig överkonsumtion.

Den andra bilden illustrerar tom incheckningsdisk på Kastrup. Trenden för flygbranschen är fortsatt kraftig nedgång av resandet genom alla de reserestriktioner som ställs upp. Under september har passagerarunderlaget på Kastrup minskat med 83 procent jämfört med september 2019. Krisen för den internationella flygtrafiken är global. Sannolikt blir utvecklingen som för kryssningsfartygen att begränsningen av flyget blir bestående. Detta medför vinst för miljön och kanske dags för viss omskolning av flygpersonal till mer grönare jobb.

En positiv utveckling som en följd av pandemins restriktioner av fysiska personliga kontakter är utvecklingen av digitala tjänster inom verksamheter liksom privat. Redan för 10 år sedan försökte vissa företag visa en grön profil med att deklarera att man hade videokonferenser i stället för att resa till fysiska möten. Framgången med dessa utspel var begränsade. Pandemin har på ett kraftfullt sätt framtvingat en snabb utveckling av olika digitala tjänster som videokonferenser mm. Detta är med stor sannolikhet något som till stor del kommer att bestå efter att pandemin klingat av. Den nya anstormning av digitala tjänster kommer att medföra betydande miljövinster.

Ett hopp inför framtiden är att de förändringar som pandemin ger upphov till kommer att skapa mindre ekologiska fotavtryck för oss alla i den rika delen av vår värld.

Dela gärna blogginlägget vidare.

Publicerat i Hållbarhet | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Klimatbomb i Arktis

Jag har i ett antal blogginlägg kommenterat och diskuterat kring publicerade artiklar och program som tar upp problemen med permafrosten och det begynnande läckaget av metangas.

Ett blogginslag ”Klimatet brinner” publicerat den 21 juni visar på den akuta situationen i Sibirien. Vissa kommentarer på bloggens Facebooksida påpekar att det inte är en klimatfråga utan endast en väderhändelse. Detta får stå för de som fortfarande tar klimatfrågan med en klackspark.

I vetenskapsradions program Klotet ”En tickande klimatbomb i Arktis” belyses också situationen i Sverige med inslag från området vid Abisko. Här har man i forskningsprojekt följt utvecklingen med permafrosten under ett antal år. Det som tidigare varit ständigt frusen mark förvandlas idag till blöta sumpiga våtmarker.

Permafrosten medför att vi har en växthuseffekt instängd i marken. Så länge permafrosten består håller sig också den kraftfulla metangasen sig borta från att komma ut i atmosfären. Växthuseffekten från metangas är 21 gånger större än av den koldioxid som blir med förbränningen av fossila bränslen som vi använder.

I SVTs miljöprogram ”Klimatkrisen”, brittisk vetenskapsdokumentär (programmet kan endast ses fram till 18 okt 2020), får man följa vad som sker med den globala uppvärmningen och problemen med bland annat det begynnande läckaget av metangas.


Källa: Bild från programmet Klimatkrisen
när två forskare tänder på metangas som läcker ut genom isen

Rysslands yta består till ca 60 procent av tundra med permafrost, vilket innebär en stor potentiell utsläppskälla av metangas när permafrosten börja smälta. Under sommaren 2020 har man uppmätt en temperatur på 38 grader norr om polcirkeln, vilket är alarmerande.

I Parisavtalet 2015 sattes ambitionsnivån att temperaturen inte skulle höjas till mer är 1,5 grader till 2050. Ser vi på dagens verklighet så måste vi halvera dagens utsläpp till 2030 och den övriga halvan till 2050. Detta medför att det måste ske betydligt större insatser globalt än vad som sker just nu. En fortsättning utan att göra mer än idag pekar på 3-4 graders temperaturökning till 2100. Detta är inget alternativ om vi önskar ett bestående hållbart samhälle.

I klimatmodellen för att reducera växthusutsläpp utgår man från de mänskliga utsläppen, dvs vår förbränning av fossila bränslen. Tinande permafrost ingår inte i modellen. Ju mer permafrost som släpps loss med läckage av metangas desto mindre blir marginalen vi har för att släppa ut växthusgaser från fossil förbränning. Detta om vi skall klara att balansera med målet av högst 1,5 graders temperaturhöjning år 2050.

Det ser alltså dystert ut att nå uppsatt klimatmål om vi inte lokalt, nationellt och globalt gör en storsatsning på att lösa denna centrala framtidsfråga för vår värld.

Mycket går att uppnå med ett annat synsätt och med de storsatsningar som görs i pandemins tecken bör man också kunna satsa helhjärtat på en grön omställning av ekonomin både vad gäller energifrågan och synen på global kontra lokal ekonomi.

Dela gärna inlägget vidare.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Smart eldrift med elskena

Snart påbörjas testerna vid Lunds elväg. Detta är en kort testbana med en utplacerad elskena som förser fordonet med el. Med en sådan utbyggd teknik kan vi driva elfordon på ett betydligt miljösmartare sätt än dagens stora batteripaket. Naturligtvis krävs kompletterade drift för vägar utan el, se t.ex. föregående blogginlägg om vätgas.

Det är företaget Elonroad vid LTH i Lund som står för teknikutvecklingen med elskenan. För tung trafik har man räknat ut att det räcker med 86 mil av motorvägsnätet med elskena för att minska utsläppen från den tunga trafiken med en tredjedel. Ser vi sedan till att få personbilar med eldrift via elskena, utan stora miljöbelastande batteripaket, så får vi klart miljösmartare eldrift.

Det man inte får glömma är att för både tung trafik och persontransporter finns det ett utmärkt befintligt elektrifierat system – järnvägen.

Traditionella elbilar och miljöproblematik

Eldrift med elskena
Variation på eldrift

De flesta uppfattar att man gör bäst för miljön genom att köpa en elbil. Flera tidigare blogginlägg visar på alternativ med bland annat biodiesel och vätgas. Med tanke på de stora batteripackar som finns i dagens elbilar så ger det både stora miljökonsekvenser, arbetsmiljöproblem och reser frågor om mänskliga rättigheter. Mycket av detta skjuter vi åt sidan då råvaruproduktionen är långt borta och utanför vår granskning. Batterierna för elbilarna räcker inte heller för evigt, räkna med max 10 år och det är dags för byte.

Med den globala produktion vi har idag synliggörs sällan miljöproblem som vi svenskar och västerlänningar skapar i lågprisländer. Ett uttag av kobolt i Kongo-Kinshasa eller sällsynta jordartsmetaller från Kina är inget vi har något större fokus på. Diskussionen kring batteritillverkningen hade säkert blivit större om vi skulle tagit råvarorna från gruvor på Österlen. Där finns nämligen vanadin som är en betydelsefull metall i batteritillverkningen.

Vad kan vi acceptera för miljöpåverkan

Klart är att vi kan minska vårt transportarbete både med gods och persontransporter om vi lär oss något från hur vi påverkats av den rådande pandemin. Kanske behöver vi inte flyga till Thailand för solsemester eller köpa alla billighetsvaror från Asien.

Skall vi klara av de miljömål som ställs upp när det gäller transporter så behöver våra utsläpp minska betydligt mycket mer än vad som sker idag. Kanske måste vi avstå från resor och prylar. Klimatpolitiska rådet kräver en kraftfull politik om vi ska nå målet med 70 procents minskning av utsläppen fram till 2030. Vi är långt från en sådan satsning idag och måste kraftigt öka takten med att reducera växthusutsläppen.

Dela gärna inlägget vidare.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

El med vätgas

Energiomställningen till fossilfri energi är ett centralt fokus i dagens miljöarbete då det är direkt koppat till lösningen av klimatkrisen på vår jord.

Vätgas är som jag skrivit om i ett av de senare blogginläggen ”Vätgas räddar klimatet” ett av huvudspåren för att klara klimatomställningen så att kommande generationer får en acceptabel värld.

Det görs nu betydande insatser för att satsa på utveckling av vätgasproduktion men är den helhjärtad och tillräcklig – det är frågan.

Dansk storsatsning på vätgas

Danmark planerar nu en stor satsning på utbyggnad av vätgasproduktion  med hjälp av vindkraftparker. Vindkraften skall vara energikällan för att i bränsleceller framställa vätgas. Satsningar som planeras är stora vindkraftöar dels vid Bornholm dels i Nordsjön.

Vindkraftpark
Foto: L Wilhelmsson

Vätgas skall användas för drift av bussar och lastbilar. Man räknar också med en stor efterfrågan från Köpenhamns flygplats.

I Danska folketinget har man just förhandlat fram ett nytt klimatavtal om att reducera utsläppen med 70 procent till 2030. Inom detta avtal ryms storsatsning på vätgasproduktion. Danmark var först i världen med att bygga ut havsbaserad vindkraft, vilket visat sig vara ett lyckat drag. Nu går man alltså vidare med en ny generation av energisatsning i form av havsbaserade energiöar med vindkraft och vätgasproduktion. Den nya satsningen på vätgasproduktion beräknas också skapa många nya jobb och möjligheter till export.

Det ser ut som att danskarna än en gång är föregångare vad gäller tekniklösningar, vilket vi förhoppningsvis kan ta efter i Sverige.

EU vill bli världsledande på vätgasproduktion

Inom en grön omställning efter coronapandemin vill man nu storsatsa bland annat på vätgasproduktion enligt EU:s klimatkommissionär Frans Timmermans.

Svensk vätgasproduktion

I det tidigare inlägget om vätgas skrev jag om svenska satsningar på vätgasproduktion. Visst finns diverse satsningar i Sverige på vätgas som jag visade på i tidigare inlägg. Ytterligare projekt är bland annat projekt vid Siemens i Finnspång som satsar på tillverkning av vätgas från solceller.

Alla organisationer med fokus på energifrågor talar om vätgas som ett högst angeläget område i energiomställning. Ser vi generellt på de svenska satsningarna känns det som att det bara är begränsade insatser som görs. Det vi behöver är en storsatsning i likhet med den danska. Den negativa klimatförändringen tar inte paus.

Dela gärna inlägget vidare.

Publicerat i Hållbarhet | 1 kommentar

Klimatet brinner!

Värmeslag i Sibirien

Visst är det skönt med värme när man har semester, men vad tål vi och vad vår jord.

Sibirien har idag en temperatur på 25-30 grader över det normala. Effekterna av detta blir kraftfull issmältning med stora översvämningar. Till detta kommer det katastrofala med permafrosten som tinar och ger utsläpp av växthusgaser med metangas, som har betydligt kraftigare effekt på klimatet än vad koldioxiden ger, se artikel i Aftonbladet.

Värmeslag i Sibirien,
källa Aftonbladet.se

Resultatet av temperaturchocken i Sibirien blir även återkommande stora skogsbränder som under 2019.

Trenden är att alla negativa faktorer stadigt ökar med avsmältning, mindre permafrost och fler skogsbränder i Sibirien liksom globalt. Dessa negativa effekter på klimatet är bara en del av allt som sker inom klimatområdet. De politiska utspelen med att aktivt begränsa klimatpåverkan till högst 1,5 graders temperaturhöjning till år 2050 är ett önsketänkande. Beslut med relevanta åtgärder motsvarar inte på något sätt de verkliga behoven till agerande för att klara av klimatfrågan.

Vad får klimatet kosta

I tidigare blogginlägg har jag presenterat Sternrapporten som beskriver ett scenario där följderna för den globala uppvärmningen medför kostnader som uppgår till 5-20 procent av den globala bruttonationalprodukten fram till år 2100. Åtgärder för att hejda och rädda oss från obotliga växthuseffekter skulle däremot stanna vid kostnader på 1 procent av den globala bruttonationalprodukten fram till år 2050. Rapporten kanske inte prickar helt rätt kostnadsnivå, men har vi råd att inte agera?

Ser vi på den krismedvetenhet som blivit följden av den aktuella pandemin så finns ju ett intresse för att få ekonomin på fötter. Det ena krispaketet efter det andra beslutas runt om i världen. Exempelvis har EU-länderna nu tagit beslut om ett krispaket på 500 miljarder euro, motsvarande drygt 5000 miljarder kronor – visst finns det pengar när det krisar. Den aktuella pandemin är en övergående kris, men är det inte så att vi behöver ett krispaket för klimatomställningen och det behövs NU.

En betydande risk vi har framöver om ingen förändring sker är att vi till 2050 har upp till 1 miljard klimatflyktingar som måste ta vägen någonstans.

Vad behöver göras

Bland mina tidigare blogginlägg finns många inlägg som beskriver vad som behöver göras för att skapa ett hållbart samhälle. Brett inom miljö men även specifikt för att klara en klimatomställning.

Presentationen av forskningsrapporten ”Framtider bortom BNP-tillväxt” – inlägg 181201 ger en bild av fyra scenarios för att klara en hållbar samhällsutveckling. De inriktningar som beskrivs för att skapa en annan framtid för att vår jord skall bli hållbar är;

  • Delningsekonomi
  • Lokal självförsörjning – Lokal ekonomi
  • Automatisering – Artificiell intelligens
  • Cirkulär ekonomi

De fyra scenarierna ovan finns presenterade i ett antal blogginlägg från 2018 fram till maj 2020.

En väsentlig faktor för ett framtida hållbart samhälle är att vi måste omvärdera samhällsutveckling från att enbart bygga på ekonomiskt tillväxt till att mer fokusera på en långsiktig hållbarhet med fokus på livskvalitet. Ett fokus på livskvalitet i bredare bemärkelse utgår också från att vi vårdar vår värld och dess naturliga resurser i stället för att förbruka dem.

Ett naturligt synsätt i ett hållbart samhälle är också att vi som individer och mänsklighet ändrar våra konsumtionsmönster och inte överkonsumerar.

I föregående blogginlägg diskuterades alternativa drivmedel i form av vätgas som en energikälla. Generellt gäller att vi måste satsa på mer parallella alternativ till fossila drivmedel. Ser vi på det svenska resvanebeteendet så är det dock helt klart att vi måste begränsa och dra ner på vårt resande då vi hör till de värsta i konsumtion av flygresor.

Greta Thunberg visar vägen

Ingen kan ha missat Greta Thunberg som en viktig länk i att få upp ögonen för behovet av en klimatomställning. Hon gav en alldeles utmärkt bild av det aktiva klimatarbete hon är katalysator för i sitt sommarvärdprogram i P1 under midsommardagen, lyssna är betänk.

Dela gärna inlägget vidare.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Vätgas räddar klimatet!

Nu är det fritt fram att röra sig i Sverige på nytt. I stället för flyget till Thailand kommer vi svenskar nu att ta bilturer runt Sverige. Frågan är vad vi skall ha i tanken nu och i framtiden?

Klimatpåverkan från transporter

Naturvårdsverkets rapport 6911 från 2019 om den svenska klimatomställningen visar vad olika sektorer i samhället påverkar utsläppet av växthusgaser. Inrikes transporter svarar för en tredjedel av de växthusgaser som släpps ut i Sverige. Allt är inte från personbilar, men de dominerar helt utsläppen.

Källa: Naturvårdsverkets rapport 6911

Transporter med eldrift

När vi talar om elbilar så tänker de flesta på dagens elbilar med stora batterier som kräver betydande tid för laddning och med en driftlängd på max ca 500 km. Studier kring elbilarnas förträfflighet som miljöbilar visar att de även har en betydande miljöpåverkan vid tillverkningen av batterierna.

Skall man tänka framåt och tänka på klimatet och miljöpåverkan på längre sikt är det kanske bättre att satsa på bränsleceller och vätgasbilar. En vätgasbil är en elbil, men i stället för tunga batterier så har man en gastank och en bränslecell. Vätgasen omvandlas i bränslecellen till energi där vätgasen tillsammans med luft omformas till elektricitet som driver motorn i bilen. Följ med på vätgasresan genom att kolla in ”Bränsleceller och vätgasbilar – fakta och förhoppningar” på SVT.

Källa: SVT Principen för bränslecell

Det som krävs är att vi gör betydande satsningar på tankställen, vilket Sverige är dåligt på. Framställningen av vätgasen bör på sikt produceras av förnybara energikällor med sol, vind och vågenergi. Finns det pengar för en sådan här satsning, ja frågan är om vi har råd av avstå. Med tanke på miljardsatsningar som sker idag nationellt och internationellt så tycks det inte vara någon brist på att skaffa fram pengar.

Bränsleceller för tunga lastbilar/fordon

Den tunga lastbilsflottan brottas idag med problem med att miljöanpassa sina transporter. Eldrift med batteri prövas av några tillverkare, men är inget realistiskt alternativ på sikt. I detta fall är vätgasbilar ett klart bättre alternativ. Volvo och Daimler satsar idag storskaligt på att tillsammans utveckla bränsleceller för tunga fordon.

Forskning och utveckling vid KTH

KTH har tilldelats 50 miljoner för utvecklingsarbete kring vätgasbaserat energisystem.

Bred användning för vätgas

Vätgas som energikälla för elproduktion har ett brett användningsområde.  Drift av fordon är bara ett användningsområde för bränsleceller med användning av vätgas. Andra områden är uppvärmning av bostäder och produktion av el. Bränsleceller kan med fog sägas vara nästa generations elenergiförsörjning. Vill vi klara klimatomställningen och inte drabbas av en ständig klimatkris så är det dags att göra de ekonomiska investeringar som krävs. Dagens miljardrullningar nationellt och internationellt visar att pengar går att få fram om bara viljan finns.

Dela gärna inlägget vidare.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Miljöanpassning av kläder och skor

Många miljöfrågor har ställts åt sidan i dessa pandemitider. Detta gäller allt från klimatfrågan till hanteringen av skadliga kemikalier. Kläder och skor hör till en grupp av produkter som innehåller betydande mängder skadliga kemikalier. Produkterna har också i allt högre grad ett ursprung utanför Europa, vilket gör att EU:s lagstiftning inte beaktas vid tillverkningen.

Skadliga kemikalier som kan förekomma i kläder och skor kan vara cancerframkallande, mutagena, fortplantningsskadliga eller hormonstörande. Detta medför att de direkt kan påverka vår hälsa och när vi tvättar så läcker kemikalierna ut i vår miljö. Utöver detta så utgör produkter med denna typ av miljöskadliga ämnen en stor påverkan vid tillverkningen i form av arbetsmiljöproblem och direkta utsläpp från producenterna. Det är därför angeläget att få bort och ersätta den här typen av kemikalier.

Sverige tog regeringen under 2019 initiativ till en utredning för skatt på kläder och skor. Denna utredning lämnade 1 april 2020 förslag att införa en skatt på 40 kr per kilo kläder eller skor om vissa angivna farliga kemikalier finns i produkterna, lyssna på inslaget på Sveriges Radio. En beräkning har gjorts att genomsnittssvensken köper ungefär 10 kg kläder och cirka 2 kg skor varje år. Med en skatt skulle detta bli en merkostnad för oss konsumenter med cirka 100 kr per år. Frågan är har vi råd att avstå från en sådan skatt för att möjliggöra att de miljöskadliga kemikalierna kan fasas ut?

Vill du fördjupa dig i förslaget till skatt på kemikalier i kläder och skor så finns utredningsförslaget här.

Problematiken med skadliga kemikalier är bara en faktor som gör att vi alla bör tänka efter var våra kläder och skor är producerade. Arbetsmiljöförhållanden, närmiljön på tillverkningsorterna och utnyttjandet av billig arbetskraft bör göra oss mer medvetna vad vi köper och varifrån. Detta ger ytterligare argument för att handla mer lokalt producerade produkter även när det gäller våra kläder och skor. Visst blir det dyrare för individen men du köper också något med en klart högre kvalité och du riskerar inte att ta på dig plagg med en massa skadliga kemikalier. Kolla in tidigare inlägg om mode och kläder ”Redesign- väg i rätt riktning-190116”, Klädindustrins miljöpåverkan – 190909”.

Dela gärna blogginlägget vidare.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Ser du Storebror?

I mitt förra blogginlägg beskrev jag den gränslösa övervakningen med artificiell intelligens.  Där vi på olika sätt är övervakade utan att direkt tänka på det genom att delge information via våra smartphones och vårt sätt att i övrigt dela personliga data via bland annat Google och Facebook. Ämnet är så betydelsefullt att det känns viktigt att än en gång ta upp det i ännu ett blogginlägg.  

Ett bra exempel på information om den digitala världen är avsnitten på UR med serien Vår digitala planet. I avsnitt 2 ”Ser du Storebror?” ges en initierad bild av vart vi är på väg med vårt övervakningssamhälle.

  • Vill vi ha ett samhälle där vår vardag styrs genom ansiktsigenkänning?
  • Hur är det med kontrollen över data, har vi en möjlighet att styra dessa eller är det redan förlorat?
  • Algoritmer samlar idag in data och styr vår vardag, hur mycket vill vi att detta skall ske?

I dagsläget med corona kan det också vara motiverat att se ytterligare en koppling till Apple och Google, vilket framgår av artikeln om hur internetjättarna stärker sitt grepp om samhället.

Vi är idag i en situation där vi måste förhålla oss till en framtid med datainsamling som tar ifrån oss vår egen valfrihet. Är detta vad vi vill nå i ett hållbart samhälle?

Dela gärna inlägget vidare

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Gränslös övervakning med AI!

I ett blogginlägg den 10 februari skrev jag om ”AI hot eller möjligheter?” (AI dvs artificiell intelligens). Mycket av den AI som utvecklas kommer att medföra betydande positiva framtidsmöjligheter inom allt från sjuk- och hälsovård, industriell utveckling till kommunikationer. Det som togs upp i inlägget var också risker med ett fåtal aktörer som styr utvecklingen såsom Google och Amazon.

Från början av februari till idag har vi haft en förändringsprocess med stängda gränser och en krisande ekonomier som ingen kunde föreställa sig för två månader sedan. Produktutvecklingen inom AI har inte stått still man kan säga att coronapandemin har accelererat AI som övervakningsteknologi.  Det har utvecklats appar, mobildata och övervakningskameror som skall kolla alla som är infekterade av covid-19. I tidigare blogginlägg noterades att vi riskerar ett övervakningssamhälle. Den nya situationen nu bara några månader senare är vi börjat acceptera ett gränslöst övervakningssamhälle.

Källa:Apple app store

Kolla in Sveriges Radios program hur coronapandemin satt fart på övervakningssamhället med hjälp av AI – ”Corona och övervakningen – Hälsan före allt” och fortsättningen med ”Corona och övervakningen – Techjättarnas julafton”.

Visst är det bra med AI, men vi måste börja reagera mot dess avarter och monopoliseringen.

Dela gärna blogginlägget vidare.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar