Uppfinningar för klimatet

Svenska Dagbladet SvD har i artikel presenterat åtta uppfinningar som kan rädda klimatet. Dessa uppfinningar är på olika sätt spektakulära men naturligtvis möjliga i receptboken av alla projekt inom green engineering. Dessa åtta uppfinningar från SvD refereras och kommenteras nedan.

Koldioxid-dammsugare

Företag har utvecklat dessa s.k. ”koldioxid-dammsugare” för att suga upp koldioxid från luften. Avsikten är att sedan förvara eller omvandla koldioxiden. Förvaring kan ske t.ex. i saltgruvor eller under havsbotten. Omvandling av koldioxiden kan ske till fast kol, vilket forskas på vid RMIT University. Tekniken med dessa koldioxid-dammsugare är inga snabba lösningar och är  definitivt kostbara tekniker.

Storskaliga luftrenare

En holländsk uppfinnare har konstruerat gigantisk luftrenare. Anläggningarna är 7 meter höga och skall rena förorenad luft. Avsikten är att minska dödlighet i luftföroreningar och har idag installerats i Holland, Polen Kina och några fler länder. En bra åtgärd i luftförorenande miljöer, men tyvärr inget som löser problemen för luftutsläpp. Källorna för utsläppen åtgärdas inte, s.k. end of pipe.

Havskylare

Världshaven absorberar en stor del av värmen från växthusgaser vilket gör haven varmare. Störningseffekten blir uppenbar för fiskarnas fortplantning och ger betydande påverkan på världens korallrev. I Australien har man funnit på en metod för att kyla ned havet vid Stora Barriärrevet. Detta sker med att spraya stora kvantiteter saltpartiklar över korallrev. På detta sätt kan solljus reflekteras så att det uppvärmningen av vattnet kring korallrev begränsas. Tekniken kan få betydelse för att skydda öriken i Stillahavsområdet.

Trädplanterande drönare

Stor betydelse för att minska effekten av växthusgaser är att planera mer skog som fångar upp koldioxid. Företag i England har kommit på att man från drönare kan sprida trädfrön i stora kvantiteter i områden som är otillgängliga och svåra att plantera för mänsklig hand. Tekniken är klart arbetsbesparande och sannolikt billig lösning för ett specifikt problem.

Metan-spionerande satelliter

Elon Musk har också kommit med ett bidrag via företaget Space X att skjuta upp en satellit som skall spåra läckor av metan. Första satelliten är planerad för uppskjutning hösten 2022. Vi har redan ett antal satelliter som gör miljöobservationer från rymden, men visst är det betydelsefullt att möte metanläckage.

Teknik att blockera solen

Vid Harvard har forskare studerat möjligheten att skicka upp partiklar i luften som blockerar solen (Solar Engineering Research Program). Parallell kan dras till tidigare experiment med att framkalla regn genom spridning av silverjoner. Den här typen av manipulation av vår luft kan vara svårt att kontrollera följderna av, så det behövs långa studier om man skall få hållbara lösningar.

Innovativ matåtervinning

Vi slänger cirka en tredjedel av den mat som produceras i världen. Resultatet av detta är att det samtidigt genereras stora utsläpp av koldioxid. Nu lanseras teknik för att förvandla matrester till biogas direkt i hemmiljön (Cornell Univesity och Home Biogas Systems). Inom området finns också redan diverse andra tekniklösningar för att vid källan hantera matrester, men visst biogasproduktion på hushållsnivå är klart intressant.

Smart kött

Köttproduktion har länge diskuterats som en betydande källa för utsläpp av växthusgaser. Företag som Beyond Meat, stöttat av Bill Gates, har tagit fram vegetariskt kött som efterliknar vanligt kött. Ett annat företag Redefine Meat har 3D-printat vegetarisk biff som skall kännas som en riktig biff i munnen. Det är sannolikt relevant att ställa frågan om det behövs vegetarisk biff som ser ut som en vanlig biff. Lösningen borde vara att producera vegetarisk mat som har en självständig profil och inte är en efterapning av kött.

………………………………………………………………

De olika uppfinningarna som refereras i SvD och ovan med kommentarer kan och bör ses med befogad kritik och uppmaning till granskning. Döm själv vad du tycker och kommentera gärna i bloggkommentarer.

Fossilfri produktion har äntligen fått en allt större uppmärksamhet inom svensk industri. Detta medför att finanssektorn och företagsvärlden nu vill vara med och konkurrera och skapa hållbara satsningar. Två branscher som har stor betydelse i omställningen är stålindustrin och betongindustrin.

Inom stålindustrin står nu SSAB i Luleå för en omställning till fossilfri stålproduktion med hjälp av vätgas i stället för kol och koks. Idag är SSAB landets största enskilda utsläppskälla av koldioxid. Den nya tekniken kommer med stor säkerhet också bli en betydande tekniklösning för export.

Betongindustrin hör till en annan stor klimatbelastning när det gäller tillverkningen av betong. Ny teknik för att byggsektorn med hjälp av grön och klimatsmart betong kan sänka sitt stora negativa klimatavtryck. Utvecklingsarbetet med att ta fram en mer miljöanpassad betong medför att företag som Skanska inom några år kan erbjuda kunder betong som har upp till 50 procent lägre klimatpåverkan än dagens produkter.

Exemplen med stål- och betongindustrin är handfasta tekniklösningar där ekonomi och tekniska lösningar är möjliga idag och kommer att ge betydande avtryck med minskade klimatutsläpp. Välfungerande insatser krävs nu och samtidigt bör de ge effekter idag och inte i morgon då tiden är knapp för att ändra utvecklingen rätt.

Dela gärna inlägget vidare.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Biologisk mångfald

2021 är i sin linda och alla inväntar det förlösande med kommande vaccin. Många miljöfrågor har under föregående år legat på ”standby”. Med alla krispaket som upprättats så signalerar man att detta också skall vara i miljöns tecken. Det som nu är aktuellt är satsningar på klimatåtgärder, vilket naturligtvis är angeläget då det är ett överhängande hot för vår natur och mänskligheten. I skymundan för klimatfrågan så diskuteras betydligt mindre andra globala miljöhot. Ett av dessa är dagens hot mot biologisk mångfald.

En bild av statusen för biologisk mångfald får man på WWF:s hemsida. Här ges en sammanfattande bild av de utrotningshot vi har för växter och djur. WWF ger ut en Living Planet Report vilket för 2020 visar en minskning på 68 procent av populationen för de djurarter som undersöktes mellan 1970 och 2016. Detta är ett av alla exempel på det växande tryck på naturen som vi bidragit till och som vi samtidigt är beroende av för att skapa den mångfald av liv som är så viktig för vår fortsatta existens.

Forskningsprojekt med 500 forskare, initierat av FN, har sammanställt studie 2020 som visar att idag är 1 miljon arter av totalt 8 miljoner utrotningshotade. Detta arbete har utförts inom den vetenskapliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES). På plattformen IPBES hittar man mycket material som visar på det rådande allvarliga läget för vår biologiska mångfald. Plattformen driver också olika initiativ att förstärka den biologiska mångfalden genom bland annat informationsspridning och politiska initiativ. FN ställer nu också upp mål för biologisk mångfald och organisationen har utsett den 22 maj till den internationella dagen för biologisk mångfald. EU har också vaknat med EU:s 2030 strategi för biologisk mångfald. I strategin ingår mål att skydda minst 30 procent land och hav och mål om att återskapa betydelsefulla naturmiljöer.

David Attenborough visar i dokumentären ”Attenborough och massutrotningen från 2020 på den skrämmande bild av förändring som skett under hans långa liv som naturrapportör. Det är verkligen en skrämmande bild som målas upp om hur vi har förstört förutsättningarna för ett rikt biologiskt liv. Den 93-årige Attenborough ger dock hopp om hur vi skall kunna bryta den negativa trenden att förstöra den biologiska mångfalden som är livsavgörande för vår egen existens. Se dokumentären om du inte gjort det den är tillgänglig fram till juli.

Bild från inledningen till Attenborough och massutredningen

Vi kan faktiskt alla bidra till att skapa förbättrad biologisk mångfald, se exempel hos Naturskyddsföreningen. En av många småskaliga aktiviteter är bihotell som blivit populärt att anordna hos alla som har en grönyta hemma. Kolla också in Natursidan som ger enkla tips på vad man kan göra för insatser inom biologisk mångfald

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Klimatförändring genom Bilen, Biffen och Bostaden

Vi går in i ett nytt år som fortfarande präglas av nedstängning. Denna nedstängning har i hög grad visat sig har bromsat upp vår konsumtion. För miljön har detta medfört ett år av återhämtning.

Alla miljarders miljarder som satsats globalt går ut på att få hjulen att rulla igen. Allt löser sig när alla blir vaccinerade (läs västländer eftersom fattiga länder inte har samma konkurrensförmåga i denna vaccinjakt). Som framgår av mitt föregående blogginlägg ”Finns vaccin för klimatförändringar?”, så är det hög tid att tänka om i vår konsumtionshets och betänka vilka klimatavtryck detta ger. Det går helt enkelt inte att fortsätta med dagens konsumtion och den fortsatta ökningen av växthusutsläpp detta genererar.

I den så kallade kris vi befinner oss i skapas också möjligheter, se blogginlägget ”Kris skapar möjligheter” från 200414. Det som behövs nu är att vi inte bara går vidare som inget hänt. Signaler för detta finns till exempel med miljöinsatser via EU. Det som behövs är att vi i den rika världen måste inse att tillväxt inte är lösningen för framtiden.

För 15 år sedan kom utredningen ”Bilen, Biffen och Bostaden” som Stefan Edman ansvarade för. Avsikten med utredningen var att finna vägar för att skapa ett grönare Sverige. Insatsområdena ger en utmärkt bild av viktiga områden för klimatinsatser där vi var och en som individer kan ta till oss och agera utifrån. En kortare beskrivning ges i Naturskyddsföreningens artikel ”Smartare livsstil”.

Bilen, Biffen och Bostaden

Ett Gott Nytt År med önskemål om en grönare framtid!

Publicerat i Etik och moral, Globalt tänkande, Hållbarhet | Lämna en kommentar

Finns vaccin för klimatförändringar?

Växthusutsläppen ökar

5-årsdagen för Paris-avtalet, det globala klimatavtalet, har just passerats. Genomförandet av detta aktionsprogram för att förhindra en miljökatastrof går minst sagt trögt. Den årliga minskningen av växthusgaser är inte tillräcklig. I dag har vi en 2-procentig ökning av produktionen av fossila bränslen. Globalt bör produktionen minskas med 6-procent årligen fram till 2030. Denna årliga minskning krävs för att nå en noll-nivå i utsläpp, dvs en koldioxidneutralitet, till 2050.

Insikten att vi måste stoppa produktionen av fossila bränslen har inte gått in hos alla aktörer. Detta gäller i hög grad även för svenska verksamheter. Till exempel har Lundin Energy fått tillstånd av Norge att leta olja i Nordnorge och på Svalbard, se artikel Aftonbladet. I denna satsning på att hitta ny olja finns storbanker, SEB, Nordea, Danske Bank och Swedbank, som satsar 97 miljarder på oljeprospektering i Arktis. Kolla bankernas försvar för denna satsning med fossila bränslen och fundera på dess trovärdighet, se Aftonbladets artikel

Jonathan Jeppsson är journalist som har skrivit boken ”Åtta steg mot avgrunden: Vårt framtida liv på planeten”. I boken ges en bild av att kollapsen för klimatet inte går att stoppa. Målen uppfattas som ouppnåeliga, som är högst 1,5 graders temperaturökning till 2100 och nollutsläpp 2050. Jeppsson ger en bild av klimatpåverkan om 40 år, med 1,5 miljarder klimatflyktingar och katastrofer skapade av klimatförändringarna med orkaner, torka och skyfall som blir normaltillstånd. I Sverige kommer vi säkert att tvingas ta emot betydligt fler klimatflyktingar än de konfliktflyktingar som kom 2015.

Ljuset i klimatfrågan

EU-länderna, inklusive Sverige, har sedan 5 år tillbaka ett klimatavtal som alla länder har godkänt. I verkligheten är det långt ifrån alla länder som håller sig till avtalets begränsningar. Nu i december 2020 har man dock tagit ett steg i uppstramning med formellt beslut om klimatmål inom EU, vilket skall redovisas inför FN. EU har enats om att minska utsläppen av växthusgaser till 2030 med minst 55 procent i relation till nivån 1990. Synpunkterna om att detta är tillräckligt skiljer sig och miljöforskare samt miljöorganisationer anser att behovet är större än det nya klimatmålet. Sannolikt krävs snart en förstärkning av klimatmålet om vi skall klara en ljusare framtid. EUs klimatarbete går att följa på Europaportalen.

Vaccin för klimatförändringar saknas

Under 2020 har vi haft en global nedstängning som visat sig vara en vinst för miljön. Utsläppen har till stor del begränsats, se tidigare blogginlägg. Denna utsläppsminskning har också till stor del begränsat den luftburna föroreningsnivån och bidragit till att färre dött i luftvägssjukdomar. Pandemin i sig är med alla insjuknade och dödsfall naturligtvis en tragedi. De inskränkningar i samhällsfunktioner som pandemin orsakat har inneburit att betydande del av den globala handeln har avstannat, vilket ur ett miljöperspektiv är positivt. Det alla väntar på nu är vaccinet så att ”hjulen kan snurra normalt igen”, dvs. återgå till vår normala överkonsumtion av jordens resurser. Allt talar för att det är dags att stanna upp och fundera på om vi behöver dagens konsumtionsnivå. När vi når pandemitillstånd för klimatet kan vi inte förvänta oss att det går att ta något vaccin för att återställa normaltillståndet utan då krävs anpassning till konstant katastrofläge.

Kraftfullt vaccin efterlyses

Klimatpåverkan på folkhälsan

Den vetenskapliga tidskriften Lancet har publicerat sin årsrapport för 2020 och belyser klimatförändringarnas påverkan på den globala hälsan. Rapporten visar att effekterna med översvämningar, torka, matbrist, bränder och sjukdomar kommer att ha betydande påverkan på den globala folkhälsan. Man påtalar också att den rådande pandemin under 2020 bör ge lärdom att en omställning bör ske innan det är för sent, se artikel i Expressen.

Årsrapporten från Lancet går att läsa och ladda ned från organisationens hemsida. Vill man följa området med klimatet och kopplingen till hälsoeffekter är detta en utmärkt hemsida att ta del av via deras nyhetsbrev.

Vi kan inte vänta oss något vaccin för klimatförändringar. Alla måste ändra vanor och beteenden. Detta är det enda möjliga vaccinet som fungerar.

Dela gärna blogginlägget vidare!

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Solvatten

Uppfinnaren av Solvatten Petra Wadström får priset som årets miljöhjälte.

Miljöfrågor har under senare år haft fokus på klimatfrågan och hur vi skall hantera denna för att klara en hållbar framtid. Det finns andra miljöfrågor som vi inte får glömma bort som den ohållbara hanteringen av kemikalier, problemen med att upprätthålla en fungerande biologisk mångfald och tillgången på rent vatten.

Tillgången på vatten och tillgången på rent vatten kan klart också kopplas till klimatfrågan. Detta synliggörs genom områden som idag drabbas av extrem torka där vattnet helt kan ta slut. Extremväder med orkaner kan också slå ut tillgången på rent vatten.

Rent vatten inte en självklarhet

UNICEF visar tydligt på de skillnader som finns i världen på tillgången till rent vatten och skiljelinjen går som i mycket annat mellan rika och fattiga. Rätten till rent vatten borde vara en självklarhet men så är inte fallet. Detta leder till stora globala hälsoproblem.

Statistik från UNICEF pekar på att 2 miljarder av världens befolkning saknar tillgång på rent vatten. Av denna befolkningsandel är det ca 160 miljoner som får hålla till godo med förorenat dricksvatten från dammar, floder och sjöar. Konsekvenserna med det orenade vattnet är att det skapar stor ohälsa för folk och då speciellt dödliga diarrésjukdomar som drabbar barn. Enligt UNICEF dör varje år cirka 488 000 barn under fem år i diarrésjukdomar.

Lösningar som ger alla, även världens fattiga befolkning, rent vatten är ett stort steg i att skapa en jämlikare värld. Viktigt i denna utveckling är att finna enkla och billiga metoder som alla kan använda. En av dessa tekniska lösningar är ”Solvatten” som är en genialt enkel produkt.

Solvatten – pris för årets miljöhjälte

Produkten Solvatten är framtagen av Petra Wadström. För denna vattenreningsprodukt får hon nu i december priset som årets miljöhjälte. Produkten är tekniskt enkel, men mycket smart. Som allt utvecklingsarbete ligger det dock mycket arbete bakom som startade med en idé för 20 år sedan. Produkten finns idag i 40 länder och används dagligen av 400 000, se artikel.

Ett förorenat vatten fylls på i behållaren och läggs sedan upp i solen och resultatet blir att man nu får tillgång till ett rent vatten som inte ger diarréer eller andra vattenrelaterade sjukdomar.

Solvatten med de två delarna som vänds mot solen för att producera rent vatten, Foto Carolina Byrma

Solvatten i Senegal

Som framgår ovan är Solvatten tillgänglig i ett 40 tal länder och då främst i Afrika och delar av Asien. I januari besökte jag södra Senegal och gjorde en båtutflykt i mangroveträsket. Med den blå pirogen, bilden nedan, landsteg jag på en liten ö i mangrove-området i byn med namnet Boune. Byn bestående av enklare lerhus med ett 100-tal invånare lever främst på fiske. I byns café-hus användes den svenska produkten, placerad i fönsternischen. En utmärkt vattenrening för detta bycafé.

På väg i mangroveträsket mot Boune
Solvatten-behållare i by-caféet på Boune

Dela gärna inlägget vidare.

Publicerat i Ekodesign, Etik och moral, Globalt tänkande, Hållbarhet | Lämna en kommentar

Blir det en grön omställning?

I förra blogginlägget skrev jag om verkligheten kring den miljöstörande frackingtekniken i USA och Kanada. Denna typ av oljeutvinning, förödande för miljön och hälsofarlig, står i djup kontrast till de miljösatsningar som görs i USA på solenergiområdet som en grön omställning av energiproduktionen.

Behov av grön omställning

Från Internationella energimyndigheten (IEA) framfördes vid början av den pågående pandemin att man nu med alla nationella satsningar på stöd- och stimulanspaket också bör göra detta med fokus att stödja hållbara klimatlösningar. Uppmaningen från IEA till beslutsfattare och ledare världen över är att det finns ett akut behov att satsa på en grön omställning av energiproduktionen och att avskaffa subventioner för fossilbränsle, se artikel i Ny teknik

Den Europeiska unionen (EU) verkar för en grön omställning och 2019 utkom ett program för ”Den europeiska gröna given”. I denna gröna giv påtalas att omfattande insatser måste ske för att motverka klimatförändringarna och miljöförstöringen, som är ett stort hot mot alla länder inom EU och hela världen. Planen är att EU skall bli en klimatneutral kontinent senast 2050. Den gröna omställningen kräver en omfattande investeringsplan där avsikten är att få fram minst 1000 miljoner euro för investeringar. I april beslutades också om ett stödpaket mot den rådande pandemin på 500 miljoner euro. Inom detta stora stödpaket ingår också villkor kopplat till gröna investeringar.

Klart är att det inom EU råder stor samstämmighet, med några få undantag. Det krävs stora satsningar gemensamt inom EU. Detta gäller också i enskilda länder som insett behoven av en grön omställning. Ett exempel är Storbritannien där man nu satsar 150 miljarder för en grön industriell revolution som också skall skapa en massa nya jobb inom den gröna sektorn.

Grön omställning vid maktskiftet i USA?

Med Biden vid makten är förhoppningen att miljöfrågorna skall få högre prioritet än vad som gällt de senaste 4 åren. I valplattformen har Biden drivit en plan att investera 1700 miljarder dollar till grön omställning för att klara att nå nollutsläpp 2050. Det planeras bland annat stora satsningar på solenergianläggningar. Vid maktövertagandet i januari ska USA också återinträda i Paris-avtalet. En het potatis i valkampanjen har varit att ta avstånd från fracking. Det har heller inte Biden gjort för att inte förlora röster i delstater som Pennsylvania. Man kan hoppas att gröna investeringar som ger gröna jobb för ersättning till de skitiga oljejobben också får klimatförnekare att bli gröna.

När valresultatet ”var klart”(inte för Trump-anhängare) och att Biden vunnit valet kom också stora förväntningar världen över. Alla åtaganden som Trump brutit inom miljöområdet skall nu återställas. Det återstår att se vad som händer efter den 20 januari.

Snubbelhinder för grön omställning

Foto: Evan Vucci/TT Nyhetsbyrån

Med en oförutsägbar president som Trump som blundar för alla miljöproblem och avfärdar vetenskap som ”fake news”, är det inte förvånande att han gör utspel fem i 12. Han har tidigare påtalat att oljebolagen skall få tillgång till oljeborrning i Alaskas naturreservat, vilket han nu öppnar möjligheter till. Oljeavtal skall kunna säljas med start den 17 januari, dvs tre dagar innan övertagandet för Biden som president.

Dela gärna blogginlägget vidare

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Miljöstörande framställning av energi

Detta galleri innehåller 3 bilder.

Koldioxidavtryck eller inte? Föregående blogginlägg med gränser för vår konsumtion skapade diskussionsinlägg på min FB-sida kring vårt koldioxidavtryck. Det tycks heller inte som det råder full samsyn om den mänskliga betydelsen av utsläppen med växthusgaser. Energiframställning inte enbart koldioxidutsläpp Vår … Fortsätt läsa

Fler gallerier | Lämna en kommentar

Var går gränsen för vår konsumtion?

Hur mycket mer fossila utsläpp med växthusgaser tål vår jord? Klart är att pandemin har medfört en viss tillfällig andhämtning, men för hur länge. Klimatpåverkan genom ofantliga skogsbränder i Amazonas, Kalifornien, Australien och Sibirien, avsmältning av glaciärer och oväder med stormar och orkaner har dock inte tagit paus på grund av Pandemin.

Konsumtionssamhällets utveckling beskrivs på ett mycket pedagogiskt sätt av Hans Rosling i TED-föreläsning från 2011, kolla in denna. Han illustrerar det genom introduktionen av tvättmaskinen i sin mors hem och vad den innebar i form av arbetsbesparing. Denna industriprodukt har sedan genom decennier utvecklats till en stor konsumtion av diverse elektriska maskiner av allehanda slag, vilket sedan fått accelererad konsumtion med alla resor vi gör. Hans Rosling ger också en bild av de hushåll som fortfarande inte ens har en tvättmaskin utan handtvättar, naturligtvis önskar de sig samma konsumtionsmöjligheter som oss. Det är naturligt att den fattiga delen av vår värld av rättviseskäl är berättigad till samma konsumtion som oss. Hans Rosling påpekar i sitt föredrag att vi i den rika delen av vår värld inklusive Sverige måste reducera våra utsläpp och bli mycket mer energi- och resurseffektiva i vår konsumtion.

För att gå i rätt riktning och reducera våra utsläpp och bli mer resurseffektiva krävs en än större satsning på hållbar konsumtion. Denna konsumtion måste ske inom ramen för planetens gränser så att vi inte överkonsumerar jordens resurser. Detta innebär att vi, då främst den rika delen av världen inklusive Sverige, kraftigt måste öka insatserna för att reducera uttagen av fossil energi för vår konsumtion. Se exempel på Naturskyddsföreningens sida ”Hållbar konsumtion”. Här tar man också upp begreppet cirkulär ekonomi, vilket beskrivs i flera tidigare blogginlägg som en viktig ingrediens för en hållbar konsumtion.

Att skapa en hållbar konsumtion är mycket en fråga om hållbara konsumtionsmönster. Detta innebär till stor del att vi som individer måste ta ansvar och ändra vårt sätt att konsumera. En betydelsefull del är att vi ser oss själva som en del i en större helhet som samhällsmedborgare. Detta koncept beskrivs i debattartikel som kan rekommenderas, se ”Konsumtionismen kan inte bekämpas med konsumtion”.

Tillbaka till vårt pandemiår. Klart är att pandemin satt stopp för viss del av vår konsumtion bland annat vårt internationella resande och nya former för kommunikation har utvecklats med olika digitala tjänster.

Två former av resande kan med fog sägas blivit kraftigt hämmande genom de begränsningar som pandemin gett upphov till. Detta är att semesterturer med kryssningsfartyg världen över liksom alla flygresor till fjärran resmål.

Skrotning av kryssningsfartyg (källa Aftonbladet)
Tom inckeckningsdisk till flyget (Källa TT Nyhetsbyrån)

Kryssningsbranschen har insett att Coronapandemin satt stopp för näringens utveckling i sådan omfattning att de stora kryssningsfartygen nu börjar skrotas. Orsaken är att rederibranschen insett att intresset för att få 4000 passagerare att omgås i en lyxbur är på väg ut. Resultatet av en reducering av dessa flytande konsumtionsobjekt kommer att ge betydande miljövinster då kryssningsfartyg bland annat är stora energislukare av fossila bränslen plus all övrig överkonsumtion.

Den andra bilden illustrerar tom incheckningsdisk på Kastrup. Trenden för flygbranschen är fortsatt kraftig nedgång av resandet genom alla de reserestriktioner som ställs upp. Under september har passagerarunderlaget på Kastrup minskat med 83 procent jämfört med september 2019. Krisen för den internationella flygtrafiken är global. Sannolikt blir utvecklingen som för kryssningsfartygen att begränsningen av flyget blir bestående. Detta medför vinst för miljön och kanske dags för viss omskolning av flygpersonal till mer grönare jobb.

En positiv utveckling som en följd av pandemins restriktioner av fysiska personliga kontakter är utvecklingen av digitala tjänster inom verksamheter liksom privat. Redan för 10 år sedan försökte vissa företag visa en grön profil med att deklarera att man hade videokonferenser i stället för att resa till fysiska möten. Framgången med dessa utspel var begränsade. Pandemin har på ett kraftfullt sätt framtvingat en snabb utveckling av olika digitala tjänster som videokonferenser mm. Detta är med stor sannolikhet något som till stor del kommer att bestå efter att pandemin klingat av. Den nya anstormning av digitala tjänster kommer att medföra betydande miljövinster.

Ett hopp inför framtiden är att de förändringar som pandemin ger upphov till kommer att skapa mindre ekologiska fotavtryck för oss alla i den rika delen av vår värld.

Dela gärna blogginlägget vidare.

Publicerat i Hållbarhet | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Klimatbomb i Arktis

Jag har i ett antal blogginlägg kommenterat och diskuterat kring publicerade artiklar och program som tar upp problemen med permafrosten och det begynnande läckaget av metangas.

Ett blogginslag ”Klimatet brinner” publicerat den 21 juni visar på den akuta situationen i Sibirien. Vissa kommentarer på bloggens Facebooksida påpekar att det inte är en klimatfråga utan endast en väderhändelse. Detta får stå för de som fortfarande tar klimatfrågan med en klackspark.

I vetenskapsradions program Klotet ”En tickande klimatbomb i Arktis” belyses också situationen i Sverige med inslag från området vid Abisko. Här har man i forskningsprojekt följt utvecklingen med permafrosten under ett antal år. Det som tidigare varit ständigt frusen mark förvandlas idag till blöta sumpiga våtmarker.

Permafrosten medför att vi har en växthuseffekt instängd i marken. Så länge permafrosten består håller sig också den kraftfulla metangasen sig borta från att komma ut i atmosfären. Växthuseffekten från metangas är 21 gånger större än av den koldioxid som blir med förbränningen av fossila bränslen som vi använder.

I SVTs miljöprogram ”Klimatkrisen”, brittisk vetenskapsdokumentär (programmet kan endast ses fram till 18 okt 2020), får man följa vad som sker med den globala uppvärmningen och problemen med bland annat det begynnande läckaget av metangas.


Källa: Bild från programmet Klimatkrisen
när två forskare tänder på metangas som läcker ut genom isen

Rysslands yta består till ca 60 procent av tundra med permafrost, vilket innebär en stor potentiell utsläppskälla av metangas när permafrosten börja smälta. Under sommaren 2020 har man uppmätt en temperatur på 38 grader norr om polcirkeln, vilket är alarmerande.

I Parisavtalet 2015 sattes ambitionsnivån att temperaturen inte skulle höjas till mer är 1,5 grader till 2050. Ser vi på dagens verklighet så måste vi halvera dagens utsläpp till 2030 och den övriga halvan till 2050. Detta medför att det måste ske betydligt större insatser globalt än vad som sker just nu. En fortsättning utan att göra mer än idag pekar på 3-4 graders temperaturökning till 2100. Detta är inget alternativ om vi önskar ett bestående hållbart samhälle.

I klimatmodellen för att reducera växthusutsläpp utgår man från de mänskliga utsläppen, dvs vår förbränning av fossila bränslen. Tinande permafrost ingår inte i modellen. Ju mer permafrost som släpps loss med läckage av metangas desto mindre blir marginalen vi har för att släppa ut växthusgaser från fossil förbränning. Detta om vi skall klara att balansera med målet av högst 1,5 graders temperaturhöjning år 2050.

Det ser alltså dystert ut att nå uppsatt klimatmål om vi inte lokalt, nationellt och globalt gör en storsatsning på att lösa denna centrala framtidsfråga för vår värld.

Mycket går att uppnå med ett annat synsätt och med de storsatsningar som görs i pandemins tecken bör man också kunna satsa helhjärtat på en grön omställning av ekonomin både vad gäller energifrågan och synen på global kontra lokal ekonomi.

Dela gärna inlägget vidare.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Smart eldrift med elskena

Snart påbörjas testerna vid Lunds elväg. Detta är en kort testbana med en utplacerad elskena som förser fordonet med el. Med en sådan utbyggd teknik kan vi driva elfordon på ett betydligt miljösmartare sätt än dagens stora batteripaket. Naturligtvis krävs kompletterade drift för vägar utan el, se t.ex. föregående blogginlägg om vätgas.

Det är företaget Elonroad vid LTH i Lund som står för teknikutvecklingen med elskenan. För tung trafik har man räknat ut att det räcker med 86 mil av motorvägsnätet med elskena för att minska utsläppen från den tunga trafiken med en tredjedel. Ser vi sedan till att få personbilar med eldrift via elskena, utan stora miljöbelastande batteripaket, så får vi klart miljösmartare eldrift.

Det man inte får glömma är att för både tung trafik och persontransporter finns det ett utmärkt befintligt elektrifierat system – järnvägen.

Traditionella elbilar och miljöproblematik

Eldrift med elskena
Variation på eldrift

De flesta uppfattar att man gör bäst för miljön genom att köpa en elbil. Flera tidigare blogginlägg visar på alternativ med bland annat biodiesel och vätgas. Med tanke på de stora batteripackar som finns i dagens elbilar så ger det både stora miljökonsekvenser, arbetsmiljöproblem och reser frågor om mänskliga rättigheter. Mycket av detta skjuter vi åt sidan då råvaruproduktionen är långt borta och utanför vår granskning. Batterierna för elbilarna räcker inte heller för evigt, räkna med max 10 år och det är dags för byte.

Med den globala produktion vi har idag synliggörs sällan miljöproblem som vi svenskar och västerlänningar skapar i lågprisländer. Ett uttag av kobolt i Kongo-Kinshasa eller sällsynta jordartsmetaller från Kina är inget vi har något större fokus på. Diskussionen kring batteritillverkningen hade säkert blivit större om vi skulle tagit råvarorna från gruvor på Österlen. Där finns nämligen vanadin som är en betydelsefull metall i batteritillverkningen.

Vad kan vi acceptera för miljöpåverkan

Klart är att vi kan minska vårt transportarbete både med gods och persontransporter om vi lär oss något från hur vi påverkats av den rådande pandemin. Kanske behöver vi inte flyga till Thailand för solsemester eller köpa alla billighetsvaror från Asien.

Skall vi klara av de miljömål som ställs upp när det gäller transporter så behöver våra utsläpp minska betydligt mycket mer än vad som sker idag. Kanske måste vi avstå från resor och prylar. Klimatpolitiska rådet kräver en kraftfull politik om vi ska nå målet med 70 procents minskning av utsläppen fram till 2030. Vi är långt från en sådan satsning idag och måste kraftigt öka takten med att reducera växthusutsläppen.

Dela gärna inlägget vidare.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar