Slit och släng elektronik

Vi omger oss med allt mer hemelektronik och världen svämmar över av allt elektronikskrot. Varför är det så?

Elektronikskrot

Det är inte bara det att vi köper på oss en massa elektronikprylar. Prylarna håller inte så länge. Det kan vara en mindre elkomponent som till exempel en skrivare som lägger av efter en tid. Reparation och ersättningskomponenter glöm det, du får inte tag på detta. Det blir en ny pryl att ta till återvinningsstationen och tillskott i container för elektronikskrot. Hållbar, nej knappast.

Kolla in Sveriges Radios program om elektroniska prylar som idag medvetet tillverkas för kortare livslängd – ”Prylar tillverkas medvetet så att de går sönder” och Prylarnas Pris: ”Allt som säljs går sönder”. När man hör dessa berättelser blir man minst sagt förtvivlad över vad vår konsumtion ställer till med och att miljöfrågorna helt kommer i skymundan. Allt styrs av att sänka kostnader och tjäna så mycket som möjligt, dvs kapitalets avigsidor i kvadrat.

Vissa ljusglimtar finns i allt mörker. Det är en växande rörelse att börja reparera elektronikprylar med återbrukscentraler som börjar växa upp, exempel på detta finns i Göteborg.

Betydelsefullt när man köper elektronikprodukter är att ha koll och ställa krav vid inköp. Tillverkas elektronikprodukterna på ett hållbart sätt och är de tillverkade med tanke på god arbetsmiljön och minimal extern miljöpåverkan. Viktigast av allt är kanske att fundera om jag verkligen behöver den där elektronikprylen.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Klädindustrins miljöpåverkan

Vad känner du till om klädindustrins miljöpåverkan? Större delen av produktionen har flyttats till ”lågprisländer” i Asien. Effekten av detta är billiga kläder som ett resultat av låga löner, urusel arbetsmiljö och förorenad och förstörd miljö.

Källa:  SVT dokumentär- Stacey Dooley: Modeindustrins smutsiga baksida Hur mycket skadar klädindustrin miljön?

Vet du att större delen av Aralsjön, som varit en av världens största insjöar, idag är en bråkdel av vad sjön var på 1960-talet. Detta är en följd av att vattnet togs till stora bomullsodlingar. Fisket i sjön försvann och lokalbefolkningen blev arbetslös. Kolla in SVT program ”Bomullsodlingar fick en av världens största sjöar att försvinna”. Programmet ger en skrämmande bild av hur snett det kan gå när man inte bryr sig.

Fakta om bomull – För produktion av 1 kg bomullstyg åtgår 10 000 l till 30 000 l vatten.

Klädindustrin hör till en av de största miljöbelastande verksamheterna i världen. Vattenförbrukningen är ett område. Ett annat minst lika stort problemområde är infärgningsindustrin av textilier med betydande kemikalieutsläpp, mycket tungmetaller som kvicksilver, kadmium, bly, arsenik mm. Kolla in den Brittiska dokumentären ”Modeindustrins smutsiga baksida Hur mycket skadar klädindustrin miljön?” Filmen visar vad textilkemikalier från 400 företag, utmed floden Ci Tarum i Indonesien, ger för påverkan på människor och miljön. Situationen är inte unik utan existerar i flera asiatiska länder som Bangladesh, Indien och Kina.

Sens moral av detta är att tänka efter när man skall skaffar nya kläder. Det går ofta att hitta rätt prylar på second hand. När man köper nytt bör man inte falla för frestelsen med reklamen köp 3 och betala för 2. Köp hellre kvalitetsprodukter med lång hållbarhet. Flera tidigare blogginlägg handlar om kläder/modeindustrins miljöpåverkan –”Redesign  – rätt inriktning”, ”Årets julklapp Det återvunna plagget”, ”Hållbart mode” och ”Moral och etik i klädbranschen”. Kolla också in ”Fakta om kläder och textilier

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Utvecklingen av biobränsle

Utvecklingen av biobränsle går stadigt framåt och nu knackar 4:e generationens biobränsle på dörren. Biobränsle som alternativt och parallellt spår till el har jag skrivit om i tidigare inlägg på bloggen (190307 och 190312). Biobränsle är inte bara en alternativ energikälla utan också ett möjligt materialval som biomassa till produkter av olika slag.

Den 4.e generationens biobränsle – Solbränsle, presenterades i Vetandets värld för någon vecka sedan.

Det nya solbränslet

Skogen som biobränsle – generation 1

Den första generationens biobränsle är skogen. Problemet är att skogen som biobränsle konkurrerar med andra användningsområden både nu och vid framtida användning. I Sverige är vi ganska väl rustade med skogsråvara, men frågan är om den räcker till och om vi vill avverka den skog som skulle behövas för att vi skall få en stor tillgång till biobränsle från skogen.

Jordbruket för biobränsle – generation 2

Biobränsle från jordbruket innebär produktion av energigrödor som energiskog med salix, majs mm. Detta är produkter som kan svälja en del av vårt nuvarande behov av biobränsle, men hur mycket räcket det för framtiden? Kanske är det så att vi i Norden får ta på oss mer av matproduktion på grund av att klimatförändring medför minskad produktion i andra delar av världen. Detta medför tveksamhet inför vidare övertag av jord till biobränsle.

Biobränsle från alger – generation 3

Biobränsle och biomassa från mikroalger är idag under utveckling på forskningsnivå. Denna typ av biomassa kan användas dels som energikälla men också för tillverkning av olika material till exempel plaster. Det går idag att få tag på flip-flop sandaler gjorda med plast av alger, alltså en början på något. För storskalig produktion av mikroalger krävs utveckling av energieffektiva odlingssystem för utomhusbruk. Dit har man inte kommit än, men är på ge.

Solbränsle – generation 4

Denna produkt ligger än mer i framkant och kan bli den verkliga revolutionen inom biobränsle och biomassa till produkter. Forskningsprojekt pågår bl.a. vid Uppsala universitet, ovan refererat program i Vetenskapens värld. Konceptet bygger på att solbränsle tillverkas med hjälp av solenergi och koldioxid från luften. För produktionen behövs grön massa där man i Uppsala-projektet använder sig av cyanobakterier. Cyanobakterier är det som i Östersjön och andra platser orsakar algblomning under sommartid. Råvaran finns i överflöd det som behövs är vidare forskning och kommersialiserad utveckling.

Framtiden med biobränsle och biomassa

Ovan referat om biobränsle och biomassa för bland annat plaster visar att de tekniska möjligheterna finns att utveckla en hållbar produktion av energi och produkter. Det som krävs är en tro på utvecklingen och en betydande styrning nationellt och internationellt. Lösningarna finns det är bara frågan om att vi måste snabba på utvecklingen.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Smart design i Roskilde

Sommarsäsongen för musikfestivaler går mot sitt slut. Det har redan gått en månad sedan Roskildefestivalen med all dess musik slutade. Festivalorganisationen har sedan ett antal år sålt in gröna budskap till sin publik på ca 80000 festivalare.

Den smarta designen på festivalen har olika skepnader. Det dricks ju mänger av öl det är ju Danmark så de vanliga toaletterna räcker inte alltid till, då får det bli dessa smarta lösningar för män resp kvinnor.

Kreativiteten bland festivalarna är inte heller så dålig, man tar vad man har – tältstång, plastflaska och gaffeteip. Smart eller hur?

Officiellt finns det i Danmark liksom i Sverige en organisation Vagga till vagga som har god koll på en hållbar design och produktutveckling

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Dax för konsumtion med förnuft

Vi har nu överskridit årets konsumtion av det årliga uttaget av jordens förnybara resurser, vilket rapporterats från Global Footprint Network och Världsnaturfonden.

På global nivå lever vi som att vi har 1,7 planeter till vårt förfogande. Ser vi på Sveriges andel av konsumtionsmönstret så krävs det cirka 4 jordklot för vår konsumtion, detta trots att vi är ganska bra på miljöinsatser. År från år har tidpunkten för när vi konsumerat vår jords resurser tidigarelagts och i år var det tre dagar tidigare än förra året.

Det är med andra ord hög tid att göra något åt problemet och mycket har att göra med livsstil och inställning till konsumtion.

Det är alltså hög tid för mindre slit och släng som på detta danska café med redesignad taklampa med svensk profil.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Smältande isar – vad gör vi?

Källa: Bild i artikel SDS 20190620

Bilden från Arktis, tagen i nordvästra Grönland, ger en skrämmande bild av vart vi är på väg med den globala uppvärmningen. Intresset för att börja göra något åt den negativa klimatförändringen börjar få fäste hos allt fler aktörer, men det går i ultrarapid. En energiomställning till fossilfritt samhälle bör ske med större intensitet. Klimatfrågan är gränsöverskridande, vilket medför att vi måste agera internationellt även om Sverige kan ta ledande roll med olika initiativ. EU har just haft omröstning om förbindelsen att uppnå klimatneutralitet till 2050. Det var inte förvånande att kolstater som Polen inte ställde upp på ett sådant beslut.

Det är ju inte så att takten i avvecklingen av fossilbränslen är speciellt uppdriven. Takten i energiomställningen bör påskyndas och klimatneutralitet 2050 är en alltför låg ambition. Går du tillbaka och kolla in mina inlägg från i höstas och fram till idag så ser du ett axplock av vad man kan göra och gör inom energiomställningen.

Det är alltid skönt med en varm sommar som semesterfirare, men det är inte alla som vill ha den torka som vi hade förra året. Vi är dock inte så illa ute som många andra länder. Vi kan ju alltid hoppas att hundspann kan drivas på isar och snö även i fortsättningen och att isbjörnar inte behöver söka sin föda i soptunnor i stället för på isvidderna.

Ha en skön sommar.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Miljön i fokus

Resultatet av det danska folketingsvalet

Danska folket har gjort sitt val. Det har blivit en röd valseger. En av de viktiga valfrågorna har varit danskarnas ökade intresse för klimatfrågan. Det har resulterat i att Dansk Folkeparti som högerparti förlorat sitt stöd bland danskarna och att de röda partierna till vänster om socialdemokraterna fått en viktig plats i den danska samhällsutvecklingen.

Miljöfrågorna är något som också kan spåras i medias ökade intresse att ta upp klimatet på en prioriterad plats i det journalistiska arbetet. Tidningen Politiken är ett exempel på detta, vilka redan 2018 betydligt ökade sin bevakning av miljöfrågorna och själva också agerade bland annat med en resepolicy som begränsade flygresor till förmån för tågresor. Miljön bevakas idag med en profilering som sannolikt påverkar folk att än mer uppmärksamma behovet av vad vi måste inse, dvs att vi lever i en värld med begränsade resurser som också måste fördelas lika.

EU:s miljödilemma

Vi har röstat i EU-valet och valdeltagandet har varit högre än tidigare. Miljöfrågorna har i Sverige liksom i vissa andra EU-länder, med betoning på väst, varit betydelsefulla. I Sverige har partier till höger förminskat betydelsen av miljöfrågor eller satt fokus på behov av mer kärnkraft.

Det har visat sig att det inom EU blivit en uppdelning i en grön våg samtidigt som nationalister och högerextrema partiet fått en betydande framgång i EU-valet. Vill vi få framgång i miljöfrågorna som är gränsöverskridande kan vi inte inom egna nationsgränser lösa dessa frågor. Det måste sättas ett högre tempo och en högre prioritet på miljöfrågorna inom EU. Detta medför att vi inte får låta slå oss till ro och bara överlåta ansvaret till politiker. Kolla in Gudrun Schymans krönika i Alltinget ”Oroande att klimatet delar Europa”.

Svensk-Dansk miljöprioritering

Vi svenskar har ofta ”slagit oss för bröstet” för att vi är bäst på miljöarbetet. I vissa fall är vi bland de främsta men absolut inte på alla områden. Ett exempel är den offentliga upphandlingen där miljökrav skall ställas. Danmark som under lång tid tappat mark i miljöfrågor med ett borgligt styre har trots detta en bättre position vad gäller hållbar upphandling. Detta synliggörs i Naturskyddsföreningens utvärdering hur miljökrav använts i upphandling.

Med röd valseger i Danmark och miljöfrågor som viktigt i valutslaget får vi passa oss i Sverige så att vi inte blir akterseglade av danskarna. Vi måste också visa att Sverige tar en ledande position i miljöarbetet i EU. Att aktivt driva miljöfrågor idag är en kostnad som betalar sig. Detta gäller i hög grad också för industrin som genom miljötekniska satsningar skapar nya framtida marknadspositioner. Vi måste dock som samhällsmedborgare vara med att ställa krav och se till att saker blir genomförda.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

EU-valet och miljöfrågor

Många miljöfrågor är gränsöverskridande vilket gör att det inte räcker med beslut i Sverige utan det krävs ett samarbete över nationsgränserna. EU är därför en viktig aktör där vi kan agera för att driva ett gemensamt miljöarbete i Europa. Miljöarbetet måste också ske utifrån ett samarbete baserat på social rättvisa. Utan ett europeiskt samarbete inom miljöområdet står vi oss slätt när det gäller hanteringen av klimatfrågan, hantering av miljö- och hälsofarliga kemikalier, en fungerande biologisk mångfald och många andra gränsöverskridande miljöfrågor. På Naturvårdsverkets hemsida ges en bra översikt över miljöfrågorna i EU.

På EU-nivå kan vi gemensamt skapa en fungerande bas för miljöarbete som blir ett agerande för miljöarbetet i resten av världen. Detta förutsätter att vi har partiet som tar det miljömässiga ansvaret och inte överlåter miljöproblemen som vi skapat till nästa generation.

EU-valet

Flera studier och analyser har gjorts hur de svenska partierna har agerat inom miljöområdet sedan EU-valet 2014. Naturskyddsföreningen har publicerat en granskning ”Blåslampor och bromsklossar”. Denna granskning är en betygsättning av EU-parlamentarikernas agerande i olika miljöomröstningar och hur man agerat i övrigt med miljöengagemanget i det parlamentariska arbetet. Världsnaturfonden, WWF, har genomfört en granskning av hur parlamentarikerna röstat utifrån WWF:s miljöprofil. Här finns partier som håller en hög miljöprofil och sådana som blundar för miljöfrågor. Det sammanfattande diagrammet visar på vilka partiet som är värda att rösta på om man vill hålla en hög miljöprofil i sitt EU-val.

EU-valet är viktigt och naturligtvis inte bara för miljön utan också många andra gränsöverskridande frågor. Viktigast är, gå och rösta!

Miljöarbetet inom EU är ingen snabb process då det finns både partier och länder som tycker att vi redan gör tillräckligt för miljön. Detta tycker sannolikt inte miljön själv. Se föregående blogginlägg med det nya att naturen själv han vara en juridisk person.

Vi har kommit dit idag att det krävs mer än parlamentariska plattformar för miljöarbetet. Detta är till exempel klimatdemonstationerna som fått en global spridning. Det som också kan behövas för att väcka folks medvetande är att utropa ”Nödläge för klimatet”. Detta har Vänsterpartiet gjort. Andra som utropat ”Nödläge för klimatet” är Irland och staden Basel i Schweiz.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Miljöfrågor – inte bara klimat

I dag har miljöfrågor ett klart fokus på klimatet. Detta är naturligt bland annat utifrån den uppmärksamhet om klimathotet som skapats genom den vetenskapliga granskningen från FNs klimatpanel IPCC, Greta Tunberg och den kedjereaktion som blivit av hennes klimatstrejk och det aktuella EU-valet. Det sätter också mycket fokus vart vi globalt och vad vi i Sverige måste förändra.

Själv har jag i olika föreläsningar under de senaste 5-10 åren använt mig av följande bild för de globala miljöhoten som vi har att ta ställning till. Med andra ord, fokus har varit klimatet, men mycket har glömts bort eller bortprioriterats på grund av mediabilden.

Globala miljöhot

Detta inlägg gäller den andra vågen av miljöhot, biologisk mångfald. Först lite kort vad som väntar i följande hot. Vi omger oss och omsluts av ett kemikaliesamhälle. Den globala handeln bidrar till ökat hot med spridning av miljö- och hälsoskadliga kemikalier. På 50 år har produktionen av kemikalier ökat från cirka 7 miljoner ton till drygt 400 miljoner ton per år. Bristen på kunskap om kemikalier som ingår i alla olika produkter och varor medför ett globalt hot och en exponering för var och en av oss på vår planet. Effekterna kan uppstå efter 20-30 år eller omedelbart beroende på exponeringen. Nästa globala hot gäller bristen på rent vatten. Denna brist drabbar över 2 miljarder människor och då till stor del den av mänskligheten som inte lever i någon lyxtillvaro. Orsakerna till denna brist på rent vatten beror bland annat på en konsekvens av torka, ökenspridning, föroreningar mm.

Biologisk mångfald

Under senare år har ökad uppmärksamhet getts åt förlusten av biologisk mångfald vid sidan om att rädda klimatet. Hotet mot den biologiska mångfalden kommer från bland annat spridning av föroreningar, bekämpningsmedel, skogsskövling, utfiskning och klimatförändringar.

Enligt WWF är ”Risken är stor att jorden förlorar två tredjedelar av populationerna av vilda ryggradsdjur under perioden 1970 till 2020. Mer än hälften av antalet fiskar, fåglar, däggdjur, groddjur och reptiler har försvunnit. Värst är det för sötvattenslevande djur, så som fiskar och groddjur. De har gått ned med hela 81 procent.”

Liksom inom klimatområdet finns det för biologisk mångfald en vetenskaplig expertpanel inom FN, IPBES. Expertpanelen har nyligen kommit ut med en granskningsrapport om tillståndet för den biologiska mångfalden för jordens djur, växter och ekosystem. Rapporten ger en alarmerande bild av tillståndet med stor risk för utrotning av upp emot en miljon arter, djur och växter. På IPBES hemsida finns rapporten tillgänglig i olika former

En översikt och lättillgänglig information om rapporten finns tillgänglig via Vetenskapens värld ”Så ska världen rädda den livsviktiga mångfalden

Uppror i likhet med klimatfrågan börjar idag infinna sig på området med fokus på naturen. Det gäller att upprätta och skapa rättigheter för naturen. Detta medför att naturen kan vara med att ställa krav till exempel kan en flod vara med och stämma en verksamhet som förorenar.

Juridiska rättigheter för naturen är en hoppfull insats som kan bidra till steg i rätt riktning för en hållbar biologisk mångfald.

Publicerat i Hållbarhet | 1 kommentar

Koldioxidbudget

Praktiskt verktyg för klimatarbetet

I klimatdebatten diskuteras klimatmål med gräns att nå en uppvärmning på högst 2 grader enligt Parisavtalet från 2016. Denna nivå är också alltför låg om man skall gå efter vad vetenskapen anser är nödvändigt för att klara en godtagbar nivå för klimatutsläpp. Som individ är det svårt att ta till sig begreppet klimatmål som till stor del refererar till nationell och internationell nivå. Det är svårt att konkretisera vad det betyder för mig som individ och vad som gäller lokalt, med andra ord ett ganska abstrakt begrepp. Däremot är det klart lättare att hantera koldioxidbudget, vilket direkt kan kopplat till att uppnå klimatmålet.

Genom att använda koldioxidbudget får man ett vetenskapligt gångbart verktyg för att räkna ut hur mycket klimatutsläppet måste minska för att klara Parisavtalets målsättning. Det ger direkt ett tal som visar vilket utrymme vi har som individ, kommun, nation och globalt för att klara en målsättning på högst 2 graders temperaturökning till år 2100, se länken Klimatfokus – ”Mall för hållbar livsstil baserad på koldioxidbudget”.

Ett antal svenska kommuner har börjat med upprättande av koldioxidbudget. Artikel i Aktuell Hållbarhet, ”Koldioxidbudget”, innehåller en redovisning hur långt arbetet kommit i de svenska kommunerna.

I P1 programmet Klotet finns ett ingående reportage kring arbetet med koldioxidbudget ”Skellefteås kamp för att klara Parisavtalet”. Det framgår klart att balansen mellan miljöinsatser och en fungerande livsstil som kan accepteras inte är enkel och dessutom krävs en stor hänsyn till det sociala perspektivet.

Skellefteå har tillsammans med 10 kommuner deltagit i ett projekt via Uppsala Universitet och konsultföretaget Ramboll. Genom forskningsprojektet har man fått en kartläggning av kommunens förutsättningar och vilka åtgärder som krävs för att klara den beräknade koldioxidbudgeten. Bilden som är hämtad från rapporten för Skellefteås koldioxidbudget visar vad kommunen skall klara i sin koldioxidbudget 2020-2040.

Koldioxidbudget för Skellefteå

Bilden visar att det krävs en mycket kraftig reducering av koldioxidutsläppen fram till 2040. Detta gäller då för en hög nivå i förhållande vad den vetenskapliga forskningen anser behövs. Situationen är ganska likvärdig i de flesta kommuner. Som det ser ut idag så känns det som de flera kommuner, länsstyrelser och nationellt väntar på bättre tider.

Vi har helt enkelt inte tid med att inte agera och det med stor kreativitet om en omställning skall kunna ske till en hållbar framtid.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar