Ett område där det är synligt och relativt enkelt som enskild konsument att ta sociala ansvar gäller en hållbar konsumtion inom klädbranschen. Möjligheten att påverka genom konsumentmakt är betydligt lättare och får snabbare effekt inom denna bransch än inom branscher med industriprodukter. På denna blogg finns tidigare inlägg kring hållbart mode som bland annat tagit upp klädbibliotek som ett nytt fenomen. De kreativa krafterna inom branschen från yngre designers är många bland annat med att använda förbrukade textilier till nya plagg. Företagen inom branschen börjar också av ren självbevarelsedrift och påtryckningar agera med att upprätta uppförandekoder och handlingsprogram för hur man skall upphandla råvaror och produkter från lågprisländer.

Rapporterna från granskande företag som SwedWatch och Fair Trade Center med flera är många. Dessa rapporter tar upp problemen med kemikalierna i förädlingsleder från odling till textilproduktion, se Den blinda klädimporten och Textilier med smutsigt förflutet. Anda granskningsstudier signalera om de dåliga arbetsmiljöförhållandena se Sjukt snyggt. En faktor som nu tas upp som viktig är att textilarbetare inte bara skall komma upp till landets lagstadgade minimilöner utan också erhålla en levnadslön som går att leva på, se Har modet modet? Levnadslöner är något som få klädkedjor hittills agerat för att uppnå. Här kan vi som konsumenter vara drivande och ställa krav. Ser vi till förbrukning av rent vatten och kemikaliehanteringen i produktionen av råmaterial och textiltillverkningen så är branschen en av de mest miljöbelastande, se Bomull En ren naturprodukt?. Exponeringen för textilarbetarna i Bangladesh Indien och övriga lågprisländer för kläder och textilier är långt ifrån hälsosam med vårt mått att se på hur arbetsförhållandena bör vara. Det viktiga är att de förhållanden som våra billiga kläder produceras på blir uppmärksammade men det krävs mer för att ändra på verkligheten.

/


  1. Lämna gärna en kommentar nedan