Ekodesign utifrån ekodesigndirektivet

 Ekodesign och miljöanpassade produkter

Ekodesign är inget nytt område, men har genom EU:s ekodesigndirektiv fått ett ändrat fokus. Området man skjuter in sig på är energifrågorna vilket naturligtvis inte är oviktigt. Ekodesigndirektivet från EU kom 2005 och blev också svensk lag om ekodesign 2008. En revidering har skett av direktivet 2009 vilket infördes i svensk lag 2010. I Sverige är det Energimyndigheten som fått uppdraget att jobba med hanteringen av ekodesigndirektivet och har därmed den samlade bilden över vad som händer inom området. Då direktivet utgår från EU-nivå så är det frågan om en harmoniserande lagstiftning som gäller för hela EU-området. Detta medför en klart bättre effekt som kravnivå än enskilda nationella satsningar.

I direktivet hänvisar man till att energirelaterade produkter står för en stor del av användningen av naturresurser och energi inom EU-området. Därför är det viktigt att ställa produktkrav på dessa produktområden. Det anses också finnas stor potential för miljöförbättringar inom produktområdet, vilket också är direkt kopplat till möjliga ekonomiska besparingar både för näringslivet och oss slutanvändare. Ekodesign är också en central del kopplat till EU:s område med Integrerad produktpolitik, eller det svenska begreppet miljöorienterad produktpolitik, som är ett brett ämnesområde vilket är värt att återkomma till senare.

Vad är det för produkter som ingår i ekodesigndirektivet? Inledningsvis har det varit det som ryms i begreppet energianvändande produkter, dvs. produkter som drivs med el via en elsladd eller ett batteri. Exempel på produktgrupper som berörs är tv-apparater, datorer, elverktyg, vitvaror damsugare mm. Områden som inte innefattas är transportmedel. Direktivet har kontinuerligt utökats med fler produktområden och med revideringen 2009 har även s.k. energirelaterade produkter kommit med t.ex. kranar och fönster.

Produktkrav som ställs är att det skall göras livscykelanalys på produkterna, det ställs olika minimikrav och krav på CE-märkning. Varje produktområde har sina egna krav bl.a. med kraven kring standbyfunktionen på hushållsapparater, IT-utrustning, hemelektronik mm. Effekten av energikraven kommer säkert att bidra till stora energibesparingar och positiva miljöeffekter. Energimyndigheten anger att man med ekodesignkraven tillsammans med energimärkning beräknas spara 1116 TWh inom EU år 2020, dvs. 5% av den primära energianvändningen inom EU. Detta är besparingar som också direkt kan översättas till klimatförbättringar beroende på hur elen produceras. Ekodesigndirektivet tar också upp krav att inkludera en hållbar utveckling vid framtagning av produkter. Här kommer den globala handeln in då mycket av elektronik producerar i lågprisländer bl.a. i Asien. Det sociala ansvarstagandet bör därför inte glömmas bort inom ekodesigndirektvet även om det hittills inte synliggjort i någon större grad.

Den bästa informationskällan är som tidigare nämnts Energimyndigheten som arbetar med informationsspridning på olika plan. Det utges också ett nyhetsblad Ekodesign och miljömärkning som är en bra källa till att vara uppdaterad på ämnet.

Läs gärna också DN:s artikel: Högre växel krävs för  klimatmål »

Det här inlägget postades i Ekodesign och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.