Idag ställs vi inför ett antal globala hotbilder på miljöområdet. Klimatet har varit det som massmedialt givits störst uppmärksamhet under de senaste åren. Andra områden som uppmärksammats är bristen på rent vatten. Ett tredje är kemikaliefrågan och vad den innebär både för oss och vår omgivning. Kemikaliespridningen påverkar också i hög grad förutsättningarna för en hållbar biologisk mångfald. Frågan är om inte spridningen av oönskade kemikalier utgör det största globala miljöproblemet. Visst är det också så att en förnuftig och hållbar produktutveckling som styrs av etiskt och socialt ansvarstagande medför att detta miljöproblem går att åtgärda på ett effektivt sätt om inte kortsiktig ekonomisk vinning får styra.
Det är en skrämmande bild som framkommit den senaste tiden hur vi och vår omgivning är kontaminerade med oönskade kemikalier som medför negativ miljöpåverkan. Under 2010 uppmärksammades Stefan Jarls kemikaliefilm ”Underkastelsen”. Filmen handlar om de hundratals kemikalier som vi har i vårt blod och hur de kan påverka vår kropp och inte minst kommande generationer.
Ett exempel på en studie som genomförts är Världsnaturfonden som låtit testa 13 familjer i tolv EU-länder med personer från tre generationer. Det visade sig att den äldre generationen oftast är ”giftigast”, men att de unga utsätts för ”nya” kemikalier vi får via datorer, kläder och smink. Idag får vi i oss de nya kemikalierna via inandning och genom huden vilket gäller för bl.a. bromerade flamskyddsmedel, ftalater, polyflourerade ämnen, bisfenol A och myskämnen. En dansk studie av kemikalie i hemmiljö visade att av alla rumsmiljöer var det barnkammaren som var den mest kemikalierbemängda miljön med alla plastleksaker, barnkläder och plastgolv som spred giftiga kemikalier omkring sig. Som förälder är man alltid mån om att nappen och nappflaskan skall torkas av när de faller på golvet, men att barnet sedan suger i sig bisfenol A från nappen, ett kvinnligt könshormon som finns i klarplast, är det ingen som tänker på. Som tur är så har EU beslutat om ett förbud mot bisfenol A i nappflaskor, men strömmen av nya okända och oönskade kemikalier är oändlig.
Kemikalieinspektionen är naturligtvis en utmärkt källa för att vara uppdaterad på vad som händer på kemikalieområdet och med den europeiska kemikalielagstiftnigen REACH. En organisation som kan springa lite snabbare är Chemsec som är miljöorganisationernas internationella kemikaliesekretariat med säte i Göteborg. Chemsec arbetar med att i samverkan driva på företag att på frivillig väg fasa ut olika typer av giftiga kemikalier. Tillsammans med andra miljöorganisationer har Chemsec tagit fram en svart lista som innehåller 356 ämnen som man vill ha bort. Här ingår också ämnen som skall avvecklas enligt den internationella överenskommelsen i Stockholmskonventionen.
Den globala handeln med produkter och komponenter medför att det inte är en enkel sak att stoppa spridningen av kemikalier. Skall vi få stopp på oönskade kemikalier måste de stoppas ”vid grinden”. I produktutvecklingsprocessen är det därför viktigt att integrera kemikaliefrågan från början och i produktutformningen sätta upp klara riktlinjer vid val av material och komponenter och inte negligera kemikalieinnehållet.
Förslag på vidare läsning:
Svenska Dagbladet skriver om behovet att se över dagens svenska gränsvärden för hälsovådliga kemikalier: Gränsvärden för kemikalier föråldrade »