Dags för plastskam?

Plast eller tyg

Vi talar om flygskam och klimatpåverkan. Är det dags för plastskam? Detta innebär att vi måste avstå från plastmaterial för slit och släng konsumtion.

Kasse av plast respektive tyg    

Butiker börjar ta ut ett högre pris för plastkassar och konsumtionen börjar minska. Några länder har redan beslutat att förbjuda bärkassar av plast. Visst är det miljöriktigt att begränsa konsumtionen av plast om den hamnar i soporna efter första användningen. Skall vi se det vetenskapligt så är det inte så enkelt som det först verkar att slopa plastkassarna och istället köpa en tygkasse.

Olika studier visar att plastkassen är ett bättre miljöalternativ än tygkassen. Detta gäller bland annat en studie från danska Miljöstyrelsen, Life Cycle Assessment of grocery carrier bags. Resultatet visar att tygkasse av ekologisk bomull behöver användas minst 149 gånger om man skall bli kvitt påverkan på klimatet i jämförelse för en plastkasse som används en gång. I studien har man också tagit med andra miljöbelastande parametrar, totalt 16, bland annat ozonpåverkan, giftighet och vattenförbrukning. I detta fall blir tygkassen ännu mycket mer miljöbelastande.    

Från olika håll påpekas att det är betydelsefullt att minska konsumtionen och återanvända kassarna så många gånger som möjligt. För tygkassen är det alltså viktigt att tänka på att den bör användas flera hundra gånger om man vill se det som ett fullgått miljöval.

Biologiskt nedbrytbara plastpåsar

Det finns produkter som omnämns som biologiskt nedbrytbara plastprodukter. Detta är produkter för korttidsanvändning till exempel användning som soppåsar eller andra enklare emballage. Materialen består av stärkelseprodukter av bland annat majs eller sockerrör. Sådana produkter tillverkas av företag som Biobag och Gaia Biomaterials. Sett i ett bredare perspektiv är denna typen av plastprodukter ett problem om man hanterar dom i vanlig återvinning då de medför en förorening av det övriga plastmaterialet och försvårar en fungerande materialåtervinning .     

Brittisk studie av nedbrytbara plaster visar att verkligheten kan vara en annan än vad som deklareras som biologiskt nedbrytbara plast. Det visade sig att påsarna efter tre år fortfarande kunde användas om bärkassar, knappast något som kan kallas för nedbrytbart.

Sätter stopp för plastpåsar

EU-regler finns för att fasa ut olika plastvaror inklusive plastpåsar. Det finns länder som idag går längre och inte bara inför restriktioner utan till och med sätter stopp för användningen. Exempel på detta är Kenya och Frankrike, se artikel i ”Omvärlden” samt ”SVT Nyheter-Plast förbud”.

Olika användningsområden för plaster

Plastkonsumtionen inom EU 2014

Bilden visar konsumtionen av plastprodukter för olika användningsområden inom EU. Det klart dominerande användningsområdet är till förpackningar, dvs till en användning som till stor del är för engångsbruk av olika slag.

Plaståtervinningen en bluff

Plaståtervinning omfattar i stort sett området med plastförpackningar. Generellt slår vi oss ofta för bröstet i Sverige med att vi är så bra på miljö och återvinning. I Sveriges Radios programserie ”Prylarnas pris – Återvinningsbluffen”, visas att verkligheten med plaståtervinningen är långt sämre än den officiella statistiken. Den svenska statistiken för plaståtervinning inräknar även den mängd plastförpackningar som hamnar i sopor och bränns upp. Ser man bara på materialåtervinningen är den bara 20 procent av alla plastförpackningar, alltså en dålig materialåtervinning i ett europeiskt perspektiv.

Finns det ljus i plastmörkret

Nedbrytbara ”plastmaterial” som är ett steg framåt om man är ute efter att ”plasten” skall vara nedbrytbar finns. Ett exempel är från Chile. Företaget Solubag har utvecklat ”plastprodukter” tillverkade av en syntes baserad på kalciumkarbonat och naturgas. Man kan framställa kalciumkarbonat ur kalksten som upphettas till bränd kalk och med tillsättning av vatten ger det till slut kalciumkarbonat. Studier visar att produkter tillverkade av materialet kan lösas upp helt efter några minuter i vatten utan att ge några föroreningar.

Plastberget som är kvar

Det är inte bara bärkassarna som ställer till med miljöproblem utan främst alla andra plastförpackningar och plastprodukter. Detta kräver både en välfungerande internationell lagstiftning och att vi konsumenter ”worldwide” tar på oss ett ansvara att begränsa förbrukningen och se till att de uttjänta produkterna samlas in för materialåtervinning. Se tidigare blogginlägg kring plastavfall i haven: ”Från billiga grönsaker till plastberg – 190122” och ”Går det att samla upp plastavfallet?-181110”.

Det här inlägget postades i Hållbarhet. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *