Klimatet brinner!

Värmeslag i Sibirien

Visst är det skönt med värme när man har semester, men vad tål vi och vad vår jord.

Sibirien har idag en temperatur på 25-30 grader över det normala. Effekterna av detta blir kraftfull issmältning med stora översvämningar. Till detta kommer det katastrofala med permafrosten som tinar och ger utsläpp av växthusgaser med metangas, som har betydligt kraftigare effekt på klimatet än vad koldioxiden ger, se artikel i Aftonbladet.

Värmeslag i Sibirien,
källa Aftonbladet.se

Resultatet av temperaturchocken i Sibirien blir även återkommande stora skogsbränder som under 2019.

Trenden är att alla negativa faktorer stadigt ökar med avsmältning, mindre permafrost och fler skogsbränder i Sibirien liksom globalt. Dessa negativa effekter på klimatet är bara en del av allt som sker inom klimatområdet. De politiska utspelen med att aktivt begränsa klimatpåverkan till högst 1,5 graders temperaturhöjning till år 2050 är ett önsketänkande. Beslut med relevanta åtgärder motsvarar inte på något sätt de verkliga behoven till agerande för att klara av klimatfrågan.

Vad får klimatet kosta

I tidigare blogginlägg har jag presenterat Sternrapporten som beskriver ett scenario där följderna för den globala uppvärmningen medför kostnader som uppgår till 5-20 procent av den globala bruttonationalprodukten fram till år 2100. Åtgärder för att hejda och rädda oss från obotliga växthuseffekter skulle däremot stanna vid kostnader på 1 procent av den globala bruttonationalprodukten fram till år 2050. Rapporten kanske inte prickar helt rätt kostnadsnivå, men har vi råd att inte agera?

Ser vi på den krismedvetenhet som blivit följden av den aktuella pandemin så finns ju ett intresse för att få ekonomin på fötter. Det ena krispaketet efter det andra beslutas runt om i världen. Exempelvis har EU-länderna nu tagit beslut om ett krispaket på 500 miljarder euro, motsvarande drygt 5000 miljarder kronor – visst finns det pengar när det krisar. Den aktuella pandemin är en övergående kris, men är det inte så att vi behöver ett krispaket för klimatomställningen och det behövs NU.

En betydande risk vi har framöver om ingen förändring sker är att vi till 2050 har upp till 1 miljard klimatflyktingar som måste ta vägen någonstans.

Vad behöver göras

Bland mina tidigare blogginlägg finns många inlägg som beskriver vad som behöver göras för att skapa ett hållbart samhälle. Brett inom miljö men även specifikt för att klara en klimatomställning.

Presentationen av forskningsrapporten ”Framtider bortom BNP-tillväxt” – inlägg 181201 ger en bild av fyra scenarios för att klara en hållbar samhällsutveckling. De inriktningar som beskrivs för att skapa en annan framtid för att vår jord skall bli hållbar är;

  • Delningsekonomi
  • Lokal självförsörjning – Lokal ekonomi
  • Automatisering – Artificiell intelligens
  • Cirkulär ekonomi

De fyra scenarierna ovan finns presenterade i ett antal blogginlägg från 2018 fram till maj 2020.

En väsentlig faktor för ett framtida hållbart samhälle är att vi måste omvärdera samhällsutveckling från att enbart bygga på ekonomiskt tillväxt till att mer fokusera på en långsiktig hållbarhet med fokus på livskvalitet. Ett fokus på livskvalitet i bredare bemärkelse utgår också från att vi vårdar vår värld och dess naturliga resurser i stället för att förbruka dem.

Ett naturligt synsätt i ett hållbart samhälle är också att vi som individer och mänsklighet ändrar våra konsumtionsmönster och inte överkonsumerar.

I föregående blogginlägg diskuterades alternativa drivmedel i form av vätgas som en energikälla. Generellt gäller att vi måste satsa på mer parallella alternativ till fossila drivmedel. Ser vi på det svenska resvanebeteendet så är det dock helt klart att vi måste begränsa och dra ner på vårt resande då vi hör till de värsta i konsumtion av flygresor.

Greta Thunberg visar vägen

Ingen kan ha missat Greta Thunberg som en viktig länk i att få upp ögonen för behovet av en klimatomställning. Hon gav en alldeles utmärkt bild av det aktiva klimatarbete hon är katalysator för i sitt sommarvärdprogram i P1 under midsommardagen, lyssna är betänk.

Dela gärna inlägget vidare.

Det här inlägget postades i Hållbarhet. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.