Redesign – rätt inriktning

Jul- och nyårshelg är över för denna gång och reorna är i full gång med erbjudanden av billiga kläder och diverse andra konsumtionsvaror. Mycket av detta är producerat under dåliga arbetsmiljöförhållanden i lågprisländer.

Årets julklapp 2018 var det återvunna plagget som jag skrev ett inlägg om i slutet av november. Jag återkommer här till ämnet redesign med ytterligare ett inlägg.

Redesignade modeplagg

Vi konsumerar som ”medelsvensk” ca 14 kg kläder och hemtextilier varje år. Detta medför att kläder har en betydande miljöpåverkan vid sidan om resor, mat och bostad. Det är ju inte bara klimatpåverkan utan också en fråga om utnyttjande av resurser som vattenförbrukning och förbrukning av kemikalier, inklusive utsläpp av förbrukade kemikalier som vår kläd/textil-konsumtion bidrar med. När det gäller produktion av bomull så krävs det till exempel 10 000 liter vatten för att tillverka 1 kilo bomullstyg.

Sandra Roos, forskare vid Swerea IVF i Mölndal, har doktorerat på kartläggning av klädernas miljöpåverkan. I sina studier har hon genomfört livscykelanalys av klädernas miljöpåverkan från vaggan till graven, dvs alla stegen från tillverkning till användning av plaggen har dokumenterats och analyserats. Hon visar i sin forskning att 70 % av klimatpåverkan är kopplad till tillverkningen. En betydande del som inte bör glömmas bort är våra egna transporter mellan hem och butik som svarar för 22 % av klimatpåverkan. För mer information kring forskningen se artikel i Råd & Rön.

Det man kan konstatera är att om vi i ökad utsträckning återanvänder kläder och textilier så skulle klimatpåverkan liksom uttag av resurser begränsas betydligt.

Naturskyddsföreningen har publicerat förslag hur man kan få en mer miljöanpassad garderob. Förslag som tas upp är;

– Det är klimatsmart att handla second hand

– Man kan hyra sina festkläder

– Det går att ordna klädbytardagar

– Redesign av gamla kläder, där man designar och syr om kläder i nya unika modeller

– Användning av alternativa material

– Välja miljömärkta material vid klädval

– Tänka kvalitet, vilket innebär att välja kläder av god kvalitet och en tidlös design

Läs mer på Naturskyddsföreningens hemsida.

Utveckling och forskning kring hållbar textildesign och framtida textilmaterial drivs bland annat vid Textilhögskolan i Borås. Ett exempel på dessa aktiviteter är redesign och on demand för att minska konsumtion och miljöpåverkan från kläder. När det gäller ”on demand” är avsikten att branschföretag kan tillverka kläder direkt på kundernas egna behov av måttanpassning och andra önskemål. På detta sätt kan det bli en mer resurseffektiv tillverkning. Inom samma tema har man också pilotprojekt med virtuellt provrum där man kan prova måttanpassade klädesplagg på en så kallad avatar (modell av en människa). Diverse andra utvecklingsprojekt kring hållbar konfektion pågår vid Textilhögskolan, många i direkt samarbete med klädtillverkare.

Som konsument är det betydelsefullt att inte falla för butikernas frestelse, ”köp 3 och betala för 2”. Detta är ingen hållbar konsumtion varken igår, idag eller i morgon. Modet med redesign öppnar möjlighet för en hållbar konsumtion av kläder och innehåller många intressanta möjligheter. Det ger också signaler för redesign och second hand inom andra varuområden vilket bidrar till rätt riktning av vårt konsumtionssamhälle i stort.

Det här inlägget postades i Hållbarhet. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *