Ekonomiskt kaos
En global handel i standby-läge och stängda landgränser har skapat ekonomiskt kaos och en världsekonomi i obalans. Länder och regioner runt om i världen har tagit beslut om historiskt stora ekonomiska stödinsatser för att få hjulen att börja snurra igen.
I Sverige ges olika ekonomiska stödinsatser till näringslivet och beslut finns av insatser på 300 miljarder kronor och mer är på väg. Europeiska Centralbanken inför ett stödprogram på motsvarande 8300 000 miljarder kronor som skall användas för stödköp av stats- och företagsobligationer. I USA har stödinsatser beslutats till en nivå på 2 000 miljarder dollar vilket uppgår till cirka 10% av USAs BNP. Land efter land fattar olika beslut att stötta näringslivet i den ekonomiska obalans som råder. Det finns nu hur mycket kapital som helst tillgängligt när den politisk viljan finns. Se artikel i Sydsvenskan ”Coronakrisen får politikerna att ta beslut som varit omöjliga när det gäller klimatet”.
Tidigare har jag skrivit i min blogg (inlägg 20181210) om Sternrapporten författad av ekonomen Nicholas Stern publicerad 2006. I rapporten beräknas samhällskostnaderna, för att fortsätta att värma upp jorden som vi gör idag, till mellan 5 och 20 procent av den globala bruttonationalprodukten. Gör vi något nu, för att bromsa utvecklingen av växthusgaserna till en hållbar nivå fram till 2050, hävdar Nicholas Stern att kostnaderna för dessa insatser begränsas till 1 procent av världens samlade bruttonationalprodukt fram till 2050.
Man kan fråga sig varför de politiska besluten om satsningarna att åtgärda den globala klimatförändringen inte är av större intresse. En fortsatt passivitet till att åtgärda den globala klimatförändringen kommer med all säkerhet att betinga ett klart högre pris i människoliv och ekonomiska kostnader än vad dagens coronakris medför.
Miljövinst pga coronaviruset
Med alla de aktiviteter världen över som avstannat har vi fått en andhämtning av koldioxidutsläppen. Detta gäller allt från avstannad industriproduktion, global transportapparat som går på halvfart, stor del av flygflottorna världen över som står still och en begränsad biltrafik.
I tidningen Miljö & Utveckling framgår att ”Rapporterna om vilka effekter coronaviruset har på klimatet blir allt fler. Nu visar uträkningar från USA att de minskade luftföroreningarna kan rädda fler liv än vad viruset tar”. Detta är något man kan förvänta då det blivit en påtaglig reducering av de globala luftförorenande utsläppen under de senaste månaderna. Problemet är att näringslivet vill tillbaka till vår vanliga nivå av konsumtion så snart som möjligt.
Kolla in
artikel i Sydsvenskan ”Viruset visar vägen”
artikel i Miljö & Utveckling ”Bättre luft kan rädda fler liv än vad coronaviruset tar”
artikel i Miljö & Utveckling ”Tre miljöexperter: Så påverkas klimatet av coronaviruset”
Coronaviruset i backspegeln
När erfarenheterna av coronaviruset skall dras kan förhoppningen vara att politiker, globala företag, olika världssamfund och folk i allmänhet ställer sig bakom krav att vi behöver en världsordning som stabiliserar ekonomin i händelse av onormala globala händelser. I detta inbegrips det jag skrev om i föregående blogginlägg behovet av en stabilisering av de ekonomiska transaktionerna med en internationell skatt i likhet med Tobinskatten. Det vi får hoppas på är också att vi får ett betydligt större engagemang för att utveckla lokala ekonomier med närproducerade varor. Detta skapar en begränsning av de globala flödena med alla konsumtionsvaror där mycket är överflödskonsumtion där vi låter andra betala för dålig arbetsmiljö, föroreningar och uttag av råvaror.
Dela gärna inlägget vidare