Eldrift eller biodiesel!

Idag ses eldrivna bilar/fordon som lösningen på bilismens utsläpp av växthusgaser. Är det verkligen så att alla nu skall köpa elbilar? Nej, det är tveksamt om detta är sanningen för att lösa bilismens utsläpp.

Steg ett bör vara att begränsa och avstå från onödigt körande och istället åka kollektivt. Detta förutsätter en fullgod satsning på kollektivtrafiken. Elbilar är heller inte fråga om ett miljövänligt körande som ofta påstås i reklamen. Miljövänliga alternativ är som jag tidigare skrivit i denna blogg ingen verklighet. Däremot kan man tala om mer eller mindre miljöanpassade alternativ. För elbilar måste man mer beakta produktionsledet med bland annat den stora miljöbelastande posten med batteripack på 500-800 kilo, se länken med Elbilens batteri kan vara en klimatvärsting

När det gäller driften ger naturligtvis elfordon en begränsad miljöbelastning i förhållande till traditionella fordon. Det vi inte får glömma bort är det alltmer ökade eluttaget i samhället. Alla produkter skall ju nu vara eluppkopplade. Detta kan framöver skapa betydande problem med överbelastning av elnätet och elförsörjningen särskilt i södra Sverige.

Ett miljömässigt bra alternativ kan vara att behålla den befintliga dieseldrivna bilen, dvs att inte i förväg ”skrota” befintlig teknologi utan i stället miljöanpassa driften. Detta kan göras att med krafttag satsa på biodiesel som ersättning för fossil diesel. Biodiesel går direkt att använda som bränsle i befintliga motorer utan någon särskild anpassning. Den förnybara biodieseln, HVO 100, ger en koldioxidreduktion med upp till ca 90%. Biodieseln godkänns idag av allt fler biltillverkare som ersättningsprodukt, vilket gör att det bara är tillgången som är problem. För inhemsk del är det tallolja från skogsindustrin som är bästa miljövalet, men behoven av HVO kan inte täckas bara med skogsråvaror. Ökad satsning från andra råvaror är viktigt för att skapa fungerande lösningar för den förnybara biodieseln. Detta kommer att ge en miljösmartare lösning i stället för att ha en övertro till eldrift.

Läs med om biodieseln

Teknikens Värld

Sveriges Radio

Transportörers nätverkh

Publicerat i Hållbarhet | 1 kommentar

Från alger till solceller

Kiselalger från ljusfattiga miljöer i djupen under Arktis skapar effektivare solceller. Forskningsresultat från Chalmers ger nu förutsättningar till att utnyttja en av de stora outnyttjade resurserna från havet. Verksamheten har fått ett betydande tillskott från EUs miljöprojektet LIFE. Med kiselalger skapas en produktion som bygger på naturens lagar och inte på att förstöra naturen.

Kolla in artikeln som beskriver konceptet, SVT Nyhet.

Mer om solceller hittar du bland annat på Naturskyddsföreningens hemsida

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Klimathot = Resursslöseri

När skall vi alla inse att vi inte kan vänta mera när klockan redan passerat fem i 12 och att det är mer än hög tid för ett kraftfullt agerande.

Vad säger den aktuella vetenskapen – bland annat detta;

Ny rapport om klimatförändringarna visar att avsmältningen på grund av den globala uppvärmningen kommer att få svåra konsekvenser för en tredjedel av jordens befolkning https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-rapport-varnar-for-smalta-glaciarer-i-himalaya

Annan aktuell studie pekar på att det kan bli 10 grader varmare på Svalbard. Ett område tidigare inbäddat i permafrost kan redan under detta århundrade få plusgrader https://www.svt.se/nyheter/utrikes/svalbard-kan-bli-10-grader-varmare

Studier av borrkärnor från Antarktis, analys av 800 000 år gamla luftbubblor, visar att dagens koldioxidhalt i atmosfären är extremt hög https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/se-de-800-000-ar-gamla-luftbubblorna-som-overraskade-klimatforskarna

De olika klimatrapporterna talar sitt klara språk om kommande klimatkatastrof, men förnekare finns bland ledande politiker. USA och Brasilien leds idag av klimatförnekare. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/analys-forskarvarlden-levererar-fakta-men-politikerna-gar-at-motsatt-hall

Vad gör vi – bland annat detta;

Trafikverket tycker att våra politiker gör för lite. ”Klimatutsläpp från alla transporter i Sverige skall minska med 70 procent till 2030, enligt riksdagens beslut. Men den politik som nu förs, räcker bara halvvägs, menar Trafikverket.” Det krävs tuffare styrmedel – regeringens klimatpolitik underkänns. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/trafikverket-underkanner-regeringens-klimatpolitik

Sveriges regering vill att ”Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland” vilket är ett angeläget ställningstagande https://www.regeringen.se/artiklar/2018/04/sverige-ska-bli-ett-fossilfritt-valfardsland/

Organisation som startats utifrån regeringsinitiativet är ”Fossilfritt Sverige” med mål att bli ett av världens första fossilfria länder. ”Fossilfritt Sverige” är en plattform för diverse samverkan mellan företag, kommuner och organisationer för att skapa alternativ med fossilfri verksamhet. http://fossilfritt-sverige.se/

Den årliga konferensen vid Världsekonomiskt forum har avslutats i Davos. Under flera år har klimatfrågan stått högst på agendan. Här har också miljöaktivisten Greta Tunberg framfört sina åsikter om vad som bör göras. https://www.aftonbladet.se/ledare/a/WLP9MG/greta-laxar-upp-eliten-i-davos

Kopplingen mellan klimathot och resursslöseri

Förändring av klimatet med hotande klimatkatastrof är orsakat av vår förbrukning av fossila bränslen.

Energianvändningen baserad på fossila bränslen har blivit vår tids stora miljöhot. Det bör inte glömmas bort andra hot såsom förbrukningen av miljöskadliga ämnen, biologisk mångfald och tillgången på rent vatten. Ett långvarigt problem har varit att fossila bränslen varit för billiga och skapat förutsättningar för ett stort resursslöseri av naturresurser.

Det som behövs är inte bara en övergång till förnybara resurser utan också ett klart engagemang att spara på resurser och skapa resurseffektiva lösningar. Ny teknik med miljösmarta lösningar där hela processen med en hållbar produktutveckling utnyttjas är också ett måste för en hållbar utveckling. Här gäller det också att ha helhetstänk med avseende på alla dimensionerna med ekonomisk-, miljömässig- och social hållbarhet.

Blogginlägg framöver kommer att ha fokus på positiva miljöinsatser och miljösmarta lösningar.

Publicerat i Hållbarhet | 2 kommentarer

Från billiga grönsaker till plastberg

Följ med på resan ”Medelhavet med Simon Reeve”, kunskapskanalen på SVT. Simon träffar unga afrikanska män i Marocko som försöker ta sig till den gyllene arbetsmarknaden i Europa via Gibraltar. Målet är att få ett vettigt jobb och tjäna pengar. Ett av de främsta ställen man hamnar på, om det lyckas att ta sig över till Europa, är på den spanska sydkustens stora grönsaksplantager. Då med usla löner och usla arbetsmiljöförhållanden. Det är härifrån vi får våra billiga grönsaker till de svenska butikerna. 

Bild från programmet

Det är inte bara dåliga livsvillkor som filmen visar på dessa omfattande odlingsområden. De internationella företag som producerar tar heller inget ansvar för sitt avfall. Stora mängder med plastavfall från plastväxthusen hamnar direkt i naturen.

Bild från programmet

Vid störtregn spolas allt ut i Medelhavet och drabbar det havslevande djurlivet, allt från delfiner till mindre havslevande organismer, vilket framgår tydligt i Simons utflykt på havet. Europeiska unionens restriktioner och lagstiftning ligger ohjälpligt efter i sitt agerande. Lite krav är dock på väg bland annat restriktioner för engångsplast som plastsugrör.

Vad kan vi själva göra? Som konsumenter kan vi faktiskt ställa krav. I butiker kan vi kräva att produktionen av grönsakerna skall ske under drägliga arbetsförhållanden och löner samt att produktionen skall ske med miljömässigt ansvar hos producenterna.

Ställ krav i butiken och ställ krav på producenterna.

Publicerat i Etik och moral, Globalt tänkande, Hållbarhet | Lämna en kommentar

Redesign – rätt inriktning

Jul- och nyårshelg är över för denna gång och reorna är i full gång med erbjudanden av billiga kläder och diverse andra konsumtionsvaror. Mycket av detta är producerat under dåliga arbetsmiljöförhållanden i lågprisländer.

Årets julklapp 2018 var det återvunna plagget som jag skrev ett inlägg om i slutet av november. Jag återkommer här till ämnet redesign med ytterligare ett inlägg.

Redesignade modeplagg

Vi konsumerar som ”medelsvensk” ca 14 kg kläder och hemtextilier varje år. Detta medför att kläder har en betydande miljöpåverkan vid sidan om resor, mat och bostad. Det är ju inte bara klimatpåverkan utan också en fråga om utnyttjande av resurser som vattenförbrukning och förbrukning av kemikalier, inklusive utsläpp av förbrukade kemikalier som vår kläd/textil-konsumtion bidrar med. När det gäller produktion av bomull så krävs det till exempel 10 000 liter vatten för att tillverka 1 kilo bomullstyg.

Sandra Roos, forskare vid Swerea IVF i Mölndal, har doktorerat på kartläggning av klädernas miljöpåverkan. I sina studier har hon genomfört livscykelanalys av klädernas miljöpåverkan från vaggan till graven, dvs alla stegen från tillverkning till användning av plaggen har dokumenterats och analyserats. Hon visar i sin forskning att 70 % av klimatpåverkan är kopplad till tillverkningen. En betydande del som inte bör glömmas bort är våra egna transporter mellan hem och butik som svarar för 22 % av klimatpåverkan. För mer information kring forskningen se artikel i Råd & Rön.

Det man kan konstatera är att om vi i ökad utsträckning återanvänder kläder och textilier så skulle klimatpåverkan liksom uttag av resurser begränsas betydligt.

Naturskyddsföreningen har publicerat förslag hur man kan få en mer miljöanpassad garderob. Förslag som tas upp är;

– Det är klimatsmart att handla second hand

– Man kan hyra sina festkläder

– Det går att ordna klädbytardagar

– Redesign av gamla kläder, där man designar och syr om kläder i nya unika modeller

– Användning av alternativa material

– Välja miljömärkta material vid klädval

– Tänka kvalitet, vilket innebär att välja kläder av god kvalitet och en tidlös design

Läs mer på Naturskyddsföreningens hemsida.

Utveckling och forskning kring hållbar textildesign och framtida textilmaterial drivs bland annat vid Textilhögskolan i Borås. Ett exempel på dessa aktiviteter är redesign och on demand för att minska konsumtion och miljöpåverkan från kläder. När det gäller ”on demand” är avsikten att branschföretag kan tillverka kläder direkt på kundernas egna behov av måttanpassning och andra önskemål. På detta sätt kan det bli en mer resurseffektiv tillverkning. Inom samma tema har man också pilotprojekt med virtuellt provrum där man kan prova måttanpassade klädesplagg på en så kallad avatar (modell av en människa). Diverse andra utvecklingsprojekt kring hållbar konfektion pågår vid Textilhögskolan, många i direkt samarbete med klädtillverkare.

Som konsument är det betydelsefullt att inte falla för butikernas frestelse, ”köp 3 och betala för 2”. Detta är ingen hållbar konsumtion varken igår, idag eller i morgon. Modet med redesign öppnar möjlighet för en hållbar konsumtion av kläder och innehåller många intressanta möjligheter. Det ger också signaler för redesign och second hand inom andra varuområden vilket bidrar till rätt riktning av vårt konsumtionssamhälle i stort.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Gruvdrift eller rovdrift?

Utnyttjar vi våra naturtillgångar på ett hållbart sätt?

Har vi kontroll över våra marktillgångar?

Hur medvetna är vi om vad vi tränger ut vid en exploatering?

 

Högkonjunktur för batteriproduktion – god business för Aitikgruvan

Aitikgruvan ligger strax utanför Gällivare. Den är Sveriges största koppardagbrott men är också en fyndighet för guld och silver. Brytning av kopparmalm är idag expanderande som en följd av ökat behov av batteridrift för elbilar och andra eldrivna produkter. Produktionen uppgår till 36 miljoner ton och avses att ökas de närmaste åren. För oss som bor söder över är sannolikt Aitik bara ett namn som är svårt att placera på kartan långt där uppe i norr. Gruvan ger ett klart fysiskt sår i landskapet den är tre km lång, en km bred och 450 meter djup.

Det pågår fram till februari en mycket gripande fotoutställning av Helene Schmitz ”Thinking Like a Mountain” på Waldemarsudde. I fotoutställningen gestaltar hon vår tids våldsamma omvandling av naturen. Nedanstående två bilder är från Helene Schmitz fotografier av Aitikgruvan.

 

 

 

 

Det är en ganska grotesk bild som bilderna ger av vår exploatering av naturen, vilka få har sett i verkligheten. För Aitikgruvans framtid finns uppgifter på att den har en livslängd fram till ca 2042 sen tar fyndigheten slut. Innan dess lär man säkert hitta fler områden att exploatera.

 

Gruvor på Österlen!

Visst låter detta lite absurt, men det är tyvärr en risk för verklighet. Tidigare har Österlen också varit föremål för ”lycksökare inom gruvdrift”. Idag är det beroendet av vanadin, en metall till den expanderande batteriindustrin som blivit heta för gruvindustrin och lockar till Österlen. Det är inte svenska utan utländska företag som nu vill påbörja provbrytning av vanadin. Ett antal undersökningstillstånd och därmed provborrningar har också godkänts för det brittiska företaget Scandivanadium. Andra områden som lockar för vanadinbrytning är Jämtland där ett australiskt företag fått tillstånd. Låter det klokt att ett antal utländska företag skall få expropriera mark för att provborra och eventuellt få billiga tillstånd för brytning på mark man inte äger. Ja, det är helt OK enligt Bergsstaten. Verkar det vettigt, knappast. Vetonu är ett nätverk som protesterar med namninsamling. Flertal kommuner och andra myndigheter och organisationer protesterar också mot gruvverksamhet på Österlen. Protesterna kommer sannolikt att ge utdelning. Det är dock betydelsefullt att vi alla reagera på den barocka situationen med en minerallag som inte är anpassad till ett modernt och hållbart samhälle som tar hänsyn till vår natur och samtidigt omfattar en märkliga syn på hur man lägga beslag på naturtillgångar.

Publicerat i Etik och moral, Globalt tänkande, Hållbarhet | 1 kommentar

Den hållbara julen?

Julen hör till en köp- och konsumtionsintensiv tid. Vi handlar betydligt mer än vid andra tillfällen med julklappar, köper nytt på rea och åker på turistresor till värmen. När det gäller handeln har Svensk handels utredningsföretag HUI beräknat att varje svensk spenderar för ca 8000 kr under december. Detta gäller dels i dagligvaruhandel och dels sällanköpsvaruhandeln, dvs sådant som klädbutiker, elektronikaffärer etc. Julhandel slår också nästan alltid varje år rekord i försäljning.

Ett större gehör finns dock för en hållbar julkonsumtion. Frågan är bara hur man skall göra julen mer hållbar. Mikael Karlsson miljöforskare på KTH framhåller köp av ekologisk julmat, kollektiva transportslag och återvunna varor som exempel på hållbar julkonsumtion. Ett antal olika bloggare ger också tips på hållbara jul. Några exempel på sådana bloggar är Think organic och Husligheter.

Skall vi klara en gemensam välfärd för alla med tanke på miljöfrågor såsom klimatet, kemikaliehotet och biologisk mångfald bör vi nog alla fundera på att konsumera på ett miljösmart och hållbart sätt.

God Jul!

 

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Resultat från COP 24

Nu är FN:s klimatmöte i Polen avslutat. Tidigare blogginlägg refererade delvis till detta ”årets klimatmöte”. Mötet som pågått i två veckor skulle resultera i en regelbok till de uppsatta miljömålen från Paris-mötet 2015.

IPCC:s rapport från i år beskriver bland annat vilka utsläppsminskningar som krävs för att klara en uppvärmning på maximalt 1,5 grader. Detta blev högst kontroversiellt och rapporten blev inte officiellt antagen som underlag i slutdokumentet från konferensen. Trots all turbulens så landade mötet i en regelbok för hur miljömålen skall uppnås. Vissa frågeställning som hantering av globala utsläppsrättigheter sköts till kommande klimatmöte i Chile 2019. Om politikerna var positiva till resultatet så gällde detta inte i lika hög grad miljörörelser, se uttalanden från WWF och Naturskyddsföreningen.

Den del av vetenskapsvärlden som jobbar med problematiken hur vi skall klara av temperaturstegringen lär heller inte vara nöjd med den takt som åtgärderna sker med eller planeras ske. Insatserna är med andra ord inte tillräckliga för att hålla oss inom en fungerande temperaturökning för att inte få stora effekter på grund av ”överhettning”. Insatser behövs på en helt annan nivå än vad som sker i dag. Intressant är att näringslivet i en allt större grad inser att vi behöver göra mer för att kostnaderna i framtiden inte skall bli oövervinnerliga, se Sternrapporter från tidigare inlägg. Det krävs med andra ord en hög grad av kreativitet och förändringsarbete för att ta rätt steg för en hållbar klimatanpassning på allas villkor.

Med en nu antagen budget från M och KD så börjar inte de svenska insatserna i topp. I miljöbudgeten så skär man ned miljöinsatserna med över 2 miljarder för 2019 i förhållande till 2018. Frågan är vad detta kan ge oss av ökade insatser för klimatomställningen.

 

Publicerat i Ekonomi, Globalt tänkande, Hållbarhet, Trendbevakning | 1 kommentar

Klimatinsatser är nödvändiga nu!

Klimatfrågan är i dagsläget högaktuell.

En ekonom, William Nordhaus, har just fått Nobelpris utifrån ekonomiska beräkningsmodeller för klimatet. Nordhaus är professor vid Yale universitetet i USA och har skrivit ett antal böcker inom ämnet miljöskatter. Han har också utvecklat en modell för att prissätta koldioxidutsläpp med en så kallad koldioxidskatt. Denna modell publicerades efter att de nordiska länderna redan hade infört en koldioxidskatt. Nordhaus anser idag att det är helt OK med 3 graders temperaturhöjning till 2100. Detta är något som större delen av den vetenskapliga världen och miljöorganisationer med flera anser ge katastrofala följer med de klimateffekter som skulle bli följden av temperaturökningen.

Med bakgrund från William Nordhaus modell publicerades Stern-rapporten 2006 (översatt Sternrapport och kommentarer från Naturvårdsverket). I denna rapport satte ett direkt pris på vad det skulle kosta att åtgärda utsläppen av växthusgaser. Enligt rapporten ”uppskattningar av årskostnaderna för att stabilisera utsläppen mellan 500 och 550 ppm CO2-ekvivalenter ligger i medel på cirka 1 procent av världens BNP, om vi vidtar kraftfulla åtgärder redan nu”. Det har redan gått 10 år sedan detta påtalades så det är hög tid att det händer något. I Naturvårdsverkets översättning finns kommentarer till rapporten bland annat att det i liten utsträckning tas hänsyn till den orättvisa fördelningen av klimatförändringarnas effekter mellan en rika och fattiga. Det viktiga att konstatera är ekonomers engagemang och att det i Stern-rapporten liksom senare kan konstateras att det är betydelsefullt att inte vänta med åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser eftersom det i hög grad är motiverat utifrån ett ekonomiskt perspektiv. I dag ser vi också att försäkringsbolag börjar bli restriktiva med att försäkra objekt som inte tar höjd vad gäller klimatanpassning.

FN- konferens om klimatet pågår just nu i Polen och avhandlar hur vi skall klara av de uppsatta målen från Paris-mötet 2015. I Paris togs målet att vi skall klara en temperaturhöjning av högst 1,5 – 2 grader. Inför klimatmötet i Polen utgav IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) en specialrapport i oktober 2018. Här fastslås att det inte räcker med målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Man vet redan nu att olika typer av extremväder kommer bli vanligare redan vid en höjning av 0,5 grader. Flera av de stora oljeproducenterna har varit mycket negativa till IPCC-rapport på klimatkonferensen i Polen, men vad kan man vänta av sådana aktörer.

Det finns fortfarande en betydande tröghet att se behovet av insatser för att klara acceptabel temperaturhöjning som inte överhettar vår planet och de effekter detta får. Det är ingen tid att förlora att få till de politiska initiativen med samsyn på åtgärder för klimatet.

Problemen med dålig styrning och politiska initiativ kommer att göra att kostnaderna för åtgärderna kommer att skjuta i höjden långt över Stern-rapportens beräkningar. Till detta finns det fortfarande grupper av stora tvivlare bl.a. utifrån gruppen kring Stockholmsinitiativet. Här är man mycket ifrågasättande av alla rapporter och utlåtanden från IPCC, Meteologiska världsorganisationen och SMHI. Verkligheten visar dock att klimatförändringarna inte är ett ”joke”.

I det tidigare inlägget ”Bortom BNP-tillväxt” påtalas behovet av ett nytt tänkande och att BNP-tillväxt inte är lika med välfärd. Detta känns än mer aktuellt för att klara de åtgärder som krävs.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Bortom BNP-tillväxt

”Bortom BNP-tillväx” är ett forskningsprogram som engagerat ett antal institutioner. I programmet visas ett antal möjliga vägar, scenarios, upp för att uppnå en hållbar utveckling som inte nödvändigtvis bygger på ökad tillväxt. FoU-programmet har bedrivits under 4 år och har just avslutats på KTH med slutseminarium, se www.bortombnptillvaxt.se.

Som förutsättningar för arbetet har fyra olika mål sats upp. Ett av dessa är att vi 2050 skall vara fossilfria i Sverige och att vi inte skall bidra mer än med 0,82 ton CO2-ekvivalenter per person och år. Jämfört med dagsläget bidrar varje svensk idag med ca 11 ton om vi räknar med vår import av varor. Ser vi på verkligheten idag så behöver vi också vara fossilfria före 2050 om vår planet inte skall bli överhettad.

I slutrapporten ”Framtider bortom BNP-tillväxt” (kan laddas ned här direkt från bloggen eller gå in på hemsidan enligt ovan) konstateras att BNP-tillväxt inte är lika med välfärd. Det finns andra mått att beskriva välfärd som på bättre sätt ger uttryck för en gemensam och hållbar framtid. I FoU-programmet använder man sig av fyra scenarios för att illustra hur framtiden kan te sig. Detta är kollaborativ ekonomi (likvärdigt med delningsekonomi som finns beskrivet i tidigare blogginlägg) lokal självförsörjning (närproduktion), automatisering för livskvalitet samt cirkulär ekonomi. De olika scenarierna finns förklarade och illustrerade i slutrapporten, men också i andra dokument på programmets hemsida inklusive ett flertal podcast-program.

Som utgångsläge för de fyra scenarierna som vi i Sverige skall uppfylla använder man sig av grundläggande hållbarhetskriterier för ett rättvist utnyttjande inom planetens gränser. Nedanstående bild från slutrapporten (kommer ursprungligen från Kate Raworth, 2012) illustrerar handlingsutrymmet för mänskligheten.

 

Det visar sig att det finns en betydande enighet i forskarvärlden om att det behövs en omställning som kraftigt minskar vårt resursuttag i likhet med de scenarios som beskrivs i FoU-programmet. Problemet är att det idag sker en högst begränsad diskussion om ett samhälle utan tillväxt. Detta gäller i hög grad på det politiska planet där initiativförmågan saknas att sätta ned foten för att styra så att vi kan skapa förutsättningar för kommande generationer.

Slutseminariet vid KTH avslutades med en paneldebatt där bland annat några politiker deltog. Det framkom med all tydlighet att vi inte är på nivån att samstämmighet råder. Frågan är om vi måste komma till ett direkt krisläge innan en fungerade styrning sker där politiken är samstämmiga om vägen till en hållbar framtid.

Om några dagar sker också ett nytt klimatmöte i Polen med FN-representanter från 200 länder. Detta är en uppföljning till Paris-mötet 2015 där man satte klimatmål att den globala uppvärmningen skall hållas nere på 1,5 – 2,0 grader. Nu skall man under några veckor diskutera hur detta praktiskt skall ske och hur det skall mätas. Det ser inte alltför ljust ut vad gäller förutsättningarna för att nå resultat. FN:s klimatpanel har publicerat en ny rapport 2018 som visar det akuta läget och konsekvenserna med en högre uppvärmning. WMO (Världsmeteorologorganisationen) rapporterar också att 2018 kommer att bli det fjärde varmaste året som någonsin har uppmäts. Det krävs med andra ord politisk handling och styrning om vi skall klara klimatfrågan innan vi skapar en omöjlig global situation.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar