Klimatinsatser är nödvändiga nu!

Klimatfrågan är i dagsläget högaktuell.

En ekonom, William Nordhaus, har just fått Nobelpris utifrån ekonomiska beräkningsmodeller för klimatet. Nordhaus är professor vid Yale universitetet i USA och har skrivit ett antal böcker inom ämnet miljöskatter. Han har också utvecklat en modell för att prissätta koldioxidutsläpp med en så kallad koldioxidskatt. Denna modell publicerades efter att de nordiska länderna redan hade infört en koldioxidskatt. Nordhaus anser idag att det är helt OK med 3 graders temperaturhöjning till 2100. Detta är något som större delen av den vetenskapliga världen och miljöorganisationer med flera anser ge katastrofala följer med de klimateffekter som skulle bli följden av temperaturökningen.

Med bakgrund från William Nordhaus modell publicerades Stern-rapporten 2006 (översatt Sternrapport och kommentarer från Naturvårdsverket). I denna rapport satte ett direkt pris på vad det skulle kosta att åtgärda utsläppen av växthusgaser. Enligt rapporten ”uppskattningar av årskostnaderna för att stabilisera utsläppen mellan 500 och 550 ppm CO2-ekvivalenter ligger i medel på cirka 1 procent av världens BNP, om vi vidtar kraftfulla åtgärder redan nu”. Det har redan gått 10 år sedan detta påtalades så det är hög tid att det händer något. I Naturvårdsverkets översättning finns kommentarer till rapporten bland annat att det i liten utsträckning tas hänsyn till den orättvisa fördelningen av klimatförändringarnas effekter mellan en rika och fattiga. Det viktiga att konstatera är ekonomers engagemang och att det i Stern-rapporten liksom senare kan konstateras att det är betydelsefullt att inte vänta med åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser eftersom det i hög grad är motiverat utifrån ett ekonomiskt perspektiv. I dag ser vi också att försäkringsbolag börjar bli restriktiva med att försäkra objekt som inte tar höjd vad gäller klimatanpassning.

FN- konferens om klimatet pågår just nu i Polen och avhandlar hur vi skall klara av de uppsatta målen från Paris-mötet 2015. I Paris togs målet att vi skall klara en temperaturhöjning av högst 1,5 – 2 grader. Inför klimatmötet i Polen utgav IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) en specialrapport i oktober 2018. Här fastslås att det inte räcker med målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Man vet redan nu att olika typer av extremväder kommer bli vanligare redan vid en höjning av 0,5 grader. Flera av de stora oljeproducenterna har varit mycket negativa till IPCC-rapport på klimatkonferensen i Polen, men vad kan man vänta av sådana aktörer.

Det finns fortfarande en betydande tröghet att se behovet av insatser för att klara acceptabel temperaturhöjning som inte överhettar vår planet och de effekter detta får. Det är ingen tid att förlora att få till de politiska initiativen med samsyn på åtgärder för klimatet.

Problemen med dålig styrning och politiska initiativ kommer att göra att kostnaderna för åtgärderna kommer att skjuta i höjden långt över Stern-rapportens beräkningar. Till detta finns det fortfarande grupper av stora tvivlare bl.a. utifrån gruppen kring Stockholmsinitiativet. Här är man mycket ifrågasättande av alla rapporter och utlåtanden från IPCC, Meteologiska världsorganisationen och SMHI. Verkligheten visar dock att klimatförändringarna inte är ett ”joke”.

I det tidigare inlägget ”Bortom BNP-tillväxt” påtalas behovet av ett nytt tänkande och att BNP-tillväxt inte är lika med välfärd. Detta känns än mer aktuellt för att klara de åtgärder som krävs.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Bortom BNP-tillväxt

”Bortom BNP-tillväx” är ett forskningsprogram som engagerat ett antal institutioner. I programmet visas ett antal möjliga vägar, scenarios, upp för att uppnå en hållbar utveckling som inte nödvändigtvis bygger på ökad tillväxt. FoU-programmet har bedrivits under 4 år och har just avslutats på KTH med slutseminarium, se www.bortombnptillvaxt.se.

Som förutsättningar för arbetet har fyra olika mål sats upp. Ett av dessa är att vi 2050 skall vara fossilfria i Sverige och att vi inte skall bidra mer än med 0,82 ton CO2-ekvivalenter per person och år. Jämfört med dagsläget bidrar varje svensk idag med ca 11 ton om vi räknar med vår import av varor. Ser vi på verkligheten idag så behöver vi också vara fossilfria före 2050 om vår planet inte skall bli överhettad.

I slutrapporten ”Framtider bortom BNP-tillväxt” (kan laddas ned här direkt från bloggen eller gå in på hemsidan enligt ovan) konstateras att BNP-tillväxt inte är lika med välfärd. Det finns andra mått att beskriva välfärd som på bättre sätt ger uttryck för en gemensam och hållbar framtid. I FoU-programmet använder man sig av fyra scenarios för att illustra hur framtiden kan te sig. Detta är kollaborativ ekonomi (likvärdigt med delningsekonomi som finns beskrivet i tidigare blogginlägg) lokal självförsörjning (närproduktion), automatisering för livskvalitet samt cirkulär ekonomi. De olika scenarierna finns förklarade och illustrerade i slutrapporten, men också i andra dokument på programmets hemsida inklusive ett flertal podcast-program.

Som utgångsläge för de fyra scenarierna som vi i Sverige skall uppfylla använder man sig av grundläggande hållbarhetskriterier för ett rättvist utnyttjande inom planetens gränser. Nedanstående bild från slutrapporten (kommer ursprungligen från Kate Raworth, 2012) illustrerar handlingsutrymmet för mänskligheten.

 

Det visar sig att det finns en betydande enighet i forskarvärlden om att det behövs en omställning som kraftigt minskar vårt resursuttag i likhet med de scenarios som beskrivs i FoU-programmet. Problemet är att det idag sker en högst begränsad diskussion om ett samhälle utan tillväxt. Detta gäller i hög grad på det politiska planet där initiativförmågan saknas att sätta ned foten för att styra så att vi kan skapa förutsättningar för kommande generationer.

Slutseminariet vid KTH avslutades med en paneldebatt där bland annat några politiker deltog. Det framkom med all tydlighet att vi inte är på nivån att samstämmighet råder. Frågan är om vi måste komma till ett direkt krisläge innan en fungerade styrning sker där politiken är samstämmiga om vägen till en hållbar framtid.

Om några dagar sker också ett nytt klimatmöte i Polen med FN-representanter från 200 länder. Detta är en uppföljning till Paris-mötet 2015 där man satte klimatmål att den globala uppvärmningen skall hållas nere på 1,5 – 2,0 grader. Nu skall man under några veckor diskutera hur detta praktiskt skall ske och hur det skall mätas. Det ser inte alltför ljust ut vad gäller förutsättningarna för att nå resultat. FN:s klimatpanel har publicerat en ny rapport 2018 som visar det akuta läget och konsekvenserna med en högre uppvärmning. WMO (Världsmeteorologorganisationen) rapporterar också att 2018 kommer att bli det fjärde varmaste året som någonsin har uppmäts. Det krävs med andra ord politisk handling och styrning om vi skall klara klimatfrågan innan vi skapar en omöjlig global situation.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Årets julklapp – Det återvunna plagget

 

Nu har årets julklapp utsetts av Handelns utredningsinstitut – HUI Research. Den har utsetts i över 30 år i rad och ofta varit en ny teknikpryl. I år var elcykeln aktuell som julklapp, men det blev det återvunna plagget. I begreppet det återvunna plagget definierar man både kläder av återvunnet material och second hand plagg.

I motiveringen som ges framhålls att årets plagg speglar svenska konsumenters intresse för miljöfrågor med koppling till hållbarhet och klimatfrågan.

HUI Reseach skriver i sin motivering;

”Konsumentmakt, råvarubrist och klimatförändringar har fått en hel bransch att börja tänka på hur de ska kunna jobba i ett mer cirkulärt system, där materialen i våra kläder ska gå att använda gång på gång. Konsumenternas efterfrågan och tekniska innovationer har gjort etik och miljö till ett konkurrensmedel där den långsiktiga överlevnaden i modehandeln kräver en hållbar kollektion.”

”Det återvunna plagget krokar även i tre av dagens starkaste megatrender – cirkulär ekonomi, reflekterandet över klimatförändringarna samt den snabba teknologiska innovationstakten. ”

Vill man se klädkonsumtion utifrån ett snävt miljöperspektiv så är kanske inte kläder av återvunnet material det bästa alternativet. Klart bättre är att handla second hand. Men bäst ur ett miljöperspektiv är att avstå köp och se till att det man handlat baseras på kriterier med en god kvalité och ett tidlöst mode. Detta garanterar en lång livslängd för produkten och därmed en lägre miljöbelastning.

 

Publicerat i Hållbarhet | 1 kommentar

Köttkonsumtion eller semesterresor vad är värst för klimatet!

Vi påverkar vår planet på många olika sätt. Fokus är mycket på klimatpåverkan med utsläpp av växthusgaser. Vi bör dock inte glömma kemikaliehotet, utarmningen av biologisk mångfald och bristen på rent vatten.

När det gäller klimatet så har länge transporter stått i fokus medan det nu mer och mer uppmärksammas att vår livsmedelskonsumtion och då speciellt köttkonsumtion bidrar med lika stor klimatpåverkan. Nedanstående bild, från Naturvårdsverkets rapport om Svensk klimatstatistik 2017, visar på hushållens konsumentbaserade utsläpp från olika sektorer och visar att klimatpåverkan från livsmedelskonsumtionen är lika stor som transporter, se Naturvårdsverkets rapport 6782.

Jordbruksverket redovisar i sin statistik att animalieproduktionen, dvs köttkonsumtionen, står för cirka 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Med andra ord minskar vi vårt köttätande så har klimatet mycket att vinna på detta. Vår konsumtion av kött har stadigt ökat i Sverige sedan 1960 då vi köpte 50 kilo per person och år till att vi nu köper ca 85 kilo kött, detta utgörs idag av 50-55 kilo rent kött medan övrigt är ben och svinn i livsmedelskedjan.

För en kort tid sedan visade SVT 1 ett program som beskrev problemen som uppstår med den köttkonsumtion vi har idag, ”Köttätarnas dilemma”. Det är en fransk dokumentär från 2018 av prisvinnande journalisten Benoît Bringer. Med en växande världsbefolkning ställs ökade krav på billiga livsmedel, vilket medför en alltmer industrialiserad jordbruksproduktion som också ökar miljö- och hälsoproblemen inklusive utsläpp med stor klimatpåverkan. Titta på dokumentären, som finns på SVT Play under de närmaste månaderna, och du kommer säkert att tänka på vad som går att minska av i din egen köttkonsumtion om du inte redan blivit vegetarian eller vegan.

Det där med semesterresor kan vi ta lite senare. Dagens möjligheter för långresor med tåg som alternativ till flyg är inte alltid så lätta. Här finns det mycket att göra för att skapa rätt förutsättningar som underlättar tågresor över långa avstånd. Nu har dock EU vaknat så tågresandet kan säkert underlättas, frågan är bara när.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Går det att samla upp plastavfallet?

 

Det händer mer än initiativ på klimatområdet i Kalifonen. Inom teknikområdet tas nu en fullskaleanläggning i bruk för rening av sopberget av plast som flyter omkring på världshaven. En första anläggning har nu bogserats ut från San Francisco till området norr om Hawaii. Denna plastreningsanläggning, som framgår av bilden, utgörs av en 600 meter lång flytande ”korv” med en underliggande 3 meter djup uppsamlande barriär, se www.theoceancleanup.com. Bakom tekniken som varit under utveckling under 5 år står en i dag 24 årig holländare, Boyan Slat.

Plastreningsanläggningen skall dra ihop det flytande plastavfallet som samlats innanför barriären, vilket sedan omhändertas av fartyg som samlar upp plastavfallet. Målet med tekniken är att ha 60 liknande anläggningar i gång som skall hjälpa till att begränsa det stora flytande avfallsberget. Det förutsätter naturligtvis att den fullskaleanläggning som nu är i drift också uppfyller förväntningarna. Vi har idag 5 stycken flytande plastöar i världshaven, norra och södra Stilla Havet, norra och södra Atlanten samt ett område i Indiska Oceanen. Den totala ytan av dessa flytande öar av plastavfall täcker en yta stor som tre gånger Frankrikes yta. Det kommer att vara ett projekt som kommer stäcka sig långt fram i tiden med tanke på mängden av plastavfall. Det bästa för ett lyckat resultat är naturligtvis att vi själva också bidrar med att minska tillförseln av plast genom att minska vår konsumtion av plastartiklar.

 

Publicerat i Globalt tänkande, Hållbarhet, Trendbevakning | 2 kommentarer

Kan ny teknik lösa klimathotet?

 

På klimatmöte i San Francisco presenterades nyligen en ny klimatrapport ”Global climate-September-2018”. I denna rapport visar ett antal forskare hur de globala utsläppen av växthusgaser kan halveras till år 2030. Man går i genom bransch för bransch och redovisar vad ny teknik kan åstadkomma. Drivande faktor är att vi har en snabb utveckling av fossilfria energislag som i olika branscher kan ersätta kol och olja som energibehov. Vi behöver dock politiska beslut, det går tyvärr inte bara på frivillig väg. En välfungerande och driven hållbar produktutveckling är därför en självklarhet om vi skall klara klimatfrågan. Detta gäller också för andra miljöåtgärder som måste till i en nära framtid med frågor som kemikaliehotet och tillgång på rent vatten.

 

Publicerat i Hållbarhet | 1 kommentar

Miljöpolitik

Ingen har väl missat att det är val om några dagar. Svenska Naturskyddsföreningen har gjort en utvärdering av vad partierna har klarat av de fyra senaste åren inom 18 centrala miljöfrågor. Detta gäller vad man sagt och hur man i verkligen agerat, resultat framgår av bilden.

Miljöfrågorna är minst lika centrala om inte mer i dagsläget. På Naturskyddsföreningen hemsida finns mer material om att välja med tanke på naturen och miljön. För ett långsiktigt hållbart agerande är det viktigt att miljöfrågorna har hög prioritet inom politiken och inte bara bland gräsrötter. Det är därför viktigt att rösta för bästa utdelning för miljön.

 

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Klimatet en ödesfråga

Kevin Anderson, klimatforskare och gästprofessor vid Uppsala universitet, lever som han lär. Han tar tåget i stället för flyg och bil och har inte flugit på över 10 år. Till gästföreläsning i Lund tog han cykel från Uppsala för att sedan dra vidare på cykel till Malmö och därefter till Göteborg. Kevin är mycket tydlig och pedagogisk i sitt budskap inom klimatfrågan utifrån att vi alla tycks acceptera att det behöver göras betydande förändringar i vårt sätt att konsumera fossila bränslen, men att knappt inget händer.

Temperaturen på vår planet kommer att öka vilket är ett faktum. Vill vi inte att det skall få allvarliga följder med temperaturstegring på 6 graders ökning till 2100 utan bara 2 grader, dvs redan över Parisavtalets (globalt avtal 2015) nivå på 1,5 grader, ja då måste det göras mer nu på en gång. Kolla in Kevins OH-bild nedan.

 

Dagens filosofi tycks vara att visst kan vi klara det hela, men vi behöver inte göra det nu vi får bli mer effektiva lite senare när tekniska lösningar finns. Jag har just läst en artikel med en prognos hur vi svenskar reser med flyg. Tidigare har det gällt en långresa med flyg per år, men trenden nu är att folk vill resa korta tider men 3 eller 4 gånger per år. Detta är ju inget som direkt pekar på att klimatet står så högt i kurs för flygresenärer. I dag är det 10% av jordens befolkning som står för 50% av utsläppet av växthusgaser (huvudsakligen koldioxid). I Sverige är det inte bara våra utsläpp här hemma som vi bidrar med utan cirka 50% skall läggas till på kontot från importerade produkter. Ser vi på vad vi behöver göra i Sverige för att följa Parisavtalet så framgår detta av annan OH-bild från Kevin, se nedan.

 

Bilden visar att det finns ingen tid att förlora – måste reducera våra utsläpp kraftigt med start omgående. Vanligt är att vi alla inväntar att politiker skall ta initiativet och lösa problemen. Detta räcker inte det krävs insatser från alla med en betydligt större bredd på klimatinsatser än vad som sker idag. I föreläsningen av Kevin visar han på de utspel som görs, vilka han till stor del kallar ett ”svindleri” som inte löser eller klarar våra klimatmål, se OH-bilden nedan.

 

Vår tro på att teknologiinsatser skall lösa alla problem – det kan vi glömma. Det kan dock vara en hjälp på vägen. Elbilar i stället för dieselbilar, visst det är bra. Det ser ju bra ut att transportera sig med elbil för den direkta luftmiljön, men vi glömmer ofta bort all annan miljöpåverkan från ”vaggan till graven” (hela livscykeln för produkten). Skall vi nå en acceptabel klimatpåverkan i nivå med Parisavtalet då måste det till större förändringar och paradigmskifte inom ett flertal områden, se OH-bild nedan.

 

Som svenskar är vi ganska bra på klimatarbetet, men det går inte klappa sig på bröstet och luta sig tillbaka och tycka att andra skall göra jobbet. Frågan är också hur vårt samhälle och vi svenskar kommer reagera när vi inte bara behöver vara humanister för att ta emot flyktingar som kommer från krigszoner. Snart kan det vara aktuellt att vi på grund av dåligt klimatarbete kommer att få klimatflyktingar till Sverige. Kommer vi att bli mer positivt inställda till denna flyktingvåg. Ja det återstår att se, kanske det är dags att göra kraftinsatser för klimatet och inte vänta.

 

Länkar

Artikel om Kevin Anderson i ETC

Länk till Kevin Anderson på Uppsala universitet

 

 

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

På väg med renare färjetrafik

 

 

Jag har varit på utflykt till Rügen i Tyskland. Resvägen gick via färjeförbindelsen Gedser-Rügen denna väg trafikeras bland annat av Scandlines. Här är det glädjande att se att reningstekniken för luftutsläppen praktiseras. Större delen av svavel och partiklar tvättas bort genom vattenbegjutning. Dessutom är färjorna på linjen försedda med dieselelektisk drift, vilket ger effektivare drift som reducerar koldioxidutsläppen med ca 15 procent. När jag ställde fråga om det var rening av avgaserna fick jag nedanstående sammanfattande bild. Det var med en viss stolthet som informationsvärden gav mig illustrationsbilden. Samtidigt noterade hen att det är hög tid att fartygstrafiken också tar sitt ansvar för miljön. Detta var ett mycket trevligt svar, vilket man hoppas är väl förankrat i organisationen.

 

 

 Det är bara att hoppas att alla kryssningsfartyg som nu är på väg in i Östersjön också börjar ta sitt ansvar och inte förorenar vår luft och vårt vatten.

 

 

Publicerat i Hållbarhet | 1 kommentar

Framtiden med delningsekonomi

källa www.sharingcities.se

 

Lite fördjupning kring det tidigare inlägget kring delningsekonomi och delningstjänster.

Inom delningsekonomi finns det idag ett globalt nätverk ”The Sharing Cities Network”. Nätverket startade som ett sätt att skapa kontakter mellan olika delningsprojekt i USA. Detta hände innan Trump började sätta krokben för framsynt miljöarbete. Nätverket är en gräsrotsorganisation för att hjälpa olika aktörer att hitta varandra och skapa så kallade delande städer som kommer att förändra vår syn på ekonomi och vår kultur. Naturligtvis inget som händer över en natt, men vår miljö behöver en förändrad syn på hur vi skall hantera våra ändliga resurser.

Vinnova (Verket för innovationssystem) har drivit igång ett nationellt program för Sharing Cities. I programmet ingår att utveckla ett nationellt centra för samordning och att främja erfarenhetsutbyte för att aktivt driva arbetet med delningsekonomi – Sharing Cities Sweden. Detta är placerat vid Internationella Miljöinstitutet i Lund. Uttalande från Kes McCormick programkoordinator på Sharing Cities Sweden Lunds Universitet

”Vi behöver skifta från en ekonomi som bygger på ägarskap till en ekonomi där vi genom att dela istället får tillgång till de saker vi behöver. Delningstjänsterna ska gälla samutnyttjande av ytor som exempelvis lokaler, boende, grönstruktur samt av varor och tjänster som verktyg, kläder, leksaker, hantverk. Verktyg exempelvis använder vi ju för det mesta mycket sällan och där skulle man kunna ha ett gemensamt utnyttjande.”

I programmet ingår också att utveckla världsledande exempel på delande städer vilket sker med Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå som pilotstäder.

I Göteborg sker en samordning via City Göteborg. Här finns bland annat ”Smarta kartan” som visar ett 100-tal delningstjänster här finns bland annat information om klädotek, leksaksbibliotek, odla Göteborg. Listan kan göras lång.

Malmö har ett speciellt projekt kopplat till ett nytt stadsområde Sege Park. Här jobbar man med olika intressentgrupper och kommande invånare för utveckling av delningstjänster.

En viktig faktor inom delningsekonomi och utveckling av delningstjänster är den sociala dimensionen. I vårt samhälle idag är det individualismen som har utvecklats på bekostnad av det kollektiva tänkandet. Med delningsekonomi kan vi börja återta en syn som bygger på gemenskap och utveckling av sociala relationer. Detta är också en nödvändighet om vi skall lyckas få ordning på de miljöfrågor som idag är akuta med klimatet och ett hållbart uttag av resurser.

Publicerat i Hållbarhet | 1 kommentar