Nu kan du prenumerera på bloggen Hållbar Produktutveckling!

Nytt för 2020 är att du kan prenumerera på bloggen Hållbar produktutveckling och hålla dig uppdaterad med det senaste inom miljö.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Davos igen

I föregående inlägg tog jag upp Världsekonomiskt forum och mötena i Davos. Det är också temat för detta inlägg.

Intresset för miljöfrågorna är idag stort i Davos. Både politiker och storföretag inser att ekonomisk utveckling, läs tillväxt, bara kan ske om vi löser de akuta miljöproblemen, där klimatfrågan just nu står i fokus. I detta sammanhang är Greta Thunberg talesperson för den yngre generationen och en betydelsefull katalysator för att skapa intresse och förutsättningar för internationella initiativ både bland politiker och företagsledare.

Världsekonomiskt forum i Davos är i grunden en ”intresseförening” för att skapa ekonomisk tillväxt, vilket naturligtvis kan ifrågasättas. Detta har tagits upp i flera tidigare inlägg. Organisationen i Davos är emellertid högst intressant att få en inblick i. I SVT programmet ”Dokument utifrån” ges en intressant och inträngande bild bakom kulisserna av stiftelsen startad av Klaus Schwab. När man följer Schwab i programmet framgår det att ambitionen är att driva välfärdsfrågor, men att också aktivt driva framsynta projekt som t.ex. hållbar palmoljeproduktion i Indonesien och transportsystem för läkemedel i Rwanda. På en fråga från en journalist om världens bekymmer idag svarar Schwab att det är egoism som är orsak till mycket av de problem som vi ser idag.

Vid mötena i Davos presenteras en årlig Global Risks Report, läs rapporten. I rapporten för 2020 tas för första gången upp att de långsiktiga riskerna för mänskligheten är kopplade till miljö- och klimatfrågor. Detta gäller allt från extremväder, politikers och företags misslyckande att driva klimatfrågan, den stora förlusten av biologisk mångfald, miljökatastrofer och miljöskador som vi människor orsakar.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

2020-talet ett decennium med fokus på lösningar

Ett nytt decennium har inletts – 2020-talet. Miljöfrågor med allt från klimatfrågan, kemikaliesamhället, resursförbrukning av råvaror, tillgång till rent vatten, plastföroreningen av haven mm står i fokus. Dessa måste få fungerande lösningar om vi skall kunna vända den negativa utvecklingen och uppnå en hållbar planet. Detta måste också ske utifrån ett globalt rättviseperspektiv. Klarar vi inte detta fram till utgången av decenniet så ser det dystert ut för kommande generationer.

Problemet är inte att lösningar saknas på de miljö- och fördelningsproblem vi har, det krävs också en vilja att ta tag i problemen. Detta på ett sätt som inte bara är ett utspel för stunden utan en klar vilja att lösa de miljöproblem vi står inför innan kostnaderna blir oövervinnerliga. Se föregående inlägg med exemplet ”Från klimatkris till möjligheter”. Just nu pågår möte mellan världens ledande politiker och internationella företagsledare vid världsekonomiskt forum i Davos. Miljöfrågorna har här en högre prioritet än vid tidigare möten. Dessa aktörer måste vara med på tåget om vi skall vända utvecklingen rätt. Frågan är om viljan till lösningar finns hos dessa aktörer.

Redesign – Smart design

Kreativitet kring att skapa lösningar som sparar material och finna nya användningsområden för produkter är oändlig. Nedanstående bilder är ett exempel på detta. ”Kaffeburk” som blir lampskärm på café i Roskilde, till att i Gambia bli vattenkanna i grönsaksodling eller till en spis.

Under året kommer inlägg som fokuserar på olika miljöfrågor som är aktuella med allt från klimatfrågan, kemikaliesamhället, förbrukning av resurser till olika smarta designlösningar.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Från klimatkris till möjligheter!

Lindstöms illustration ovan är över 10 år gammal, hämtad från min Handbok om Hållbar produktutveckling. Innehållsförteckningen under rubriken Handbok i menyraden på bloggen(hela handboken kommer snart i denna flik). Illustrationen är lika aktuell idag som då. Krisen och fokuseringen på klimatfrågan som vi upplever idag är i hög grad motiverad, vilket klart framgår i mitt förra blogginlägg om den tröghet som FNs klimatmöten visar.

I pratbubblan påstås att krisen skapar möjligheter. Detta är faktiskt mitt i prick med det kinesiska tecknet för kris som också betyder möjligheter. Det är faktiskt så att grön ekonomi och en satsning på miljösmart design och teknologi skapar oändliga möjligheter till en utveckling som gynnar både ekonomi och en ren jord. I mitt förra blogginlägg hänvisade jag till Joseph Stiglitz, ekonomiprofessor och tidigare Nobelpristagare i ekonomi. Joseph S framhåller de ekonomiska kostnader som vi får om det inte sker en omställning till grön ekonomi. Kostnaderna med att vänta med miljösmart och fossilfri teknologi härrör med effekterna av de negativa klimatförändringarna som extremväder, ohälsokostnaderna med luftföroreningar, förluster med minskad jordbruksproduktion mm. Se vidare artiklar av Joseph S med länkar till originaltext. I en av artiklarna pekar han på att USA redan har direkta kostnader som uppgår till ett tapp på ca 2 % av BNP beroende på väderrelaterade kostnader med översvämningar, orkaner och skogsbränder.

Sverige är i flera fall i framkanten inom olika oråden för grön ekonomi, vilket kommer att vara en fördel i en värld som inte ser möjligheterna till förändring. Det är dock betydelsefullt som Joseph S framhåller att det krävs höga offentliga investeringar med reglering och fungerande miljöprissättning för att nå en snar omställning.

Vi står alltså i en situation av möjligheter som vi måste förvalta rätt för att vända kris till en välfungerande samhällelig utveckling. Detta är fullt möjligt!

Önskar nu alla följare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Publicerat i Hållbarhet | 1 kommentar

Överhettad jord!

Hur mycket tål vår jord

FNs klimatmöte i Madrid COP25 har just avslutats med snudd på misslyckande.

På FNs klimatmöte i Paris 2015 gällde förhandlingarna att få fram en regelbok hur klimatarbete skall genomföras, vilket till stora delar lyckades. Vid fjolårets möte i Katowice i Polen arbetades det vidare med genomförandet av regelboken.

Centrala frågeställningar i Madrid har varit utsläppshandel och ersättningen för klimatskador som drabbar fattiga ö-nationer.

För handeln med utsläppsminskningar är ett krav att denna skall göras transparant och mätbar. I dagsläget kan ett land klimatinvestera i ett annat land med t.ex. skogsplantering eller i vindkraft. Då vill några länder kompensera för sina utsläpp både i landet för investeringen och på hemmaplan. Detta medför alltså att man vill ha dubbel kompensation. De flesta motsätter sig detta bland annat Sverige och övriga EU-länder. De fattiga ö-nationernas krav på ersättning för de klimatförändringar som de ökade havsnivåerna ger, ter sig som självklara krav. Detta är trots detta en betydande stridsfråga vid förhandlingarna.

Mötet avslutades 15 december med den stående mediala kommentaren – ”magert resultat”. Man kom inte fram till en överenskommelse hur reglerna skall se ut med handeln av utsläppsminskning, Detta skjuts upp till kommande möte 2020 i Glasgow. Vid detta skall man visa upp nationella klimatplaner.

Man kan fråga sig vad som uppnåtts efter 25 globala FN-möten sedan starten i Kyoto 1997. Inte har den globala uppvärmningen minskat. I stället för en temperaturhöjning på max 2 graden som man arbetar med att klara enligt de globala FN-mötena så pekar det mesta av forskarsamhällets beräkningar på en temperaturökning på 3 grader till år 2100.     

Den långa processen med FN-mötena kan med avseende på resultaten kännas som ett fiasko, men frågan är om det finns alternativ. Påtryckningar på politiker och företag att inse sanningen kommer att vara avgörande för att få till en fungerande energiomställning. I de flesta sammanhang talas om de stora kostnaderna för en omställning, se tidigare inslag om Sternrapporten. Genom att minimera och slutligen upphöra med utsläpp från fossila bränslen skapas en renare luft. Denna miljöförbättring kommer att innebära betydande positiva hälsoeffekter och även förbättrade förutsättningar för matproduktion. Resultatet av detta blir minskade sjukvårdskostnader och hållbara förutsättningar för matproduktion. Detta medför att stor del av de samhälleliga kostnaderna för att skapa en fossilfri värld kan betalas. Denna aspekt är mycket lite belyst när man talar om vår syn på behovet av att öka takten för energiomställningen, läs artikel av Joseph E Stiglitz.

Publicerat i Hållbarhet | 1 kommentar

Snubbeltråd för uppfinningar

Idag står vi inför vår planets stora utmaningar. Jorden börjar bli överhettad, jordens resurser är överexploaterade och miljöfarliga kemikalier finns i alla levande organismer.

I föregående inlägg skrev jag om innovativt tänkande kring ersättning av plast som förpackningsmaterial. Hållbarhetstänk har här lett till att använda avfallsprodukt av fiskskal som basmaterial för ersättning av tunt förpackningsmaterial.

Frågan idag är hur det står till med förutsättningarna för svensk fristående uppfinningsverksamhet? Svar, det visar sig att de svenska formerna för stöd till uppfinnare blir allt svårare och mer komplicerade att få tillgång till.

Exempel på ny uppfinning. Solvatten – smart uppfinning för att erhålla rent vatten

Historisk är Sverige känt för sina innovationer och uppfinningar, men förutsättningarna har ändrats. Kolla in Sveriges Radios inlägg ”En uppfinnare behöver full frihet”. I den tid vi lever idag är det extra betydelsefullt att skapa de bästa förutsättningarna för kreativa krafter som kan utveckla tekniska lösningar för en bättre hållbar värld. I uppfinnarens värld är det viktigt att ha frihet i sitt utvecklingsarbete, vilket inte fungerar i den styrda process som stöd och bidrag ges idag.

Ett initiativ som finns är Vinnova som gjort inspel på regeringens forsknings och innovationsproposition. Man föreslår en bred satsning på ny kunskap och innovationer för en omställning till ett hållbart samhälle. Det är bara att hoppas att detta också ge förutsättningar till ett innovativt tänkande som ger de miljösmarta lösningar vi behöver.

Svensk Industridesign SVID har sedan ett antal år en satsning på hållbar och cirkulär ekonomi. Detta är ytterligare en ljuspunkt i allt mörker för en satsning för teknikutveckling för en hållbar framtid. Det är bara att hoppas att vi inte tappar den kreativitet som alla våra fristående uppfinnare stått för i vår svenska historia. Kreativiteten och de smarta lösningarna behövs med full kraft om vi skall kunna skapa en hållbar framtid.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Plast men inte plast

Miljökrav och opinion har bidragit till utveckling av kreativa idéer och skapande av alternativa produkter. Denna utveckling är speciellt angelägen för plast för engångsanvändning. Ett sådant utvecklingsprojekt är en ny produkt som består av avfallsmaterial från fiskeindustrin. Materialet MarinaTex är utvecklat av Lucy Hughes som med sitt miljöengagemang skapat en lösning med miljösmart design. Hennes produkt har också blivit vinnare av James Dyson Aword vid Sussex University.

Bild: MarinaTex

Produkten är tillverkad av avfallsmaterial från fiskeindustrin bestående av fiskskal och ett bindemedel med alger. Produkten är genomskinlig som en plastfilm och starkare än mjuk polyetenplast (LDPE) i samma tjocklek. Den utgör därmed en perfekt ersättning för all den fossilbaserade plastfilmen som används som förpackningsmaterial, men som också kan användas som ersättning till andra plastförpackningar.

Tyvärr är steget från prototyptillverkning till massproduktion en process som kan ta tid. Produkten kommer med stor sannolikhet att bli en framgång med de krav som i dag ställs att vi kraftigt måste minska på vår konsumtion av plast och andra fossila produkter.

I tidigare blogginlägg finns beskrivning av andra miljösmarta alternativ till plastmaterial men också en ingående beskrivning av miljöproblem som plastmaterial bidra – ”Plaståtervinning med fördröjning”- 191011, ” Dags för plastskam”- 191005, ”Från billiga grönsaker till plastberg”- 190122.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Palmolja = skogsskövling

Miljöfrågor som idag diskuteras utifrån matkonsumtion kopplas ihop med klimatpåverkan. Detta görs utifrån vår stora konsumtion av kött, i Sverige drygt 80 kg per invånare och år. Vid sidan av produktion av kött är palmolja, i ett globalt perspektiv, en av de större miljöbovarna inom matindustrin. Miljöpåverkan vid palmoljeproduktion är bland annat växthusgaser, regnskogsskövling och därmed hotet av utrotningen av djurarter.

Produktionen av palmolja

Bilden är från Riau i Sumatra, området som drabbats värst av den storskaliga palmoljeproduktionen.
Foto: cc Flickr Forst Defender

Större delen av produktion av palmolja, mer än 85 procent av världsproduktionen, sker i Sydostasien i Indonesien och Malaysia. Det är en produkt som odlas som monokulturväxt och kräver betydande kvantiteter växtskyddsmedel i det varma klimatet. Produktionen förväntas fördubblas inom den närmaste 10 årsperioden. I dag uppgår produktionen till ca 70 miljoner ton per år.

Palmoljeodling innebär skövling av regnskogsområden. Detta är inte bara ett hot mot den ursprungsbefolkning som finns inom dessa områden utan en katastrof för hotade djurarter. Svedjebränningen av regnskog/tropikskog bidrar också till stora utsläpp av växthusgaser.

Varför palmolja

Intresset för odling av palmolja beror på att produkten är mer produktiv än oljeprodukter som sololja och raps. Detta medför att palmoljan är en billig produkt som är lönsam att investera i eftersom man inte i någon större utsträckning tar på sig de stora kostnaderna för den negativa miljöpåverkan som uppstår.

Var används palmoljan

Den billiga palmoljan används som råvara i livsmedel, kosmetika och till biobränslen. I livsmedel används palmolja som vegetabilisk matolja och ingår som ingrediens i friterade produkter, margarin, kakor , chokad och mycket annat. Palmolja ingår också i kosmetiska produkter vi dagligen omger oss med som till exempel i tvål, smink tvättmedel mm. Drivmedel i form av råvara till biodiesel är också ett produktområde som utvecklas starkt, men där olika restriktioner nu börjar ställas.

Överlevnad för orangutanger

Orangutangerna är en av hotade djurarter på grund av skogsskövlingen. De undanträngs till isolerade levnadsmiljöer med stora problem för sin överlevnad. På Borneo har orangutangerna enligt WWF minskat med 30 % under den senaste 15 åren. Med en ytterligare fördubbling av produktionen av palmolja under den kommande 10-årsperioden kommer ökad skogsskövling innebära en ännu mer hotad tillvaro för orangutangerna.

Källa/foto: Save the Orangutan

Vad kan vi göra

Som en första insats bör vi som upplysta konsumenter hålla koll på vilka produkter vi använder som innehåller palmolja. Vi kan som konsumenter ställa frågor till inköpsstället om produkten innehåller palmolja och avstå från denna typ av produkter och välja alternativ.

Som konsument kan man också ställa krav att det skall vara produkter innehållande certifierad palmolja RSPO-märkt. Detta även om det finns vissa briser med den certifiering som finns.

Det finns ett nytt EU-direktiv som kräver att innehåll av palmolja skall vara deklarerat på konsumentprodukter. Detta medför att man aktivt kan välja bort den här typen av produkter.

Som konsument kan man aktivt stödja organisationer som arbetar med att påverka myndigheter i producentländerna. En sådan organisation är Save the Orangutan.

Länkar till ovanstående text

Sveriges Natur

Värdsnaturfonden

Save the Orangutan

SVT nyheter

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Delningsekonomi – Sharing Cities

Delningsekonomi – igen

Tidigare under 2018 finns tre inlägg på bloggen kring delningsekonomi under maj och under november. I början av oktober deltog jag i Internationella Miljöinstitutets konferens Sharing Cities Summit. Den gav en internationell utblick på frammarschen av delningsekonomi och delningstjänster och en sammanfattande bild av de fyra städer, Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå som fungerar som testkommuner för olika projekt inom delningsekonomi och delningstjänster.

Grundidén med delningsekonomi är att den skall vara tillgänglig för alla vilket kan innebära att man delar, hyr eller lånar saker i stället för att äga dom själv. Tillämpbart både för produkter och tjänster.

En teoretisk bild som visar kopplingen mellan cirkulär ekonomi och delningsekonomi

Delningsekonomi del av cirkulär ekonomi

I Malmö jobbar kommunen med planering av ett nytt bostadsområde Sege Park planerat för ca 900 lägenheter. Här ingår att redan i planeringsprocessen skapa delningstjänster inom området med till exempel flera typer av gemensamhetsytor allt från odlingsytor, storkök, verkstad för utlåning av verktyg och cykelreparation, bilpool mm. De andra tre kommunerna driver andra projekt inom delningsekonomi. En aktivitet som är generell är att kommunerna tar fram en s.k. ”Smart karta”. Detta är en digital karta som visar alla olika delningstjänster som finns att tillgå i kommunen, allt från fixarverkstäder, bilpooler. Smarta kartan i Göteborg innehåller t.ex. ett 100 tal olika delningsfunktioner.

Det som generellt är betydelsefullt är att delningsekonomi är ett av benen för att nå en hållbar och mer miljöanpassad värld som också är socialt hållbar.

Delningsekonomi ger

en miljöprofil som minskar den totala miljöbelastningen och reducerar klimattutsläpp (se anmärkningen nedan kring elsparkcyklar).

ökad social hållbarhet genom att det skapas betydande social interaktion mellan olika ”socialgrupper” och över generationsgränser.

Delningsekonomi är ett koncept som i vissa aktiviteter fått en negativ stämpel. Detta visar sig i ett av Sveriges Radios program Prylarnas pris ” Sparkcyklar överallt – är det bra att dela?”. Företagen som hyr ut elsparkcyklar framhåller att de är klimatsmarta alternativ. Detta är en klar överdrift då de sällan ersätter en bilresa utan betydligt oftare är alternativ till att gå eller cykla. I programmet framhåller man även att bilpooler kan vara ett sätt att bibehålla en bil istället föra att avveckla innehavet. Det finns helt givet verksamheter som ägnar sig åt ”Green washing”, dvs falsk grön marknadsföring. För fungerande delningsfunktion inom transporter krävs att delningstjänsten bidrar till att reducera klimatutsläpp och begränsa bilen som transportmedel. Då blir det också ett miljösmart transportalternativ.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Trust = Tillit

Gemensamma krafter

Moder jord

Internationella Miljöinstitutet i Lund (IIIEE) tar emot studenter från hela världen. I en av de första gemensamma kurserna, med studenter från bland annat Asien, Sydamerika Afrika och Europa, ingår en aktivitet kring att skapa känsla av tillit, dvs tro på varandra och lita på sina kurskamrater. I övningen med jordklotet får man det att rotera med gemensamma krafter och hålla det i luften tillsammans.

Detta går ut på att utlämna sig till andra och tro på att man tillsammans kan klara en situation. Den andra bilden ger ytterligare en illustration på behovet av tro och tillit, där en person balanserar på det gemensamt rullade jordklotet.

De symboliska bilderna är en tänkvärd illustration i den värld vi lever i. Visst beror många miljöproblem på att vi saknar tillit till vetenskapliga fakta och att vi drar åt olika håll. Det är dags för mer tillit och världen skulle då vara betydligt bättre och humanare för många fler.

Inspiratör och driv oberoende av ålder

Den som höll övningen med tillit är Don Huisingh från USA. Detta är en forskare som sedan mitten av 1960-talet jobbat med internationella miljöprojekt inom vitt skilda områden från industriprojekt till ekoturism. Han var min kollega från och till under en 10-års period under 90-talet. Detta gällde projekt kring förebyggande miljöskyddsteknik inom industrin. Målsättningen var att lösa industrins problem vid källan och inte bara åtgärda symtomen med dyra tekniklösningar. Vi lyckades också introducera lösningar där industriföretag löste sina miljöproblem med god lönsamhet. Ofta var det så att det krävdes någon utomstående som ställde frågan VARFÖR. Detta skapar direkt en reaktion mot förändringar. Dessa tekniklösningar och erfarenheter kommer att presenteras i framtida blogginlägg.

Vid en gemensam middag med Don diskuterade vi dagens miljöfrågor, men också synen på yrkesroller. Don nu 83 år reser fortfarande runt i världen och bidrar med sina erfarenheter i utvecklingsprojekt och utbildningar. Att dra sig tillbaka som 83-åring står inte på schemat. Ja det är definitivt inspirerande med person med positiv karisma runt sig och som är still gong strong oberoende av ålder. Man blir mycket inspirerad av detta.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar