Batterier till eldrift JA, men inga gruvor hos oss

Elektrifiering skapar behov av energikritiska metaller

I min blogg finns ett flertal inlägg som tar upp omställningen av vårt transportsystem till elektrifiering i stället för fossildrift med bensin och diesel. Denna omställning är tvungen att göra om vi skall klara kraven på att minska våra utsläpp av växthusgaser. Det som är på väg att ställas om till eldrift är inte bara vår bilpark utan det pågår ett omfattande arbete för eldrift för den tunga lastbilsflottan och för arbetsfordon. Det bör noteras igen att vi också måste satsa på vätgasdrift och förnybar biodiesel HVO100 för delar av den befintliga bilflottan om en grön omställning skall kunna fungera (se bland annat tidigare inlägg ”Eldrift-biodiesel”-20190307 och ”Elbilens förträfflighet” 20190922).

Utvecklingen med kraftig elektrifiering för en massa fordon kräver ett stort behov av metaller till alla batterier. Klimatomställningen är den enskilt största faktorn för de energikritiska metaller som krävs fram till 2050. Se bilden över den förväntade utvecklingen som påverkar behovet av metaller till batterier.

Detta kraftiga behov av de energikritiska metallerna såsom kobolt, vanadin, litium, nickel indium och sällsynta jordartsmetaller måste vi klara av att få fram på ett hållbart sätt. Parallellt sker också en teknikutveckling med bättre miljöanpassade batterier. Läs mer om bristen på metaller i artikeln i Tidningen energi.

Varifrån tar vi metallerna och under vilka förutsättningar

Det ökade intresset för elbilar i Europa och i Sverige medför att vi förlitar oss på brytning av de energikritiska metallerna från Asien och Afrika. De sällsynta jordartsmetallerna bryts till ca 85 procent i Kina. Här vet vi att arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter och naturmiljön får stå tillbaka för behovet av att producera. När det gäller Afrika så är Demokratiska Republiken Kongo (DRK) ett exempel på ett länge konfliktfyllt land med viktiga metaller för batteritillverkning. Detta gäller bland annat koppar men framförallt kobolt som till ca 70 procent kommer från DRK. Amnesti International är en organisation som rapporterat om barnarbetet och miljöförhållandena, se också deras rapport ”This is what we die for”.

Skall vi ta ansvar för utvecklingen av ett hållbart samhälle måste vi i alla former av resursuttag av de energikritiska metallerna ta hänsyn till arbetsmiljö, naturmiljö och de sociala förhållanden som brytning och framställning innebär. Detta medför att vi inte bör förlita oss på att dessa metaller endast skall framställas i lågprisländer där dess arbetare och miljö får ta kostnaderna för vårt välfärdsbehov.

Egen gruvdrift ett måste till eldriften

Den ökade efterfrågan på metallerna för klimatomställningen pekar ut Sverige som land med stora fyndigheter, se artikel i tidningen Energi – ”Ny svensk gruvbrytning…” . Sverin är branschföreningen för gruvor, mineraler och metallproducenter vilka i en studie beskrivit möjligheterna för svensk gruvindustri inom klimatomställningen. Sverige är inom EU den största gruvnationen och pekas ut som en gruvnation som ligger i framkant för ”hållbar gruvbrytning”. Rapporten som är framtagen ”Klimatambitioner och metallbehov” går igenom behovet av metaller kopplat till klimatomställningen fram till 2050.

Öppna nya gruvor i Sverige är en lång process som på många sätt är kontroversiell när det gäller ställningstagande till bland annat intrång på renbetesland, konflikt med naturintressen, konfliktsituation med markägare mm. Exempel på kritik mot ny gruvdrift är många. I Norra Kärr vid Vättern vill kanadensiskt företag bryta sällsynta jordartsmetaller, platsen har Europas största fyndighet av dessa metaller. På Österlen har det pågått en lång kamp under flera decennier mot gruvprospektering där gruvbolaget Scandivanadium leta efter metallen vanadin. Denna kamp mot gruvdrift pågår fortfarande se Aftonbladets artikel ”Kampen mot nya gruvor på Österlen”.

Den miljöpåverkan som gruvbrytningen främst ger upphov till är utsläpp av metaller och andra föroreningar till vatten dels från själva gruvbrytningen men också från de stora upplagen av gruvavfall med slaggrester som genereras från brytningen. Maskinpark, sprängningar, dam och intrång på markområde för friluftsliv och renskötsel i renbetesområden utgör naturligtvis också kritiska faktorer, se artikel från SGU ”Gruvor och miljöpåverkan”. När det gäller själva produktionen i gruvor pågår innovationsinsatser för att reducera CO2-utsläpp där svensk teknik är i framkant, se artikel ”Sveriges bästa innovationsidéer för hållbar gruvdrift utsedd”.

Not in my backyard

Det kan konstateras att skall vi klara en grön omställning för att motverka den klimatkris vi är mitt i så måste vi också kunna hantera en gruvnäring även i Sverige. Detta gäller brytning av de energikritiska metallerna för elektrifiering såsom sällsynta jordartsmetaller, vanadin mm. Det väcks protester mot en sådan brytning vilket är klart befogat. Detta medför att gruvbrytningen också måste ske med en bred insyn för alla intressentgrupper så att denna gruvbrytning och produktion sker på villkor som alla kan acceptera.  

Dela gärna inlägget vidare.

Det här inlägget postades i Hållbarhet. Bokmärk permalänken.

Ett svar på Batterier till eldrift JA, men inga gruvor hos oss

  1. Lars skriver:

    Kommentarer på min FB-sida

    Håkan Persson
    De batterier det handlar om tillverkas av sällsynta jordartsmetaller som inte kallas sällsynta för att de ska heta något utan de är just sällsynta.
    Detta innebär ju att de kommer att ta slut en dag, dessa metaller bryts inte heller särskilt miljövänligt och än så länge kan dessa batterier inte återvinnas utan läggs på hög och kan läcka ut allehanda smutsigheter.
    Så jag anser inte att dessa batterier är ett hållbar lösning.

    Axel F Elfgren
    Tunnelbanesyndromet

    Ulf Holmberg
    Typiskt MP tänkande !!!
    Så länge det inte skitas ner innanför tullarna är det OK med hur stora utsläpp som helst !!!
    Helst i Kina som har 60% kolkraft o ökar !!!

    Hans Nilsson
    Om 5-10 år har vi väl natriumbatterier istället för littiumbatterier. Natriumbatterier tycks inte kräva alla dessa ovanliga jordartsmetaller. Kanske problemet är övergående?
    Lars Siljebratt
    Ja detta är ett önskemål som vi får hoppas går i uppfyllelse

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.