Klädindustrins miljöpåverkan

Vad känner du till om klädindustrins miljöpåverkan? Större delen av produktionen har flyttats till ”lågprisländer” i Asien. Effekten av detta är billiga kläder som ett resultat av låga löner, urusel arbetsmiljö och förorenad och förstörd miljö.

Källa:  SVT dokumentär- Stacey Dooley: Modeindustrins smutsiga baksida Hur mycket skadar klädindustrin miljön?

Vet du att större delen av Aralsjön, som varit en av världens största insjöar, idag är en bråkdel av vad sjön var på 1960-talet. Detta är en följd av att vattnet togs till stora bomullsodlingar. Fisket i sjön försvann och lokalbefolkningen blev arbetslös. Kolla in SVT program ”Bomullsodlingar fick en av världens största sjöar att försvinna”. Programmet ger en skrämmande bild av hur snett det kan gå när man inte bryr sig.

Fakta om bomull – För produktion av 1 kg bomullstyg åtgår 10 000 l till 30 000 l vatten.

Klädindustrin hör till en av de största miljöbelastande verksamheterna i världen. Vattenförbrukningen är ett område. Ett annat minst lika stort problemområde är infärgningsindustrin av textilier med betydande kemikalieutsläpp, mycket tungmetaller som kvicksilver, kadmium, bly, arsenik mm. Kolla in den Brittiska dokumentären ”Modeindustrins smutsiga baksida Hur mycket skadar klädindustrin miljön?” Filmen visar vad textilkemikalier från 400 företag, utmed floden Ci Tarum i Indonesien, ger för påverkan på människor och miljön. Situationen är inte unik utan existerar i flera asiatiska länder som Bangladesh, Indien och Kina.

Sens moral av detta är att tänka efter när man skall skaffar nya kläder. Det går ofta att hitta rätt prylar på second hand. När man köper nytt bör man inte falla för frestelsen med reklamen köp 3 och betala för 2. Köp hellre kvalitetsprodukter med lång hållbarhet. Flera tidigare blogginlägg handlar om kläder/modeindustrins miljöpåverkan –”Redesign  – rätt inriktning”, ”Årets julklapp Det återvunna plagget”, ”Hållbart mode” och ”Moral och etik i klädbranschen”. Kolla också in ”Fakta om kläder och textilier

Det här inlägget postades i Hållbarhet. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.