Konflikten grönt mot grönt

Spara på resurserna

I mitt förra inlägg tog jag upp jakten på metaller för elektrifieringen av våra fordon med privatbilar, tunga fordom och arbetsfordon. Med tanke på en hållbar samhällsutveckling kan vi inte i Europa och Sverige förlita oss på att metallerna skall importeras från lågprisländer och de med tvivelaktiga arbets- och miljövillkor. Vi måste alltmer ta eget ansvar för produktionen av dessa metaller när förutsättningar finns för detta.

En betydelsefull strategi är naturligtvis vad som bör gälla med vår konsumtion, att spara på de resurser som finns. Detta medför att alla metaller för batteridrift skall återvinnas. När det gäller bilparken så är detta tyvärr inte något vi kan förlita oss på som råvarukälla idag då det är få elfordon som hittills gått till skotning/återvinning. För framtiden är detta dock en stor resurskälla  och  dessutom har vi alla slagghögar som finns vid befintliga gruvor, vilka till en del innehåller de metaller som är eftertraktade vid batteritillverkning.

Alternativ teknik till litiumbatterier

Litiumbatterier för elfordon är idag de helt dominerande batterierna för elfordon. För dessa batterier har vi problematiken med alla metaller – litium, kobolt, vanadin, sällsynta jordartsmetaller m.fl. – som idag skapar olika konfliktsituationer. Dessa batterier måste, vi trots alla problem som de skapar, leva med under ett antal år framöver då alternativa batterityper inte finns i tillräcklig mängd inom de närmaste åren.

Alternativ teknik som både är mer miljöanpassad och mer tillgänglig är de så kallade natriumjonbatterierna. En aktör som utvecklat dessa batterier är Altris, ett Uppsalaföretag. Fördelarna med natriumbatterier är att natrium är mångdubbelt mer tillgängligt än litium och har ett 30 gånger lägre pris än litium. En kortslutning på ett litiumbatteri är också ett säkerhetsproblem då det bildas värme. Exempel finns på krockade elbilar som fått sänkas ned i container med vatten för att hantera den värme som uppkommer. Den mer begränsade miljöpåverkan från natriumjonbatterierna talar klart för dessa batteriers framtid. En svaghet med batteritypen är att den inte är lika energität som litiumbatterier, läs mer om natriumjonbatterierna i artikeln i Elektronik Tidningen. SVT Nyheter presenterar också ” Jakten på nya batterier” – där natriumjonbatterierna presenteras som mer hållbart alternativ till litiumbatterier. På Wikipedia finns en kort sammanställning över alternativen till litiumbatterierna.

Biltillverkaren Tesla utmärker sig med att vara tidigt ute med produktion av alternativ till de traditionella litiumbatterierna. För en Tesla-modell av de Kinatillverkade bilarna används koboltfri litiumbatteri (litiumfosfat), vilken avses lanseras globalt. Japanska Toyota arbetar med utvecklingen av bränsleceller både för personbilar och tunga fordon. Klart är att utveckling sker på många håll i världen för att hitta bättre lösningar är dagens fordonsbatterier.

Kobolt på hemmaplan eller i djuphaven

Då produktionen av elfordon inte får avstanna så måste vi fortfarande förhålla oss till produktion och användning av litiumbatterier ett antal år framöver.

I dag pågår jakten på kobolt på ett antal platser i norra Sverige. Bergsstaten har delat ut totalt 28 ansökningar för exploatering av kobolt. Utanför Vittangi i Norrbotten har man provbrutit för koboltutvinning. Här har varit stora protester mot detta då man bland annat är rädd för föroreningar i Torneälv. Vid Rönnbäcken i Västerbotten finns en koncession på brytning fram till 2035 med planer på tre dagbrott för nickel och kobolt. Här protesteras mot kommande intrång på renbetesland, förstörda fiskevatten och förorening av Umeälven. Listan kan göras lång på olika protestaktioner mot olika gruvprojekt.

En ny källa för exploatering av bland annat kobolt är havsdjupen i Stilla havet. Här finns s.k. noduler, vilka är större klumpar av koncentrerade metaller som urlakats från havsvattnet med kobolt, koppar och nickel. Ett företag, The Metals Company, står i begrepp att börja exploatera dessa råvarufyndigheter. Inom planerat exploateringsområde utanför Mexiko planeras upptagning av noduler på 4000 meters djup. Det uppskattas finnas 1,6 miljarder noduler i området, vilket räcker till motsvarande 280 miljoner elbilsbatterier. En sådan här exploatering av djuphavsområden väcker många kritiska röster bland marinbiologer då vi saknar tillräcklig kunskap om ekosystemen i djuphaven. En oexploaterad källa inte synlig för allmänheten kan alltså bli lösningen, men frågan är vilka nya miljöproblem vi skapar.

Motståndet mot etableringar gruvor och vind

Det kan konstateras att det på olika sätt finns klara konflikter när ett grönt agerande med klimatomställningen ställs mot ett försvar av gröna värden med naturmiljöer, renbetesland, rena fiskevatten, förorenade vattendrag och dylika miljöfrågor. Denna balansgång gäller i hög grad vår omställning där vi måste gå  mot högre grad av elektrifiering. Förutom att vi bör ha ett större ansvar med egna gruvor för batterimetaller så gäller detta i hög grad också förhållandena med vindkraftsutbyggnaden. För vindkraften finns det hur många protestaktioner som helst, exempel på detta är ”Vindkraftplaner väcker ilska i bruksorten” i Finnspångs kommun.

Ja, vad är lösningen på dessa konflikter mellan olika gröna krav? Svar på frågan låter vänta på sig.

Ta gärna lite tid och kolla in de olika länkarna så du får en fördjupad bild av läget.

Dela gärna inlägget vidare.

Det här inlägget postades i Hållbarhet. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.