Den kris vi befinner oss i med en pandomi följt av ekonomiskt standby läge kräver eftertanke. Vi har skapat en världsordning som bygger på global handel med en fri marknad att exploatera billiga råvarutillgångar och billig arbetskraft var helst den finns i världen. Rapporteringen av den kris som råder finns på all media världen över och i rapporteringen finns också en betydande andel ”fake news”.
Som jag skrivit i de tre föregående inläggen kring följderna av virusets framfart sker idag ekonomiska stödinsatser som är astronomiska som inte har någon likhet tidigare. Kina som i princip varit nedstängt börjar i dag komma igång igen efter den avstannade produktionen av alla våra konsumtionsvaror. Men det väcks på flera håll tankar att vi kanske inte skall tillbaka till samma konsumtionsnivå som tidigare.
Det finns ett kinesiskt tecken för kris där bilden är sammansatt av tecknen för fara och möjligheter. Det är viktigt att vi ser med eftertanke på det som sker idag och att vi lär oss något av det. Detta kan vara en möjlighet till en förändring av den individualistiska värld vi lever i och vi kan kollektivt bygga en mer välfungerande världsordning än den grund vi står på idag.
Möjligheter till att skapa en förändring.
Global standby läge lyft för renare luft
Den nedstängda globala handeln har lett till en betydande förbättring av vår luftmiljö. Flera experter påtalar också att luftmiljöförbättringarna kan leda till betydligt färre dödsfall än vad pandomin orsakar i dödsfall.
Den luftmiljöförbättring som skett framgår bland annat av de bilder som The Gardian visar i en artikel. Det är dock ett problem med förbättringen som skett, den kommer bara att vara tillfällig. När industrin och alla transporter börjar rulla igen som vanligt kommer vi att vara tillbaka i samma situation som tidigare. Detta om vi inte nu gör något åt det. FNs miljöorgan UNEP ger ut årliga Emissions Gap Report. Rapporten visar att vi inte håller målsättningen att klara Parisavtalet med målet att klara en uppvärmning av högst 2 grader till 2050. För perioden fram till 2030 måste vi klart minska våra utsläpp och vi måste fyrdubbla våra ansträngningar för att klara kommande mål för utsläppsbegränsning av växthusgaser. Hur skall vi göra detta utan genomgripande förändring?
Från globalt till lokalt
Föregående blogginlägg beskrev behovet av att skapa en balansering mellan den idag helt förhärskande globala ekonomin och en parallell mer välutvecklad lokal ekonomi. Det visar sig också att många ger uttryck för detta i olika media. Det är helt naturligt att det väcks ett ökat intresse för att utveckla en lokal ekonomi för att ta hand om och utveckla närproduktion och närtjänster när vi ser problemen som skapas med den globala handeln. Dessutom blir det förhoppningsvis ett ökat intresse för närproducerade kvalitetsprodukter av allehanda slag, vilket gynnar miljön liksom den lokala ekonomin.
Hur fungerar lokal valuta/betalning
En välfungerande lokal ekonomi behöver ett eget betalningssystem. Detta kan vara i form av en lokal valuta, poängsystem eller annan basvaluta. Ett bra exempel på basinkomst för lokalutbyte framgår i artikel av Alf Hornborg om en version om 50 år. I Sveriges Radio P1 programmet Plånboken beskrivs i ”Lokala valutor” exempel på användningen av lokal valuta i Sverige. Ett internationellt exempel på lokal valuta är från Bristol i England med Bristol pound.
Dela gärna vidare!