Hållbar produktutveckling

Föregående inlägg

Här beskrevs den gröna omställningen främst kopplad till utvecklingen av batteritillverkningen för eldrift av fordon. Den krisande batteritillverkningen med exemplet Northvolt i Skellefteå är ingen engångsföreteelse, samma gäller för flera andra anläggningar. Riskkapital har en benägenhet att lämna branschen. Exemplet Northvolt visar också på jätteinvesteringar med dålig förankring i framtagning av fungerande produktionsmetoder. Betydande riskkapital för den europeiska gröna omställningen har varit på väg till USA. Nytt styre i Washington kan kanske bromsa detta. Problemet är fortfarande också den kinesiska dominansen på tekniken för elfordon med stora statsstöd som snedvrider konkurrensläget.

Behovet av energiomställning

Vi är också, utan batteritillverkning, i omedelbart behov av fossilfri förnyelsebar energi till övrig grön omställning. Planeringen med att uppnå en fördubbling av vår fossilfria energiframställning med bidrag från ny kärnkraft ses som en lösning av regeringen. Även om man nu tror på kärnkraft som en framtida ”miljöanpassad lösning”, vilket kraftigt kan ifrågasättas, är tidshorisonten orealistisk utifrån det akuta behovet av ny fossilfri energi. Fixa kärnkraft är en lång process som definitivt inte är problemfri med dess utsläpp, produktionsprocesser och sluthantering.

Idag finns två förnyelsebara energislag som fungerande lösningar, vindkraft och solenergi. Diskussionen att vindkraft är en ostabil energiresurs visar på begränsad kunskap i argumentationen. Vindkraft kommer alltmer att kopplas samman med produktion av vätgas vilket ger vindenergi en välfungerande stabil energikälla (se flera tidigare inlägg kring detta). Kombinationen med vind och produktion av vätgas gäller till stor del för de planerade havsbaserade vindkraft.

Kostnadsbilden för vindkraft har i vissa sammanhang uppfattats som dyr. I tabellen från IEA (källa från Vindkraftkurs.se) framgår tydligt att den havsbaserade vindkraften är klart kostnadseffektiv i förhållande till kärnkraft.

Vindkraften bidrog under 2023 med 21 procent av den svenska energiproduktionen från 5500 vindkraftverk, se Energimyndigheten. I januari 2024 slog också vindkraften rekord att vid enskild tidpunkt svara för 46 procent av vår totala energiproduktion, källa Vindkraftsnyheter.se.

Sverige har en stor potential för utbyggnad av havsbaserad vindkraft vid både västkusten och i Östersjön. Detta är också under planering i stor skala för Östersjön och västerhavet inklusive Nordsjön, se karta. I Sverige finns en planering för drygt 10-talet vindkraftsparker i Östersjön upp till Stockholmsområdet och cirka hälften på västkusten. Planeringen av anläggningarna stöter på olika problem som skjuter på planer och sätter stopp för utbyggnad, vilket gäller krav för att de är förfulande av utsikten, hänsynstagande till naturaområden och inte minst den militära kravbilden.

Stopp för havsbaserad vindkraft

Regeringen stoppar utbyggnaden

Det som nu har hänt är att regeringen den 4 november beslutat gå på militärens linje och stoppat 13 havsbaserade vindkraftsanläggningar i Östersjön och endast godkänt några få anläggningar på västkusten. Argumenten att stoppa vindkraftsparker i Östersjön uppger regeringen som försvarsskäl. Vid spaning uppfattas att eventuell drönarattack (utgångspunkt Kaliningrad) upptäcks en minut senare pga avskärmning vid positioner för planerade vindkraftparker. Detta uppfattas som det militära huvudskälet för regeringen för att stoppa all utbyggnad i södra hälften av Östersjön.

De 13 stoppade vinkkraftparkerna motsvarar 4-5 kärnkraftreaktorer, se karta från vindkraftkurs.se. Detta motsvarar en kapacitet av 30 gigawatt (GW) installerad effekt eller cirka 140 terawattimmar (TWh) årlig elproduktion som man nu avslagit. I planerna ingick privata investeringar på 500 miljarder som regeringen säger nej till.

Stoppet av den havsbaserade vindkraften av militära skäl har väckt reaktioner från flera håll. Detta med kommentarer att det går att kombinera vindkraftparker med tillfredsställande militär övervakning av havsområdet. Det går för andra stater och vindkraftverken kan förses med sensorer för luftövervakning. Aktörer som reagerat är tidigare försvarsminister Mikael Odelberg, Totalförsvarets forskningsinstitut, Saab m.fl

Man kan fundera på regerings argument att använda militära skäl att avslå vindkraftsutbyggnaden, vilket ligger väl till pass för att påtala hotbilden från öster. Politiskt finns ju också den baktanke som Aftonbladet framför med att det passar väl för regeringens planer på kärnkraft. Reaktion har också kommit från oppositionen, SDS artikel. Artikel i DN är också en reaktion mot beslutet.

Den gröna omställningen

Det finns som framgår ovan och i tidigare inlägg åtskilligt som lägger krokben för den gröna omställningen. Det är bara frågan om hur lång tid vi har tid för att inte ta problemen med klimatet på allvar och prioritera en utveckling på planetens villkor.

Tyvärr så vill de flesta avvakta och invänta än sämre villkor vilket visar sig i FN:s senaste klimatmöte COP29

Dela gärna vidare

Vårt stora behov av sällsynta metaller eller så kallade sällsynta jordartsmetaller har exploderat i den elektronikvärd vi lever i. Benämningen ”sällsynta” är lite missvisande eftersom ämnena inte direkt är sällsynta. Det är mer en fråga om att tillgången av dessa jordartsmetaller finns i mycket små koncentrationer. Ämnena är viktiga i omställningen till ett hållbart samhälle bland annat för eldrift av fordon, batteriteknik och teknikutvecklingen med att minimera teknikprylar. En kort sammanställning av vilka typer av ämnen och tillgången finns i artikel på SGU:s hemsida.

I tidigare inlägg 2021 tog jag upp ämnesområdet kopplat till att vårt transportsystem som är på väg att ställas om till eldrift – ”Batterier till eldrift JA men inga gruvor hos oss” Omställningen medför krav på tillgång på energikritiska metaller som till exempel kobolt, vanadin, litium samt sällsynta jordartsmetaller. Tillgången till de sällsynta jordartsmetallerna sker huvudsakligen genom brytning i Kina som svarar för ca 85 procent av världsproduktionen.

Beroendeställning till Kina

Det finns flera skäl till tveksamhet inför den dominans som Kina har på sällsynta jordartsmetaller. Viktigast ut ett hållbarhetsperspektiv är yttre miljöaspekter, arbetsmiljö och mänskliga rättigheter. Ser man till Kinas dominans idag så har andra aspekter blivit allt viktigare. Detta är beroendeställningen till ett enskilt land där stormaktsfrågan blivit allt mer påtaglig i relationen till Kina. Denna aspekt framgår klart vid seminarium vid Folk och Försvar ”Sällsynta metaller – Stormaktspolitik, beroenden och säkerhetsutmaningar”

Svenska fyndigheter

Det finns ingen produktion av sällsynta jordartsmetaller i Europa idag. Detta innebär strategiskt risker vid avbrott för befintliga leverantörskedjor. Största fyndigheterna i Europa finns i Sverige, med LKAB som signalerat att man hittat Europas största fyndighet av sällsynta jordartsmetaller, se SVT:s reportage. Fyndigheten finns i anslutning till den nya järnmalmsfyndigheten, vilken varit orsaken till flytten av hela Kirunas centrum. LKAB beräknar att man framöver skall kunna bidra med utvinning av 30 procent av hela Europas behov av sällsynta jordartsmetaller. Detta är emellertid inget som kommer att ske i morgon då företaget räknar med att det kommer att ta 10-15 år innan en brytning kan påbörjas.

Varför inte återvinna?

Vi har idag en betydande skrotning av uttjänta elektronikprylar innehållande bl.a. sällsynta jordartsmetaller. Detta medför att det är naturligt att ställa frågan varför man inte återvinner dessa svårtillgängliga ämnen. Ett argument är att ämnena finns i låga andelar i de komponenter där de används och därmed blir kostnaderna höga för återvinning och återanvändning. Detta är ett vanligt argument för att inte återvinna då den jungfruliga råvaran av sällsynta jordartsmetaller är billigare än att upparbeta förbrukade produkter. Det som ofta krävs är politiska beslut med lagstiftning som styr upp vår syn på hur vi bör hantera återtag av ämnen från våra ”slutkonsumerade produkter”. En fördjupning kring återvinning och brytning hittar man i blogginlägg på Supermiljobloggen.

Möjligt med miljöanpassning?

All gruvbrytning medför en klar miljöpåverkan som inte går att bortse från. Detta har jag också visat i ett antal tidigare blogginlägg bland annat ”Gruvdrift eller rovdrift”. Det man måste framföra är att europeisk och svensk konsumtion av varor och tjänster skall inte ske på andra länders bekostnad där miljöfrågor har en lägre prioritet än här hemma.

Det väcks nu protester vid de platser där brytning är tänkt för sällsynta jordartsmetaller. Detta gäller planerad gruva vid Norra Kärr i Gränna. Där finns en av världens största fyndigheter av tunga sällsynta jordartsmetaller, kolla in SVT Nyheter ”Konflikt om planerad gruva i Gränna”. Man är bland annat rädd att förgiftat lakvatten skall förorena Vättern som är en stor dricksvattenreservoar. För fyndigheten i Kiruna finns det en uppenbar konfliktsituation med renskötseln, vilket gäller all ny gruvbrytning i norra Sverige. Detta är en klart befogad problemställning då renbetesområden kontinuerligt har krympt av att gruvverksamheter har utökats under de senaste årtiondena, kolla in  SVT Nyheter ”Oro efter LKAB:s gruvbesked: Hotar renskötselns existens”.

Foto från DN artikel: Renskiljning i samebyn Gabna utanför Kiruna Foto: Eva Tedesjö

Miljöproblemen med brytning av malm är bara en del av framställningen till färdig produkt. SLU har deltagit i ett forskningsprojekt via EU med att utveckla en miljöanpassad metod för att extrahera sällsynta jordartsmetaller från en lösning med hjälp av magnetiska nanopartiklar. Artikel om denna teknik är publicerad 2017 under SLU-nyhet.  Tyvärr har jag inte kunnat spåra upp resultat om utfallet med tekniken i praktisk tillämpning. Med avseende på den långa startsträcka som gäller för tillståndsprocessen så bör det dock vara möjligt att få fram metodik som medför mer miljöanpassad framställning än vad som finns i dag.

All ny grön omställning i Sverige både vad gäller gruvdrift, solcellsparker och vindkraftsparker innebär långa tillståndsprocesser. Denna stäcker sig ofta över ett tidsperspektiv på 10-15 år. Det är naturligtvis betydelsefullt att alla moment och aspekter utreds. Från fall till fall kan dock säkert processen ske snabbare med tanke på att tiden vi har på oss för den gröna omställningen med klimatfrågan i fokus har en deadline.

Not in my backyard

Jag avslutat på samma sätt som tidigare blogginlägg, vilket fortfarande i högsta grad gäller;

med att konstatera skall den gröna omställning klaras för att motverka klimatkrisen, som vi är mitt i, så måste man kunna hantera en gruvnäring av sällsynta jordartsmetaller även i Sverige. Det väcks naturligtvis protester mot en sådan brytning vilket är klart befogat. Detta medför att gruvbrytningen också måste ske med en bred insyn för alla intressentgrupper så att gruvbrytningen och produktionen sker på villkor som alla kan acceptera även närboende/lokalbefolkning och renskötande samer. 

Det kommer allt allvarligare varningar på hur vi hanterar vår miljö och vårt klimat. Haven är varmare än någonsin, vilket ökar avsmältning i Arktis och Antarktis med följdeffekter som detta ger. Kanada står i lågor långt tidigare i år än tidigare. Varningar för värmeböljor i USA och Sydeuropa. Frågan är när vi skall ta klimatet och miljöfrågorna på allvar och genomföra de insatser som krävs för att kunna lämna över planet vi har till låns till kommande generationer.

En betydelsefull del i vår påverkan av planeten är vår konsumtion. En liten del av oss har insett att det är dags att hålla igen. Den stora delen av befolkningen i Sverige och i Västländer är långt från att se allvaret i hur vi konsumerar och vilka följder detta får för vår planet. Vi kan inte förlita oss på att myndigheterna skall sköta allt åt oss. Vi har faktiskt ett ansvar som enskilda personer för att hushålla med jordens resurser. Ett område där vi direkt kan ta egna initiativ är konsumtionen och synen på klädinköp och hur vi köper. Detta område har jag tidigare ägnat ett antal inlägg på bloggen bland annat följande; Billiga kläder till vilket pris? – dec 2022, Miljöanpassning av kläder och skor. – juni 2020 och Klädindustrins miljöpåverkan – sept 2019.

Utlokaliseringen av den svenska konfektionsindustrin liksom betydande del av den övrig västerländska till lågprisländer i Asien medför att det är svårt att följa leverantörskedjorna. Detta ger dålig koll på allt från arbetsförhållandena i olika led av produktionen till dålig koll på miljöbelastningen i de olika leden – från råvaruproduktionen till färdiga plagg. Naturligtvis kan vi som konsumenter främst ifrågasätta och ställa krav på att konfektionsindustrin tar sitt ansvar och följer upp sina leverantörskedjor. Detta är något som branschen också framhåller, att man gör i sina program med hållbarhetspolicy mm.

Nästa steg med inköp har vi som enskilda individer en klart större möjlighet att direkt påverka och ansvara för genom att handla hållbart och resursanpassat, dvs handla med förnuft. E-handeln har bidragit till att i stor utsträckning kullkastat tidigare konsumtionsmönster.

Trenden är att köpa utan kvalitetstänk med utspel som köp 3 och betala för 2. E-handeln ger också möjlighet att returnera utan köpkrav och fri frakt, vilket medfört att returer till leverantörer har exploderat med de effekter detta får. Vid köp med e-handel returneras en tredjedel av kläder. Studier vid Lunds universitet visar att en betydande del av kläder, skor och elektronik slängs efter att de returnerats. Uppskattningen är att inom Europa förstörs returvaror för 200 miljarder kronor efter att de returnerats. Orsaken är att kostnaderna för dessa returprodukter är för hög att hanteras för återbruk, se länk till Sveriges Radio – Många returnerade varor slängs.

Frågan är vart alla returvaror som slängs tar vägen? Ett av svaren visar Aftonbladet i sin granskning av returflödet som hamnar som sopberg i Ghana. Här återfinns bland annat returplagg från H&M som bidrar till kraftiga föroreningar i havsvik i Accra, Ghanas huvudstad. Läs också Sydsvenskans artikel om Aftonbladets granskning av den så kallade cirkulära ekonomin med dumpningen av kläder i Ghana.

Sopberg med kläder i Accra, Ghana  Källa Aftonbladet 230614 Foto: Magnus Wennman

I en DN-artikel uttalar sig designprofessorn Matilda Tham från Linneuniversitetet om den klädinsamling-cirkularitet som H&M bedrivit ett antal år. Hon betecknar detta mera som greenwashing än ett seriöst miljöarbete. När Vd:n för H&M uttalar sig i Aftonbladet förnekar man naturligtvis att företagets returplagg från butiker i Stockholm hamnar på soptipp i Afrika. De fina dokumenten som H&M och andra klädföretag utarbetat med beskrivning av hållbarhet, cirkularitet och etiska riktlinjer rimmar dåligt med verkligheten.

Vi kan faktiskt som konsumenter bidra till att klädbranschen tar det ansvar som den så fint påstår att den gör. Detta kan ske genom att ständigt ifrågasätta och ställa krav på företagen. En betydelsefull aktör är också den fria granskande journalistiken som sätter policydokumenten under lupp och visar på verkligheten. Vi som individer har dock ett stort ansvar vad och hur vi köper med perspektiv på en hållbar konsumtion.

Ha en fortsatt skön och behaglig sommar med hållbar konsumtion.

Dela gärna inlägget vidare.

Energifrågan fortsätter att vara en het fråga både avseende elpriset och vilken form av elproduktion vi bör utveckla för framtiden. Förskjutningen i energipolitiken under hösten 2022 med att kärnkraften nu blivit en fråga för svensk energisatsning var något man inte trott varit möjligt. Det som är helt klart är att vår elproduktion måste fördubblas under de kommande 20 åren. Frågan är om detta är möjligt med hjälp av ny kärnkraft? Det känns som att verken miljöfrågorna med uranbrytning och kärnkraftsavfallet eller ekonomi är med i ”analystänket”.

När det gäller vindkraftsproduktion så är ett klart konstaterande att vi i Sverige kommit på efterkälken med investeringstakten. Fler och fler kommuner säger ”Nej tack” till vindkraft inom sin kommun. Samtidigt som det är vindkraften som under vintern hjälpt till att minska elpriset.

I energibranschen definieras kärnkraft och vattenkraft som planerbara kraftslag medan sol och vind räknas som väderberoende och därmed osäkra kraftslag. Denna kategorisering bör modifieras framöver. Ser vi på kärnkraften så är reaktorerna upp mot 40 år gamla och driftstopp med underhåll är betydande med stort tapp av energiproduktion. Sol och vindkraft kritiseras med bakgrund av att de inte ger kontinuerlig drift, men idag planeras betydande investeringar som kopplar dessa kraftslag till lagring med batterilager alternativt vätgaslagring.

EU presenterade 2019 en grön giv inom energiområdet, EU:s Clean Energy. Denna gröna giv resulterade 2021 i antagande av EU klimatlag om att minska utsläpp av växthusgaser. Inom ramen för denna energiprofilering vill EU skapa en satsning också på energigemenskaper som en möjlighet att få ett engagemang för att etablera mer förnybar energi inom vår energiförsöljning. ”Energigemenskaper är en smart metod för att kunna producera, återvinna och dela energi mellan bostäder, industrier och andra typer av lokaler. Sedan årsskiftet 2022 är det tillåtet att dela energi mellan bostadshus och med det utrymme för helt nya möjligheter ” citat från RISE se ”Energigemenskaper gör det möjligt att dela el med varandra”. Pilotprojekt kring energigemenskaper pågår idag på flera håll bland annat i Örebro. På Gotland bedrivs också gemensamhetsprojekt, lyssna på Klotets reportage.

Från EU riktas kritik på den saktfärdighet som Sverige håller med att introducera EU direktiven, lyssna på Klotets reportage ”Sverige bromskloss när EU vill se fler energigemenskaper”. Man kan fråga sig hur intresset från myndigheter är att svenska folket skall vara med och ta initiativ inom energigemenskaper. Det kanske är risk för att energibolagen tappar vinster, vilket naturligtvis är beklagligt eller hur?

Vill du praktiskt kolla upp hur energigemenskaper fungerar kolla då in ”Att driva gemensamma energiprojekt/energigemenskaper” på Energikontor Syd. I tidigare blogginlägg ”Ur kriser föds möjlighet” finns också en beskrivning på möjligheter med lokala nätverk för energiförsörjning.

Dela gärna blogginlägget vidare.