Energifrågan är avgörande för vår möjlighet att klara klimatomställningen. En omställning till en mer hållbar värld kräver också att vi hushållar och utnyttjar jordens resurser på ett mer hållbart sätt än hittills.
Dagens världsbild ser dock inte så ljus ut med krig, oroshärdar och klimatförnekare. Detta med applåder till fossilindustrin med uttalanden som ”we will drill baby drill”.
Initiativ med framtidsperspektiv är emellertid ständigt under utveckling och inger hopp att vi kan uppnå de miljömål som krävs för en hållbar framtid. SVTs programserie Framtiden visar på högst intressanta och spännande tekniklösningar. I första programmet ”Historien om framtiden-Bortom nuet” ges en bred bild av möjligheter till nytänk med ett antal presenterade koncept, men också lite av den problembild som finns.
Ett uttalande i programmet är att ”framtiden är något vi hellre undviker än bygger”. Men visst finns det hopp vi kan också forma vår framtid med en mer hållbar utveckling om viljan och motivationen finns. Betydelsefullt är vårt beteende och vår syn på ”hur vi vill att kommande generationer skall ha det”.
Teknik som presenteras är Solenergiprojekt från Marocko som på sikt kan täcka Marockos hela energibehov. Anläggningen Noor III är en termisk solkraftsanläggning den största i världen. Denna teknik beskrev jag i ett blogginlägg ”20190420 Solenergi”. Nedanstående bild är hämtad från mitt blogginlägg.

Tornet som bombarderas med solstrålar från solkraftverkets speglar är den högsta konstruktionen i Afrika, 243 meter hög. Foto: MASEN
I annat inslag i ”Bortom nuet” kommer en andlig ledare för en indianstam till tals. Hennas gärning bygger på att bevara kulturarvet för framtiden genom att ta upp livsåskådning och betydelsen av att tänka stort. Vi måste ha ett brett perspektiv i vårt förhållande till naturen och tänka i tidshorisont av 7 generationer framåt och bakåt. Detta ger oss en helt annan nivå med ett perspektiv av betydelsen att begrunda hur vi hanterar vår jord.
Framtidsdesign presenteras utifrån en japansk ekonom. I sina studier och undervisning använder han sig av konsekvensanalyser baserat på olika tidsperspektiv. Detta innebär bland annat att utgå från framtiden för att beakta vårt agerande idag. Frågeställningen som ställs är vilka konsekvenserna blir av dagens beslut. Samhällsfunktioner uppges ha en tendens att utformas för att verka på kort sikt, vilket kan skapa allvarliga problem i ett längre perspektiv. Med detta synsätt ges grunden för hur vi kan forma framtiden på ett mer hållbart sätt.
Vi är på god väg att utfiska våra hav. I Newhaven, Kanada, har man börjat med havsodling av kelp. Denna typ av odling är ett klart mer miljöanpassat uttag av naturresurser från havet än vad som sker för övrigt. Kelpen kan användas till mat av olika slag, gödning, djurfoder, kosmetika bioplast mm.
Programmet avslutas i Indien. Stiftelsen Levande Broar utgår från ett tusenårigt hantverk där man nu anlagt ett 100-tal rotbroar. Genom undervisning skapas också förståelse kring naturliga lösningar för den yngre generationen. I konceptet att bygga rotbroar ingår inte bara byggandet med hjälp av den gamla tekniken utan en betydande del är också att skapa samhörighet och betydelsen av att ta vara på och lära av naturen.
Kolla in programmet, det ger ett betydelsefullt inslag i positiva framtidsperspektiv. Programmet skapar också betydelsefulla frågeställningar att fundera på:
- Vad vill vi med framtiden?
- Har vi lärt oss av naturen eller tror vi bara på teknik som lösning?