EU kräver – reparera mera!

Hur ofta har man inte varit förbannad på att en pryl eller maskin gått sönder och det visar sig att den inte går att reparera. Det beror mer sällan på att den är utsliten utan mer på dålig kvalité eller att den helt enkelt är konstruerad så att det är svårt att ta isär och reparera produkten. En av alla egna situationer har varit när ett kugghjul i plast på laserskrivare gått sönder och produkten blivit elektronikskrot för återvinning.

Var det bättre förr? Ja på sätt och vis. Många produkter var byggda mer robust med kraftigare material och enklare i konstruktionen. Detta gäller allt från bilar till vitvaror och mobiler. Det som har hänt är att materialen blivit tunnare och produkterna innehåller mer och mer elektronik som kan fallera efter ett tag.

Vitvaror möjliga att reparera?

Från EU kommer nu skärpta krav på att produkter skall gå att reparera. Detta finns med i ”EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi” från 2020. Beslut om denna handlingsplan kommer att tas under året. I miljöprogrammet Klotet beskrivs i ”Krångligt och dyrt att reparera” bakgrunden och problematiken kring reparerbarhet för våra maskiner och prylar. I EU:s handlingsprogram framgår bland annat krav på att det skall vara möjligt att reparera en produkt i minst 10 år med tillgång på reservdelar och tillgång till reparationsmanualer.

Intressant i initiativen kring reparerbarhet är att det idag också finns en internationell rörelse som driver frågorna kring krav på ökade möjligheter att kunna reparera och att också själv kunna utföra dessa med hjälp av enklare instruktionsmanualer och verktyg. I Frankrike har det i år kommit igång försöksverksamhet med reparerbarhetsindex för ett antal testprodukter. Detta är något som enligt miljöprogrammet också följs med intresse från svenskt håll.

Sedan ett antal år finns inom EU ett ekodesigndirektiv med vissa krav på hur produkter bör tas fram – bland annat med krav på energieffektivitet. EU-direktivet är nu föremål för revidering med ambitionen att förstärka kraven på hållbarhet. I detta ingår att ställa större fokus på cirkulär design, dvs att produkterna skall kunna återcirkulera i så stor utsträckning som möjligt, se underlag från Svensk Industridesign.

Avslutningsvis bör påpekas att det utifrån miljö- och hållbarhetsaspekter inte alltid är så att äldre produkter är miljömässigt det bästa alternativet att behålla. På många områden visar sig att när det gäller hushållning med råvaror/material och med förbrukningsvaror som energi- och vattenförbrukning att nya produkter kan vara att fördra. Viktigt är då att krav ställs på reparerbarhet och hållbarhet.

Dela gärna blogginlägget vidare.

Publicerat i Ekodesign, Ekonomi, Globalt tänkande, Hållbarhet | Lämna en kommentar

Rättvis fossilfri elproduktion

I miljö- och klimatdebatten utgör produktionen av fossilfri elproduktion en stor betydelse för att vi skall få en planet som inte kokar över. Denna blogg har tidigare ett flertal inlägg kring elbilar och solpaneler som visar att fossilfria transportmedel och solel är på stark frammarsch. En övergång till en fossilfri elproduktion är en viktig och betydelsefull samhällsfråga. Det är emellertid väsentligt att ha ett brett hållbarhetsperspektiv på hela livscykeln från råvaror och tillverkning till färdig produkt och användning, om den fossilfria elproduktionen skall vara hållbar. Det gäller inte bara att produkterna skall vara fossilfria – vi måste också ha kontroll på hur råvarorna och produkterna framställs utifrån den sociala dimensionen med aspekter på mänskliga rättigheter, arbetsmiljö, etik och moralhänseende.

Elbilar med hållbarhetsperspektiv

Rädda klimatet med hjälp av elbilar skapar diverse problem som måste beaktas om elbilar skall vara en trovärdig lösning i klimatomställningen. De litiumbatterier som används för att driva elbilar innehåller ett flertal metallråvaror som litium, vanadin, kobolt och sällsynta jordartsmetaller, exempelvis neodym. Batterierna kräver också stor volym av koppar – se tidigare blogg om svensk kopparutvinning i Aitikgruvan. För sällsynta jordartsmetaller har Kina den helt dominerande produktionen i världen där arbetsmiljö och naturmiljön vid brytningen är klart eftersatt. Betydande del av brytningen sker i inre Mongoliet med ett miljötänk som tillåter det mesta som andra länder förbjuder. För kobolt, en av de övriga viktiga metallerna, är Kongo den främsta producenten i världen. Ett antal rapporter bland annat från Amnesty visar att brytningen i Kongo görs med allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter, barnarbete och en miljösituation med obotliga skador på miljön och befolkning.

Västvärldens jakt på att rädda klimatet är som framgår av ovan inte helt i linje med ett ansvar för en global hållbar samhällsutveckling. Fenomenet att utnyttja lågprisländer för att tillfredsställa vår konsumtion är inte nytt. Skall vi som européer och svenskar tänka med ett globalt samhällsansvar så bör vi så långt det är möjligt producera våra egna råvaror och produkter. Detta skulle säkert också bli en tankeställare att fundera på om den konsumtionsnivå vi har är rättvis och nödvändig.

En batterimetall som idag diskuteras för brytning i Sverige är vanadin. Det pågår en prospekteringsjakt på vanadin bland annat i Jämtland och på Österlen i Skåne. Skall vi ta ett hållbarhetsperspektiv på framställningen av batterier så kan vi inte bara skjuta från oss att ta eget ansvar för att själva använda våra råvaror. Här kommer en klar konfliktsituation med våra egna naturvärden. Frågan är om det är OK att bryta metaller för batteriproduktion i andra länder under betydligt sämre villkor? I flera perioder har aktioner bedrivits för att stoppa inhemsk brytning bland annat på Österlen.

Dessa aktioner för att stoppa gruvor har drivits av politiker, nunnor, miljöorganisationer med flera. Frågan är om det är rätt att säga nej till svensk brytning av metaller – har vi inte ett eget ansvar och inte alltid hävda not in my backyard?

Solceller med ansvarstagande

Solceller – Made in Kina

Intresset för att installera solceller har exploderat och visst är det ett betydelsefullt sätt att bidra till att minska klimatpåverkan. Större delen av de solceller som tillverkas idag är kiselsolceller. Den globala produktionen av dessa solceller med traditionell teknik sker till 60 procent i Kina. Det amerikanska konsultföretaget Horizon har rapporterat i en studie att tillverkningen har kopplingar till tvångsarbete i Xinjiang och de läger som där finns för uigurer, se rapport. Solcellsproduktion är alltså ytterligare ett område med koppling till hur kraven på mänskliga rättigheter åsidosätts i Kina. Exempelvis är Vattenfall en stor säljare av dessa kinesiska paneler i Sverige. Frågan är – kan vi bara blunda för detta sätt att få tillgång på miljöanpassad teknik?

Utvecklingen av solcellsteknik och produktionsanläggningar är på gång idag på flera håll i världen, vilket förhoppningsvis kan leda till betydligt bättre koll på hela produktionsledet vilket inte är möjligt i Kina. Sverige är också framstående på området bland annat genom solcellsforskare vid Uppsala Universitet, kolla in Vetenskapsradion – Nu kommer de europeiska solcellsfabrikerna.

Rättvisemärkt elproduktion

Kanske är det dags för en bredare syn på hur fossilfri elproduktion går till.

Bör vi ställa krav på att elproduktion skall ske med närproducerade råvaror och full koll på att produktionen sker på ett hållbart sätt i hela livscykeln.

Dela gärna inlägget vidare.

Publicerat i Etik och moral, Globalt tänkande, Hållbarhet | Lämna en kommentar

EU-tullar på koldioxidutsläpp

Vårt koldioxidutsläpp

För västländer inklusive Sverige är miljöbelastningen med officiellt beräknat koldioxidutsläpp per person eller nation lika med ”fake news”. Vi bidrar till betydligt större utsläpp än vad officiella siffror visar. Detta sker genom de konsumentbaserade utsläppen som kan kopplas till våra inköp från bland annat lågprisländer. För svensk del så är utsläppen från vår konsumtion dubbelt så stor utanför Sveriges gränser i förhållande till det vi bidrar till inom Sverige. Detta är värt att tänka på när vi konsumerar alla produkter från lågprisländer. Kolla in underlaget från Naturskyddsföreningen ”Konsumtionsbaserade utsläpp – de dolda utsläppen”.

EU och koldioxidtullar

EU-kommissionen har nu tagits initiativ att utreda förslag till koldioxidtullar. Avsikten är att prissätta koldioxidutsläpp för de varor som importeras till EU. Som framgår ovan med konsumtionsbaserade utsläpp i Sverige, så är situationen likvärdig i flertalet EU-länder. Importen av varor, främst från lågprisländer, uppgår till samma storlek som landets egna utsläpp.

För en hållbar värld bör det vara självklart att det skall vara lönsamt att ta klimatansvar genom att begränsa utsläppen av växthusgaser. Detta ställer krav på att vår konsumtion av importerade varor till EU inklusive Sverige underställs krav på att förorenaren betalar. Koldioxidtullar på importerade varor till EU är därför ett bra verktyg att kravsätta de importerade konsumtionsvarorna. Detta medför att EU har möjlighet att ställa skärpta klimatmål samtidigt som importvaror inte slinker in utan krav på bättre miljöprestanda.

Tillfälligt stopp i konsumtionsimporten

Ett belysande exempel på vår globala handel med konsumtionsvaror är just nu proppen i Suezkanalen med Evergreen. Fartyget sitter fast med alla sina containrar med konsumtionsvaror från Asien. Stoppet i kanalen har medfört att över 300 andra containerfartyg nu tvingats ankra upp på grund av proppen i kanalen.

Stopp i Suezkanalen Foto: Youtube

2020 passerade över 18000 lastfartyg med konsumtionsvaror Suezkanalen. Så visst är det dags att få till koldioxidtullar som sätter press på att alla de producerande företagen i Asien skall bidra till att reducera vår planets koldioxidutsläpp. Nästa steg är att fundera om vi verkligen behöver alla dessa importerade konsumtionsvaror mestadels producerade i lågprisländer under arbetsmiljövillkor som få européer vill arbeta under.

Dela gärna inlägget vidare.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Uppfinningar för klimatet

Svenska Dagbladet SvD har i artikel presenterat åtta uppfinningar som kan rädda klimatet. Dessa uppfinningar är på olika sätt spektakulära men naturligtvis möjliga i receptboken av alla projekt inom green engineering. Dessa åtta uppfinningar från SvD refereras och kommenteras nedan.

Koldioxid-dammsugare

Företag har utvecklat dessa s.k. ”koldioxid-dammsugare” för att suga upp koldioxid från luften. Avsikten är att sedan förvara eller omvandla koldioxiden. Förvaring kan ske t.ex. i saltgruvor eller under havsbotten. Omvandling av koldioxiden kan ske till fast kol, vilket forskas på vid RMIT University. Tekniken med dessa koldioxid-dammsugare är inga snabba lösningar och är  definitivt kostbara tekniker.

Storskaliga luftrenare

En holländsk uppfinnare har konstruerat gigantisk luftrenare. Anläggningarna är 7 meter höga och skall rena förorenad luft. Avsikten är att minska dödlighet i luftföroreningar och har idag installerats i Holland, Polen Kina och några fler länder. En bra åtgärd i luftförorenande miljöer, men tyvärr inget som löser problemen för luftutsläpp. Källorna för utsläppen åtgärdas inte, s.k. end of pipe.

Havskylare

Världshaven absorberar en stor del av värmen från växthusgaser vilket gör haven varmare. Störningseffekten blir uppenbar för fiskarnas fortplantning och ger betydande påverkan på världens korallrev. I Australien har man funnit på en metod för att kyla ned havet vid Stora Barriärrevet. Detta sker med att spraya stora kvantiteter saltpartiklar över korallrev. På detta sätt kan solljus reflekteras så att det uppvärmningen av vattnet kring korallrev begränsas. Tekniken kan få betydelse för att skydda öriken i Stillahavsområdet.

Trädplanterande drönare

Stor betydelse för att minska effekten av växthusgaser är att planera mer skog som fångar upp koldioxid. Företag i England har kommit på att man från drönare kan sprida trädfrön i stora kvantiteter i områden som är otillgängliga och svåra att plantera för mänsklig hand. Tekniken är klart arbetsbesparande och sannolikt billig lösning för ett specifikt problem.

Metan-spionerande satelliter

Elon Musk har också kommit med ett bidrag via företaget Space X att skjuta upp en satellit som skall spåra läckor av metan. Första satelliten är planerad för uppskjutning hösten 2022. Vi har redan ett antal satelliter som gör miljöobservationer från rymden, men visst är det betydelsefullt att möte metanläckage.

Teknik att blockera solen

Vid Harvard har forskare studerat möjligheten att skicka upp partiklar i luften som blockerar solen (Solar Engineering Research Program). Parallell kan dras till tidigare experiment med att framkalla regn genom spridning av silverjoner. Den här typen av manipulation av vår luft kan vara svårt att kontrollera följderna av, så det behövs långa studier om man skall få hållbara lösningar.

Innovativ matåtervinning

Vi slänger cirka en tredjedel av den mat som produceras i världen. Resultatet av detta är att det samtidigt genereras stora utsläpp av koldioxid. Nu lanseras teknik för att förvandla matrester till biogas direkt i hemmiljön (Cornell Univesity och Home Biogas Systems). Inom området finns också redan diverse andra tekniklösningar för att vid källan hantera matrester, men visst biogasproduktion på hushållsnivå är klart intressant.

Smart kött

Köttproduktion har länge diskuterats som en betydande källa för utsläpp av växthusgaser. Företag som Beyond Meat, stöttat av Bill Gates, har tagit fram vegetariskt kött som efterliknar vanligt kött. Ett annat företag Redefine Meat har 3D-printat vegetarisk biff som skall kännas som en riktig biff i munnen. Det är sannolikt relevant att ställa frågan om det behövs vegetarisk biff som ser ut som en vanlig biff. Lösningen borde vara att producera vegetarisk mat som har en självständig profil och inte är en efterapning av kött.

………………………………………………………………

De olika uppfinningarna som refereras i SvD och ovan med kommentarer kan och bör ses med befogad kritik och uppmaning till granskning. Döm själv vad du tycker och kommentera gärna i bloggkommentarer.

Fossilfri produktion har äntligen fått en allt större uppmärksamhet inom svensk industri. Detta medför att finanssektorn och företagsvärlden nu vill vara med och konkurrera och skapa hållbara satsningar. Två branscher som har stor betydelse i omställningen är stålindustrin och betongindustrin.

Inom stålindustrin står nu SSAB i Luleå för en omställning till fossilfri stålproduktion med hjälp av vätgas i stället för kol och koks. Idag är SSAB landets största enskilda utsläppskälla av koldioxid. Den nya tekniken kommer med stor säkerhet också bli en betydande tekniklösning för export.

Betongindustrin hör till en annan stor klimatbelastning när det gäller tillverkningen av betong. Ny teknik för att byggsektorn med hjälp av grön och klimatsmart betong kan sänka sitt stora negativa klimatavtryck. Utvecklingsarbetet med att ta fram en mer miljöanpassad betong medför att företag som Skanska inom några år kan erbjuda kunder betong som har upp till 50 procent lägre klimatpåverkan än dagens produkter.

Exemplen med stål- och betongindustrin är handfasta tekniklösningar där ekonomi och tekniska lösningar är möjliga idag och kommer att ge betydande avtryck med minskade klimatutsläpp. Välfungerande insatser krävs nu och samtidigt bör de ge effekter idag och inte i morgon då tiden är knapp för att ändra utvecklingen rätt.

Dela gärna inlägget vidare.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Biologisk mångfald

2021 är i sin linda och alla inväntar det förlösande med kommande vaccin. Många miljöfrågor har under föregående år legat på ”standby”. Med alla krispaket som upprättats så signalerar man att detta också skall vara i miljöns tecken. Det som nu är aktuellt är satsningar på klimatåtgärder, vilket naturligtvis är angeläget då det är ett överhängande hot för vår natur och mänskligheten. I skymundan för klimatfrågan så diskuteras betydligt mindre andra globala miljöhot. Ett av dessa är dagens hot mot biologisk mångfald.

En bild av statusen för biologisk mångfald får man på WWF:s hemsida. Här ges en sammanfattande bild av de utrotningshot vi har för växter och djur. WWF ger ut en Living Planet Report vilket för 2020 visar en minskning på 68 procent av populationen för de djurarter som undersöktes mellan 1970 och 2016. Detta är ett av alla exempel på det växande tryck på naturen som vi bidragit till och som vi samtidigt är beroende av för att skapa den mångfald av liv som är så viktig för vår fortsatta existens.

Forskningsprojekt med 500 forskare, initierat av FN, har sammanställt studie 2020 som visar att idag är 1 miljon arter av totalt 8 miljoner utrotningshotade. Detta arbete har utförts inom den vetenskapliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES). På plattformen IPBES hittar man mycket material som visar på det rådande allvarliga läget för vår biologiska mångfald. Plattformen driver också olika initiativ att förstärka den biologiska mångfalden genom bland annat informationsspridning och politiska initiativ. FN ställer nu också upp mål för biologisk mångfald och organisationen har utsett den 22 maj till den internationella dagen för biologisk mångfald. EU har också vaknat med EU:s 2030 strategi för biologisk mångfald. I strategin ingår mål att skydda minst 30 procent land och hav och mål om att återskapa betydelsefulla naturmiljöer.

David Attenborough visar i dokumentären ”Attenborough och massutrotningen från 2020 på den skrämmande bild av förändring som skett under hans långa liv som naturrapportör. Det är verkligen en skrämmande bild som målas upp om hur vi har förstört förutsättningarna för ett rikt biologiskt liv. Den 93-årige Attenborough ger dock hopp om hur vi skall kunna bryta den negativa trenden att förstöra den biologiska mångfalden som är livsavgörande för vår egen existens. Se dokumentären om du inte gjort det den är tillgänglig fram till juli.

Bild från inledningen till Attenborough och massutredningen

Vi kan faktiskt alla bidra till att skapa förbättrad biologisk mångfald, se exempel hos Naturskyddsföreningen. En av många småskaliga aktiviteter är bihotell som blivit populärt att anordna hos alla som har en grönyta hemma. Kolla också in Natursidan som ger enkla tips på vad man kan göra för insatser inom biologisk mångfald

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Klimatförändring genom Bilen, Biffen och Bostaden

Vi går in i ett nytt år som fortfarande präglas av nedstängning. Denna nedstängning har i hög grad visat sig har bromsat upp vår konsumtion. För miljön har detta medfört ett år av återhämtning.

Alla miljarders miljarder som satsats globalt går ut på att få hjulen att rulla igen. Allt löser sig när alla blir vaccinerade (läs västländer eftersom fattiga länder inte har samma konkurrensförmåga i denna vaccinjakt). Som framgår av mitt föregående blogginlägg ”Finns vaccin för klimatförändringar?”, så är det hög tid att tänka om i vår konsumtionshets och betänka vilka klimatavtryck detta ger. Det går helt enkelt inte att fortsätta med dagens konsumtion och den fortsatta ökningen av växthusutsläpp detta genererar.

I den så kallade kris vi befinner oss i skapas också möjligheter, se blogginlägget ”Kris skapar möjligheter” från 200414. Det som behövs nu är att vi inte bara går vidare som inget hänt. Signaler för detta finns till exempel med miljöinsatser via EU. Det som behövs är att vi i den rika världen måste inse att tillväxt inte är lösningen för framtiden.

För 15 år sedan kom utredningen ”Bilen, Biffen och Bostaden” som Stefan Edman ansvarade för. Avsikten med utredningen var att finna vägar för att skapa ett grönare Sverige. Insatsområdena ger en utmärkt bild av viktiga områden för klimatinsatser där vi var och en som individer kan ta till oss och agera utifrån. En kortare beskrivning ges i Naturskyddsföreningens artikel ”Smartare livsstil”.

Bilen, Biffen och Bostaden

Ett Gott Nytt År med önskemål om en grönare framtid!

Publicerat i Etik och moral, Globalt tänkande, Hållbarhet | Lämna en kommentar

Finns vaccin för klimatförändringar?

Växthusutsläppen ökar

5-årsdagen för Paris-avtalet, det globala klimatavtalet, har just passerats. Genomförandet av detta aktionsprogram för att förhindra en miljökatastrof går minst sagt trögt. Den årliga minskningen av växthusgaser är inte tillräcklig. I dag har vi en 2-procentig ökning av produktionen av fossila bränslen. Globalt bör produktionen minskas med 6-procent årligen fram till 2030. Denna årliga minskning krävs för att nå en noll-nivå i utsläpp, dvs en koldioxidneutralitet, till 2050.

Insikten att vi måste stoppa produktionen av fossila bränslen har inte gått in hos alla aktörer. Detta gäller i hög grad även för svenska verksamheter. Till exempel har Lundin Energy fått tillstånd av Norge att leta olja i Nordnorge och på Svalbard, se artikel Aftonbladet. I denna satsning på att hitta ny olja finns storbanker, SEB, Nordea, Danske Bank och Swedbank, som satsar 97 miljarder på oljeprospektering i Arktis. Kolla bankernas försvar för denna satsning med fossila bränslen och fundera på dess trovärdighet, se Aftonbladets artikel

Jonathan Jeppsson är journalist som har skrivit boken ”Åtta steg mot avgrunden: Vårt framtida liv på planeten”. I boken ges en bild av att kollapsen för klimatet inte går att stoppa. Målen uppfattas som ouppnåeliga, som är högst 1,5 graders temperaturökning till 2100 och nollutsläpp 2050. Jeppsson ger en bild av klimatpåverkan om 40 år, med 1,5 miljarder klimatflyktingar och katastrofer skapade av klimatförändringarna med orkaner, torka och skyfall som blir normaltillstånd. I Sverige kommer vi säkert att tvingas ta emot betydligt fler klimatflyktingar än de konfliktflyktingar som kom 2015.

Ljuset i klimatfrågan

EU-länderna, inklusive Sverige, har sedan 5 år tillbaka ett klimatavtal som alla länder har godkänt. I verkligheten är det långt ifrån alla länder som håller sig till avtalets begränsningar. Nu i december 2020 har man dock tagit ett steg i uppstramning med formellt beslut om klimatmål inom EU, vilket skall redovisas inför FN. EU har enats om att minska utsläppen av växthusgaser till 2030 med minst 55 procent i relation till nivån 1990. Synpunkterna om att detta är tillräckligt skiljer sig och miljöforskare samt miljöorganisationer anser att behovet är större än det nya klimatmålet. Sannolikt krävs snart en förstärkning av klimatmålet om vi skall klara en ljusare framtid. EUs klimatarbete går att följa på Europaportalen.

Vaccin för klimatförändringar saknas

Under 2020 har vi haft en global nedstängning som visat sig vara en vinst för miljön. Utsläppen har till stor del begränsats, se tidigare blogginlägg. Denna utsläppsminskning har också till stor del begränsat den luftburna föroreningsnivån och bidragit till att färre dött i luftvägssjukdomar. Pandemin i sig är med alla insjuknade och dödsfall naturligtvis en tragedi. De inskränkningar i samhällsfunktioner som pandemin orsakat har inneburit att betydande del av den globala handeln har avstannat, vilket ur ett miljöperspektiv är positivt. Det alla väntar på nu är vaccinet så att ”hjulen kan snurra normalt igen”, dvs. återgå till vår normala överkonsumtion av jordens resurser. Allt talar för att det är dags att stanna upp och fundera på om vi behöver dagens konsumtionsnivå. När vi når pandemitillstånd för klimatet kan vi inte förvänta oss att det går att ta något vaccin för att återställa normaltillståndet utan då krävs anpassning till konstant katastrofläge.

Kraftfullt vaccin efterlyses

Klimatpåverkan på folkhälsan

Den vetenskapliga tidskriften Lancet har publicerat sin årsrapport för 2020 och belyser klimatförändringarnas påverkan på den globala hälsan. Rapporten visar att effekterna med översvämningar, torka, matbrist, bränder och sjukdomar kommer att ha betydande påverkan på den globala folkhälsan. Man påtalar också att den rådande pandemin under 2020 bör ge lärdom att en omställning bör ske innan det är för sent, se artikel i Expressen.

Årsrapporten från Lancet går att läsa och ladda ned från organisationens hemsida. Vill man följa området med klimatet och kopplingen till hälsoeffekter är detta en utmärkt hemsida att ta del av via deras nyhetsbrev.

Vi kan inte vänta oss något vaccin för klimatförändringar. Alla måste ändra vanor och beteenden. Detta är det enda möjliga vaccinet som fungerar.

Dela gärna blogginlägget vidare!

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Solvatten

Uppfinnaren av Solvatten Petra Wadström får priset som årets miljöhjälte.

Miljöfrågor har under senare år haft fokus på klimatfrågan och hur vi skall hantera denna för att klara en hållbar framtid. Det finns andra miljöfrågor som vi inte får glömma bort som den ohållbara hanteringen av kemikalier, problemen med att upprätthålla en fungerande biologisk mångfald och tillgången på rent vatten.

Tillgången på vatten och tillgången på rent vatten kan klart också kopplas till klimatfrågan. Detta synliggörs genom områden som idag drabbas av extrem torka där vattnet helt kan ta slut. Extremväder med orkaner kan också slå ut tillgången på rent vatten.

Rent vatten inte en självklarhet

UNICEF visar tydligt på de skillnader som finns i världen på tillgången till rent vatten och skiljelinjen går som i mycket annat mellan rika och fattiga. Rätten till rent vatten borde vara en självklarhet men så är inte fallet. Detta leder till stora globala hälsoproblem.

Statistik från UNICEF pekar på att 2 miljarder av världens befolkning saknar tillgång på rent vatten. Av denna befolkningsandel är det ca 160 miljoner som får hålla till godo med förorenat dricksvatten från dammar, floder och sjöar. Konsekvenserna med det orenade vattnet är att det skapar stor ohälsa för folk och då speciellt dödliga diarrésjukdomar som drabbar barn. Enligt UNICEF dör varje år cirka 488 000 barn under fem år i diarrésjukdomar.

Lösningar som ger alla, även världens fattiga befolkning, rent vatten är ett stort steg i att skapa en jämlikare värld. Viktigt i denna utveckling är att finna enkla och billiga metoder som alla kan använda. En av dessa tekniska lösningar är ”Solvatten” som är en genialt enkel produkt.

Solvatten – pris för årets miljöhjälte

Produkten Solvatten är framtagen av Petra Wadström. För denna vattenreningsprodukt får hon nu i december priset som årets miljöhjälte. Produkten är tekniskt enkel, men mycket smart. Som allt utvecklingsarbete ligger det dock mycket arbete bakom som startade med en idé för 20 år sedan. Produkten finns idag i 40 länder och används dagligen av 400 000, se artikel.

Ett förorenat vatten fylls på i behållaren och läggs sedan upp i solen och resultatet blir att man nu får tillgång till ett rent vatten som inte ger diarréer eller andra vattenrelaterade sjukdomar.

Solvatten med de två delarna som vänds mot solen för att producera rent vatten, Foto Carolina Byrma

Solvatten i Senegal

Som framgår ovan är Solvatten tillgänglig i ett 40 tal länder och då främst i Afrika och delar av Asien. I januari besökte jag södra Senegal och gjorde en båtutflykt i mangroveträsket. Med den blå pirogen, bilden nedan, landsteg jag på en liten ö i mangrove-området i byn med namnet Boune. Byn bestående av enklare lerhus med ett 100-tal invånare lever främst på fiske. I byns café-hus användes den svenska produkten, placerad i fönsternischen. En utmärkt vattenrening för detta bycafé.

På väg i mangroveträsket mot Boune
Solvatten-behållare i by-caféet på Boune

Dela gärna inlägget vidare.

Publicerat i Ekodesign, Etik och moral, Globalt tänkande, Hållbarhet | Lämna en kommentar

Blir det en grön omställning?

I förra blogginlägget skrev jag om verkligheten kring den miljöstörande frackingtekniken i USA och Kanada. Denna typ av oljeutvinning, förödande för miljön och hälsofarlig, står i djup kontrast till de miljösatsningar som görs i USA på solenergiområdet som en grön omställning av energiproduktionen.

Behov av grön omställning

Från Internationella energimyndigheten (IEA) framfördes vid början av den pågående pandemin att man nu med alla nationella satsningar på stöd- och stimulanspaket också bör göra detta med fokus att stödja hållbara klimatlösningar. Uppmaningen från IEA till beslutsfattare och ledare världen över är att det finns ett akut behov att satsa på en grön omställning av energiproduktionen och att avskaffa subventioner för fossilbränsle, se artikel i Ny teknik

Den Europeiska unionen (EU) verkar för en grön omställning och 2019 utkom ett program för ”Den europeiska gröna given”. I denna gröna giv påtalas att omfattande insatser måste ske för att motverka klimatförändringarna och miljöförstöringen, som är ett stort hot mot alla länder inom EU och hela världen. Planen är att EU skall bli en klimatneutral kontinent senast 2050. Den gröna omställningen kräver en omfattande investeringsplan där avsikten är att få fram minst 1000 miljoner euro för investeringar. I april beslutades också om ett stödpaket mot den rådande pandemin på 500 miljoner euro. Inom detta stora stödpaket ingår också villkor kopplat till gröna investeringar.

Klart är att det inom EU råder stor samstämmighet, med några få undantag. Det krävs stora satsningar gemensamt inom EU. Detta gäller också i enskilda länder som insett behoven av en grön omställning. Ett exempel är Storbritannien där man nu satsar 150 miljarder för en grön industriell revolution som också skall skapa en massa nya jobb inom den gröna sektorn.

Grön omställning vid maktskiftet i USA?

Med Biden vid makten är förhoppningen att miljöfrågorna skall få högre prioritet än vad som gällt de senaste 4 åren. I valplattformen har Biden drivit en plan att investera 1700 miljarder dollar till grön omställning för att klara att nå nollutsläpp 2050. Det planeras bland annat stora satsningar på solenergianläggningar. Vid maktövertagandet i januari ska USA också återinträda i Paris-avtalet. En het potatis i valkampanjen har varit att ta avstånd från fracking. Det har heller inte Biden gjort för att inte förlora röster i delstater som Pennsylvania. Man kan hoppas att gröna investeringar som ger gröna jobb för ersättning till de skitiga oljejobben också får klimatförnekare att bli gröna.

När valresultatet ”var klart”(inte för Trump-anhängare) och att Biden vunnit valet kom också stora förväntningar världen över. Alla åtaganden som Trump brutit inom miljöområdet skall nu återställas. Det återstår att se vad som händer efter den 20 januari.

Snubbelhinder för grön omställning

Foto: Evan Vucci/TT Nyhetsbyrån

Med en oförutsägbar president som Trump som blundar för alla miljöproblem och avfärdar vetenskap som ”fake news”, är det inte förvånande att han gör utspel fem i 12. Han har tidigare påtalat att oljebolagen skall få tillgång till oljeborrning i Alaskas naturreservat, vilket han nu öppnar möjligheter till. Oljeavtal skall kunna säljas med start den 17 januari, dvs tre dagar innan övertagandet för Biden som president.

Dela gärna blogginlägget vidare

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Miljöstörande framställning av energi

Detta galleri innehåller 3 bilder.

Koldioxidavtryck eller inte? Föregående blogginlägg med gränser för vår konsumtion skapade diskussionsinlägg på min FB-sida kring vårt koldioxidavtryck. Det tycks heller inte som det råder full samsyn om den mänskliga betydelsen av utsläppen med växthusgaser. Energiframställning inte enbart koldioxidutsläpp Vår … Fortsätt läsa

Fler gallerier | Lämna en kommentar