Energilösningar

De senaste två inläggen på bloggen har handlat om FN:s klimatmöte i Glasgow. Ett är säkert från detta klimatmöte – vi måste producera mer elkraft för att klara problemet med växthusgaserna.

El för fordon

Ser vi på fordonsområdet, både privatbilism och tunga fordon, så finns det inte EN lösning utan flera. Vi har både el via batteridrift och vätgasdrift, vilka bägge är väsentliga komponenter i omställningen.

Produktion av el via sol och vind är som alla vet beroende på omständigheterna för tillgången på energi varför elen måste kunna lagras. I mitt blogginlägg från 20211027 presenterades alternativ teknik till litiumbatterier dvs det som finns i dagens eldrivna personbilar. Tekniken finns tillgänglig med alternativ, det gäller bara att den tas i allmänt bruk. Ett innovativt företag i branschen är Polarium som vann E-prize vid konferensen Hållbart Näringsliv 2021. Ett annat företag för innovativ energilagring är Graphmatech vilka använder sig av grafen som lagringsmedia.

När det gäller produktion av fossilfri el så talas det nästan bara om solceller och vindkraft. Man bör inte utesluta vågkraften där man har lång erfarenhet av tidvatten, dock inte i Sverige. På den svenska västkusten har olika projekt kring vågkraft utförts vilka tyvärr ännu inte varit speciellt framgångsrika, av olika skäl. Vi har ett svenskt företag inom vågkraft som idag är etablerat utomlands med uppstart av flera projekt, Corpower Ocean.

Vågenergi Bild: Corpower Ocean

Inom den tunga fordonsflottan med långtradare och även arbetsfordon pågår en intensiv utveckling med nya fordon för eldrift men också för kommande vätgasdrift. I Sverige är både Volvo och Scania långt framme i utvecklingen av den här typen av drift.

Till gruppen transportfordon bör också räknas sjöfarten. För fritidsbåtar finns idag ett antal producenter av eldrivna fritidsbåtar. Den viktiga transportsektorn utgörs dock av den kommersiella sjöfarten med lastfartyg och passageratrafik. Exempel på eldrivna fartyg är passagerartrafiken mellan Helsingborg och Helsingör med Scandlines eldrivna fartyg.

Färjan Tycho Brahe med eldrift Bild: Ralf Ekvall

I Helsingborg har det länge varit ett problem med luftföroreningarna från färjorna som nu gått mot sin lösning med eldrift. Ett innovativt företag som arbetar med utvecklingen av batteridrift till fartyg är Echandia Marine.

Energilösningar för fastigheter

Länge har man talat om att miljöbelastningen för fastigheter är en fråga om energiförbrukning. Vi ser idag allt fler fastigheter som har solpaneler för att bidra till fastigheternas energibehov. Till detta kommer klimatsmarta fönster och solpaneler även i fasaden. Kolla in vad HSB Living Lab gör på området. En väsentlig bit i smarta byggnader utgörs också av AI. Kolla också in tidigare inlägg om smart husprojekt i Göteborg med solpaneler kombinerat med energilagring i vätgasbatteri; ”Insatser för klimatomställningen  211001”. Antalet innovativa företag med inriktning på olika energilösningar är många. Ytterligare ett som kan omnämnas är Soltech Energy Solution, vilket är ett företag som jobbar brett med allt från solpaneler, laddstolpar och batterilösningar.

Detta är några av alla tekniklösningar och företag som finns inom elenergiområdet. Det råder ingen brist på lösningar, men det är viktigt att arbeta med att överbrygga de barriärer som finns. Detta gäller allt från lagstiftning, attityder till förändringsarbete och behov av riskkapital.

Dela gärna inlägget vidare.

Publicerat i Ekodesign, Globalt tänkande, Hållbarhet | Lämna en kommentar

Utvärdering av klimatkonferensen i Glasgow

Föregående inlägg beskrev vad som är på gång vid FN:s klimatkonferens i Glasgow, COP26. Detta medför behov av att nu kort ta upp vad som blev resultatet av den två veckor långa konferensen.

Resultatet från konferensen bör ses utifrån vems perspektiv man ser resultatet, vetenskaplig grund, protesterande miljöorganisationer, politikerperspektivet, företagsperspektivet med flera.

Arkivbild. Foto: COP 26 Alberto Pezzali/AP/TT

Sett från ett vetenskapligt håll så räcker inte åtgärderna för att begränsa växthusutsläppen för att klara en temperaturstegring på högst 1,5 grader fram till 2050. De protesterande miljöorganisationerna uppfattade resultatet som ytterst skralt och ett hot mot kommande generationer. Från ett politiskt håll uppfattas, trots de begränsning som framkom i det kompromissade slutdokumentet, att COP26 var ett steg i rätt riktning. Detta bland annat utifrån beslut om en tätare uppföljning av åtgärder som nu är på gång. Många storföretag bevakade COP26 och än fler har haft koll på vad som händer. Klart är att åtskilliga företag insett att integrera klimatomställning är en lönsam affär om man vill vara verksam under kommande decennium.

Ordförande för klimatkonferensen Alok Sharma uttalade sig i avslutningen av mötet att det var en bräcklig seger, lyssna på sammandraget ”Så gick klimatmötet i Glasgow”. Svenska FN-förbundet beskriver utfallet från COP26 med formuleringen ”blandat resultat”. Där man noterade att den betydelsefulla frågan om utfasning av kolet inte kunde antas.

På nyhetsmorgon i Sveriges Radio P1 kommenterades ”Hur gick klimatmötet COP26”. Kommentarer fälldes av forskningschef på Stockholm Environment Institute och miljöaktivist från Fridays for Future, vilka bägge inte var förvånade över det bristfälliga resultatet från konferensen.

Tidningen Miljö & Utveckling har också gjort en bra sammanställning över resultatet från konferensen.  Tidningen tar bland annat upp att Indien fått stå som skurken när man vill fasa ut kolet först 2070. Klart är dock att Indien i andra delar av sitt agerande visar på framsynthet när man beslutar att ha 50 % fossilfri energiframställning till 2030.

Dela gärna inlägget vidare.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

COP 26 – spel för galleriet?

Vad händer i Glasgow

FN:s klimatkonferens i Glasgow är en uppföljning av klimatkonferensen i Paris 2015. Där slöts en internationell överenskommelse att hejda den globala uppvärmningen för att temperaturhöjningen inte skall uppgå till mer än 1,5 grader år 2050. I Glasgow är planen att konkretisera och komma till handling i arbetet, se artikel ”Klimattoppmötet i Glasgow – vad handlar det om och vad spelar det för roll?”

FN:s miljökonferens i Glasgow är inne på andra halvlek. Utspel från politiker har bytts mot förhandlare som diskuterar formuleringar. Till utspelen på FN-konferensen hör bland annat frågeställningarna;

behovet av att fasa ut kol – visst gehör för utfasning men Kina, USA och Indien står utanför,

stoppa skogsskövlingen och avskogningen – inledande beslut som togs i Glasgow,

stoppa metangasutsläppen – 80 länder lovar att fasa ut,

handeln med utsläppsrätter – stör från näringslivet,

klimatbiståndet – krav om 100 miljarder dollar till fattigare länder.

Räcker ambitionsnivån på COP26

Frågan är om resultaten från de olika toppmötena med FN:s klimatkonferenser genom åren räcker till för att klara den klimatomställning som vi måste genomföra.

Vi kan alltid hoppas att utvecklingen går åt rätt håll så att anekdoten med aporna inte stämmer ”Ser inte”, Hör inte, Säger inget”. Miljöorganisationer och flera andra grupperingar ser med tveksamhet på att Glasgow ger tillräckligt med resultat, uttalanden sprids att politikerna bara ger blaa, blaa, blaa.

Det händer dessbättre en hel del. Fler och fler länder, näringslivsorganisationer, företag med flera ser idag att kostnaderna för att inte agera blir alltför stora med de miljökatastrofer vi utsätts för. Drivande företag ser vinsterna med att vara tidigt ute med en omställning som ger ett försprång i den kapitalistiska värld vi lever i.

G 20 länderna tar beslut

Just innan FN:s klimatmöte i Glasgow höll världens ledande ekonomier (G-20 länderna) möte i Rom. På detta möte togs beslut om att man skall hålla fast vid en utsläppsgräns på 1,5 grader till 2050. Utöver detta bestämdes också att man skall införa en global bolagsskatt.

Ett agerande från G-20 länderna är betydelsefullt utspel som också sätter press på politiker.

En klimatomställning kräver omfattande attitydförändringar som omfattar allt från politiker, företagsledare och enskilda medborgare. En förändring tar tid och förhoppningsvis räcker tiden till.

Dela gärna inlägget vidare.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Konflikten grönt mot grönt

Spara på resurserna

I mitt förra inlägg tog jag upp jakten på metaller för elektrifieringen av våra fordon med privatbilar, tunga fordom och arbetsfordon. Med tanke på en hållbar samhällsutveckling kan vi inte i Europa och Sverige förlita oss på att metallerna skall importeras från lågprisländer och de med tvivelaktiga arbets- och miljövillkor. Vi måste alltmer ta eget ansvar för produktionen av dessa metaller när förutsättningar finns för detta.

En betydelsefull strategi är naturligtvis vad som bör gälla med vår konsumtion, att spara på de resurser som finns. Detta medför att alla metaller för batteridrift skall återvinnas. När det gäller bilparken så är detta tyvärr inte något vi kan förlita oss på som råvarukälla idag då det är få elfordon som hittills gått till skotning/återvinning. För framtiden är detta dock en stor resurskälla  och  dessutom har vi alla slagghögar som finns vid befintliga gruvor, vilka till en del innehåller de metaller som är eftertraktade vid batteritillverkning.

Alternativ teknik till litiumbatterier

Litiumbatterier för elfordon är idag de helt dominerande batterierna för elfordon. För dessa batterier har vi problematiken med alla metaller – litium, kobolt, vanadin, sällsynta jordartsmetaller m.fl. – som idag skapar olika konfliktsituationer. Dessa batterier måste, vi trots alla problem som de skapar, leva med under ett antal år framöver då alternativa batterityper inte finns i tillräcklig mängd inom de närmaste åren.

Alternativ teknik som både är mer miljöanpassad och mer tillgänglig är de så kallade natriumjonbatterierna. En aktör som utvecklat dessa batterier är Altris, ett Uppsalaföretag. Fördelarna med natriumbatterier är att natrium är mångdubbelt mer tillgängligt än litium och har ett 30 gånger lägre pris än litium. En kortslutning på ett litiumbatteri är också ett säkerhetsproblem då det bildas värme. Exempel finns på krockade elbilar som fått sänkas ned i container med vatten för att hantera den värme som uppkommer. Den mer begränsade miljöpåverkan från natriumjonbatterierna talar klart för dessa batteriers framtid. En svaghet med batteritypen är att den inte är lika energität som litiumbatterier, läs mer om natriumjonbatterierna i artikeln i Elektronik Tidningen. SVT Nyheter presenterar också ” Jakten på nya batterier” – där natriumjonbatterierna presenteras som mer hållbart alternativ till litiumbatterier. På Wikipedia finns en kort sammanställning över alternativen till litiumbatterierna.

Biltillverkaren Tesla utmärker sig med att vara tidigt ute med produktion av alternativ till de traditionella litiumbatterierna. För en Tesla-modell av de Kinatillverkade bilarna används koboltfri litiumbatteri (litiumfosfat), vilken avses lanseras globalt. Japanska Toyota arbetar med utvecklingen av bränsleceller både för personbilar och tunga fordon. Klart är att utveckling sker på många håll i världen för att hitta bättre lösningar är dagens fordonsbatterier.

Kobolt på hemmaplan eller i djuphaven

Då produktionen av elfordon inte får avstanna så måste vi fortfarande förhålla oss till produktion och användning av litiumbatterier ett antal år framöver.

I dag pågår jakten på kobolt på ett antal platser i norra Sverige. Bergsstaten har delat ut totalt 28 ansökningar för exploatering av kobolt. Utanför Vittangi i Norrbotten har man provbrutit för koboltutvinning. Här har varit stora protester mot detta då man bland annat är rädd för föroreningar i Torneälv. Vid Rönnbäcken i Västerbotten finns en koncession på brytning fram till 2035 med planer på tre dagbrott för nickel och kobolt. Här protesteras mot kommande intrång på renbetesland, förstörda fiskevatten och förorening av Umeälven. Listan kan göras lång på olika protestaktioner mot olika gruvprojekt.

En ny källa för exploatering av bland annat kobolt är havsdjupen i Stilla havet. Här finns s.k. noduler, vilka är större klumpar av koncentrerade metaller som urlakats från havsvattnet med kobolt, koppar och nickel. Ett företag, The Metals Company, står i begrepp att börja exploatera dessa råvarufyndigheter. Inom planerat exploateringsområde utanför Mexiko planeras upptagning av noduler på 4000 meters djup. Det uppskattas finnas 1,6 miljarder noduler i området, vilket räcker till motsvarande 280 miljoner elbilsbatterier. En sådan här exploatering av djuphavsområden väcker många kritiska röster bland marinbiologer då vi saknar tillräcklig kunskap om ekosystemen i djuphaven. En oexploaterad källa inte synlig för allmänheten kan alltså bli lösningen, men frågan är vilka nya miljöproblem vi skapar.

Motståndet mot etableringar gruvor och vind

Det kan konstateras att det på olika sätt finns klara konflikter när ett grönt agerande med klimatomställningen ställs mot ett försvar av gröna värden med naturmiljöer, renbetesland, rena fiskevatten, förorenade vattendrag och dylika miljöfrågor. Denna balansgång gäller i hög grad vår omställning där vi måste gå  mot högre grad av elektrifiering. Förutom att vi bör ha ett större ansvar med egna gruvor för batterimetaller så gäller detta i hög grad också förhållandena med vindkraftsutbyggnaden. För vindkraften finns det hur många protestaktioner som helst, exempel på detta är ”Vindkraftplaner väcker ilska i bruksorten” i Finnspångs kommun.

Ja, vad är lösningen på dessa konflikter mellan olika gröna krav? Svar på frågan låter vänta på sig.

Ta gärna lite tid och kolla in de olika länkarna så du får en fördjupad bild av läget.

Dela gärna inlägget vidare.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Batterier till eldrift JA, men inga gruvor hos oss

Elektrifiering skapar behov av energikritiska metaller

I min blogg finns ett flertal inlägg som tar upp omställningen av vårt transportsystem till elektrifiering i stället för fossildrift med bensin och diesel. Denna omställning är tvungen att göra om vi skall klara kraven på att minska våra utsläpp av växthusgaser. Det som är på väg att ställas om till eldrift är inte bara vår bilpark utan det pågår ett omfattande arbete för eldrift för den tunga lastbilsflottan och för arbetsfordon. Det bör noteras igen att vi också måste satsa på vätgasdrift och förnybar biodiesel HVO100 för delar av den befintliga bilflottan om en grön omställning skall kunna fungera (se bland annat tidigare inlägg ”Eldrift-biodiesel”-20190307 och ”Elbilens förträfflighet” 20190922).

Utvecklingen med kraftig elektrifiering för en massa fordon kräver ett stort behov av metaller till alla batterier. Klimatomställningen är den enskilt största faktorn för de energikritiska metaller som krävs fram till 2050. Se bilden över den förväntade utvecklingen som påverkar behovet av metaller till batterier.

Detta kraftiga behov av de energikritiska metallerna såsom kobolt, vanadin, litium, nickel indium och sällsynta jordartsmetaller måste vi klara av att få fram på ett hållbart sätt. Parallellt sker också en teknikutveckling med bättre miljöanpassade batterier. Läs mer om bristen på metaller i artikeln i Tidningen energi.

Varifrån tar vi metallerna och under vilka förutsättningar

Det ökade intresset för elbilar i Europa och i Sverige medför att vi förlitar oss på brytning av de energikritiska metallerna från Asien och Afrika. De sällsynta jordartsmetallerna bryts till ca 85 procent i Kina. Här vet vi att arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter och naturmiljön får stå tillbaka för behovet av att producera. När det gäller Afrika så är Demokratiska Republiken Kongo (DRK) ett exempel på ett länge konfliktfyllt land med viktiga metaller för batteritillverkning. Detta gäller bland annat koppar men framförallt kobolt som till ca 70 procent kommer från DRK. Amnesti International är en organisation som rapporterat om barnarbetet och miljöförhållandena, se också deras rapport ”This is what we die for”.

Skall vi ta ansvar för utvecklingen av ett hållbart samhälle måste vi i alla former av resursuttag av de energikritiska metallerna ta hänsyn till arbetsmiljö, naturmiljö och de sociala förhållanden som brytning och framställning innebär. Detta medför att vi inte bör förlita oss på att dessa metaller endast skall framställas i lågprisländer där dess arbetare och miljö får ta kostnaderna för vårt välfärdsbehov.

Egen gruvdrift ett måste till eldriften

Den ökade efterfrågan på metallerna för klimatomställningen pekar ut Sverige som land med stora fyndigheter, se artikel i tidningen Energi – ”Ny svensk gruvbrytning…” . Sverin är branschföreningen för gruvor, mineraler och metallproducenter vilka i en studie beskrivit möjligheterna för svensk gruvindustri inom klimatomställningen. Sverige är inom EU den största gruvnationen och pekas ut som en gruvnation som ligger i framkant för ”hållbar gruvbrytning”. Rapporten som är framtagen ”Klimatambitioner och metallbehov” går igenom behovet av metaller kopplat till klimatomställningen fram till 2050.

Öppna nya gruvor i Sverige är en lång process som på många sätt är kontroversiell när det gäller ställningstagande till bland annat intrång på renbetesland, konflikt med naturintressen, konfliktsituation med markägare mm. Exempel på kritik mot ny gruvdrift är många. I Norra Kärr vid Vättern vill kanadensiskt företag bryta sällsynta jordartsmetaller, platsen har Europas största fyndighet av dessa metaller. På Österlen har det pågått en lång kamp under flera decennier mot gruvprospektering där gruvbolaget Scandivanadium leta efter metallen vanadin. Denna kamp mot gruvdrift pågår fortfarande se Aftonbladets artikel ”Kampen mot nya gruvor på Österlen”.

Den miljöpåverkan som gruvbrytningen främst ger upphov till är utsläpp av metaller och andra föroreningar till vatten dels från själva gruvbrytningen men också från de stora upplagen av gruvavfall med slaggrester som genereras från brytningen. Maskinpark, sprängningar, dam och intrång på markområde för friluftsliv och renskötsel i renbetesområden utgör naturligtvis också kritiska faktorer, se artikel från SGU ”Gruvor och miljöpåverkan”. När det gäller själva produktionen i gruvor pågår innovationsinsatser för att reducera CO2-utsläpp där svensk teknik är i framkant, se artikel ”Sveriges bästa innovationsidéer för hållbar gruvdrift utsedd”.

Not in my backyard

Det kan konstateras att skall vi klara en grön omställning för att motverka den klimatkris vi är mitt i så måste vi också kunna hantera en gruvnäring även i Sverige. Detta gäller brytning av de energikritiska metallerna för elektrifiering såsom sällsynta jordartsmetaller, vanadin mm. Det väcks protester mot en sådan brytning vilket är klart befogat. Detta medför att gruvbrytningen också måste ske med en bred insyn för alla intressentgrupper så att denna gruvbrytning och produktion sker på villkor som alla kan acceptera.  

Dela gärna inlägget vidare.

Publicerat i Hållbarhet | 1 kommentar

Insatser för klimatomställningen

I denna blogg om hållbar produktutveckling finns många inlägg som har koppling till klimatfrågan. Detta är naturligt eftersom klimatfrågan är av högst central betydelse för en hållbar samhällsutveckling. Arbetar vi inte för en omställning enligt de riktlinjer som FN:s klimatpanel påtalar, se föregående blogginlägg ”Det krävs mer för klimatet”, ja då får vi uppenbart leva med betydligt fler extremväder, kommande problem med stora strömmar av klimatflyktingar mm. Frågan är om det är detta vi skall överlämna till kommande generationer att försöka lösa.

På SVT:s kunskapskanal finns en serie program som tar upp klimatfrågan. Speciellt intressant med avseende på lösningar för en klimatomställning är programmet ” Ade och klimatpionjärerna ”, kolla in denna länk som är högst intressant att ta del av.

I programmet visas produktion av framtidens mat baserad på insekter. Nödvändigtvis behöver vi inte konsumera dessa i sin naturliga form utan konsumtionen kan ske bland annat i form av mjölprodukter och liknande. Denna form av matproduktion är bland annat motiverad utifrån behovet att minska klimatpåverkan från vår stora köttkonsumtion.

Insektsproduktion Källa: Kunskapskanalen SVT

Programmet tar upp en sent uppmärksammad källa för stora utsläpp av växthusgaser, vilket är våra utdikande våtmarker. Det visar sig att en återvattning av dessa våtmarker medför minskade utsläpp av växthusgaser som motsvarar hela vår personbilsflotta i Sverige, se utredningen ”Utsläpp av växthusgaser från torvmark”. Vi kan alltså på relativt enkelt sätt skapa en betydande potential av förbättring.

Solceller och vätgasproduktion har jag tidigare skrivit om i flera blogginlägg. Det sker en betydande utvecklingen på dessa två områden. I programmet visas en större villafastighet i Göteborg med installerade solceller. Elproduktionen går också till att lagra elenergin i form av vätgas som sedan kan återföras till elproduktion vid behov. Utvecklingen av energikoncept har skett av Hans Olof Nilsson som bor i huset, se energilösningen här. En intressant site för att följa utvecklingen inom solenergilösningar är på Solenerginyheter.

Solceller Källa: Kunskapskanalel SVT
Lagring av vätgas Källa: Kunskapskanalen SVT

Dela gärna blogginlägget vidare.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Det krävs mer för klimatet!

I en rad blogginlägg har jag presenterat fakta kring vår klimatkris orsakad av vår överkonsumtion. Denna sommar visar att extremväder fortsätter och ökar världen över. Väldigt lite pekar på att detta är livets gång och bara naturliga företeelser.

Skogsbrand västra USA Foto: NOAH Berger/AP

Vi har inte bara katastrofala skogsbränder i Australien och USA utan också i Sydeuropa. Rapporterna från dessa bränder ger en skrämmande syn, se SVT Nyheter – Här brinner det i världen. Det är inte bara bränder som ingår i dagens extremvärden. I sommar har vi på nära håll också haft överraskande översvämningar. Detta har också letat sig fram till oss i Sverige, men inget kan mäta sig med vad som hänt en kort bit ner i Mellaneuropa, med Belgien- Tyskland. Till detta kommer naturligtvis den tilltagande avsmältningen av inlandsisar, se artikel i Forskning & Framsteg – Glaciärerna smälter allt snabbare. Detta är några av de effekter vi ser utifrån den pågående negativa klimatförändringen.

Forsningsstatusen inom klimatfrågan

The Guardian har refererat en ny larmrapport om klimatet. Denna påtalar att effekten på klimatet mycket snart kommer att vara ”oåterkalleligt”. Vi närmar oss alltså ”the tipping point” då det inte går att vända tillbaka, se artikel i Aftonbladet – Forskarnas klimatlarm samt The Guardian – Critical measures of global heating reaching tipping point.

FNS klimatpanel (IPCC) har just publicerat sin rapport om ”Den naturvetenskapliga grunden” som ger en sammanställning av den vetenskapliga kunskapsnivån kring klimatmätningar i dagsläget. Rapporten baseras på över 14000 vetenskapliga artiklar. Underlaget i rapporten visar ett klart samband mellan de extremväder vi sett under senare år och klimatförändringarna. Kolla in SVT Nyheters utsändning av presskonferensen för rapporten och SMHIs rapportering av IPCC.

Vart är vi på väg

Ovanstående ger en klart negativ bild av vart vår värld är på väg. Med tidsperspektivet att vi måsta vänt den negativa utvecklingen innan 2050 så kan vi inte slå oss till ro. Vi måste som individer och samhälle agera samt utveckla teknik för att bromsa den negativa utvecklingen NU. Tidigare har jag påtalat vikten av vårt beteende med överkonsumtion av diverse prylar, men vi kan också med våra skapande hjärnor utveckla tekniska lösningar, se tidigare blogginlägg 210226 ”Uppfinningar för klimatet” och 210328 ”EU-tullar på koldioxidutsläpp”. Vi behöver mycket kreativitet för att klara det som i dagsläget syns som det oöverstigliga klimatproblemet, men det är fullt möjligt om vi som individer och samhället avstänger oss.

Dela gärna inlägget vidare!

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

EU kräver – reparera mera!

Hur ofta har man inte varit förbannad på att en pryl eller maskin gått sönder och det visar sig att den inte går att reparera. Det beror mer sällan på att den är utsliten utan mer på dålig kvalité eller att den helt enkelt är konstruerad så att det är svårt att ta isär och reparera produkten. En av alla egna situationer har varit när ett kugghjul i plast på laserskrivare gått sönder och produkten blivit elektronikskrot för återvinning.

Var det bättre förr? Ja på sätt och vis. Många produkter var byggda mer robust med kraftigare material och enklare i konstruktionen. Detta gäller allt från bilar till vitvaror och mobiler. Det som har hänt är att materialen blivit tunnare och produkterna innehåller mer och mer elektronik som kan fallera efter ett tag.

Vitvaror möjliga att reparera?

Från EU kommer nu skärpta krav på att produkter skall gå att reparera. Detta finns med i ”EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi” från 2020. Beslut om denna handlingsplan kommer att tas under året. I miljöprogrammet Klotet beskrivs i ”Krångligt och dyrt att reparera” bakgrunden och problematiken kring reparerbarhet för våra maskiner och prylar. I EU:s handlingsprogram framgår bland annat krav på att det skall vara möjligt att reparera en produkt i minst 10 år med tillgång på reservdelar och tillgång till reparationsmanualer.

Intressant i initiativen kring reparerbarhet är att det idag också finns en internationell rörelse som driver frågorna kring krav på ökade möjligheter att kunna reparera och att också själv kunna utföra dessa med hjälp av enklare instruktionsmanualer och verktyg. I Frankrike har det i år kommit igång försöksverksamhet med reparerbarhetsindex för ett antal testprodukter. Detta är något som enligt miljöprogrammet också följs med intresse från svenskt håll.

Sedan ett antal år finns inom EU ett ekodesigndirektiv med vissa krav på hur produkter bör tas fram – bland annat med krav på energieffektivitet. EU-direktivet är nu föremål för revidering med ambitionen att förstärka kraven på hållbarhet. I detta ingår att ställa större fokus på cirkulär design, dvs att produkterna skall kunna återcirkulera i så stor utsträckning som möjligt, se underlag från Svensk Industridesign.

Avslutningsvis bör påpekas att det utifrån miljö- och hållbarhetsaspekter inte alltid är så att äldre produkter är miljömässigt det bästa alternativet att behålla. På många områden visar sig att när det gäller hushållning med råvaror/material och med förbrukningsvaror som energi- och vattenförbrukning att nya produkter kan vara att fördra. Viktigt är då att krav ställs på reparerbarhet och hållbarhet.

Dela gärna blogginlägget vidare.

Publicerat i Ekodesign, Ekonomi, Globalt tänkande, Hållbarhet | Lämna en kommentar

Rättvis fossilfri elproduktion

I miljö- och klimatdebatten utgör produktionen av fossilfri elproduktion en stor betydelse för att vi skall få en planet som inte kokar över. Denna blogg har tidigare ett flertal inlägg kring elbilar och solpaneler som visar att fossilfria transportmedel och solel är på stark frammarsch. En övergång till en fossilfri elproduktion är en viktig och betydelsefull samhällsfråga. Det är emellertid väsentligt att ha ett brett hållbarhetsperspektiv på hela livscykeln från råvaror och tillverkning till färdig produkt och användning, om den fossilfria elproduktionen skall vara hållbar. Det gäller inte bara att produkterna skall vara fossilfria – vi måste också ha kontroll på hur råvarorna och produkterna framställs utifrån den sociala dimensionen med aspekter på mänskliga rättigheter, arbetsmiljö, etik och moralhänseende.

Elbilar med hållbarhetsperspektiv

Rädda klimatet med hjälp av elbilar skapar diverse problem som måste beaktas om elbilar skall vara en trovärdig lösning i klimatomställningen. De litiumbatterier som används för att driva elbilar innehåller ett flertal metallråvaror som litium, vanadin, kobolt och sällsynta jordartsmetaller, exempelvis neodym. Batterierna kräver också stor volym av koppar – se tidigare blogg om svensk kopparutvinning i Aitikgruvan. För sällsynta jordartsmetaller har Kina den helt dominerande produktionen i världen där arbetsmiljö och naturmiljön vid brytningen är klart eftersatt. Betydande del av brytningen sker i inre Mongoliet med ett miljötänk som tillåter det mesta som andra länder förbjuder. För kobolt, en av de övriga viktiga metallerna, är Kongo den främsta producenten i världen. Ett antal rapporter bland annat från Amnesty visar att brytningen i Kongo görs med allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter, barnarbete och en miljösituation med obotliga skador på miljön och befolkning.

Västvärldens jakt på att rädda klimatet är som framgår av ovan inte helt i linje med ett ansvar för en global hållbar samhällsutveckling. Fenomenet att utnyttja lågprisländer för att tillfredsställa vår konsumtion är inte nytt. Skall vi som européer och svenskar tänka med ett globalt samhällsansvar så bör vi så långt det är möjligt producera våra egna råvaror och produkter. Detta skulle säkert också bli en tankeställare att fundera på om den konsumtionsnivå vi har är rättvis och nödvändig.

En batterimetall som idag diskuteras för brytning i Sverige är vanadin. Det pågår en prospekteringsjakt på vanadin bland annat i Jämtland och på Österlen i Skåne. Skall vi ta ett hållbarhetsperspektiv på framställningen av batterier så kan vi inte bara skjuta från oss att ta eget ansvar för att själva använda våra råvaror. Här kommer en klar konfliktsituation med våra egna naturvärden. Frågan är om det är OK att bryta metaller för batteriproduktion i andra länder under betydligt sämre villkor? I flera perioder har aktioner bedrivits för att stoppa inhemsk brytning bland annat på Österlen.

Dessa aktioner för att stoppa gruvor har drivits av politiker, nunnor, miljöorganisationer med flera. Frågan är om det är rätt att säga nej till svensk brytning av metaller – har vi inte ett eget ansvar och inte alltid hävda not in my backyard?

Solceller med ansvarstagande

Solceller – Made in Kina

Intresset för att installera solceller har exploderat och visst är det ett betydelsefullt sätt att bidra till att minska klimatpåverkan. Större delen av de solceller som tillverkas idag är kiselsolceller. Den globala produktionen av dessa solceller med traditionell teknik sker till 60 procent i Kina. Det amerikanska konsultföretaget Horizon har rapporterat i en studie att tillverkningen har kopplingar till tvångsarbete i Xinjiang och de läger som där finns för uigurer, se rapport. Solcellsproduktion är alltså ytterligare ett område med koppling till hur kraven på mänskliga rättigheter åsidosätts i Kina. Exempelvis är Vattenfall en stor säljare av dessa kinesiska paneler i Sverige. Frågan är – kan vi bara blunda för detta sätt att få tillgång på miljöanpassad teknik?

Utvecklingen av solcellsteknik och produktionsanläggningar är på gång idag på flera håll i världen, vilket förhoppningsvis kan leda till betydligt bättre koll på hela produktionsledet vilket inte är möjligt i Kina. Sverige är också framstående på området bland annat genom solcellsforskare vid Uppsala Universitet, kolla in Vetenskapsradion – Nu kommer de europeiska solcellsfabrikerna.

Rättvisemärkt elproduktion

Kanske är det dags för en bredare syn på hur fossilfri elproduktion går till.

Bör vi ställa krav på att elproduktion skall ske med närproducerade råvaror och full koll på att produktionen sker på ett hållbart sätt i hela livscykeln.

Dela gärna inlägget vidare.

Publicerat i Etik och moral, Globalt tänkande, Hållbarhet | Lämna en kommentar

EU-tullar på koldioxidutsläpp

Vårt koldioxidutsläpp

För västländer inklusive Sverige är miljöbelastningen med officiellt beräknat koldioxidutsläpp per person eller nation lika med ”fake news”. Vi bidrar till betydligt större utsläpp än vad officiella siffror visar. Detta sker genom de konsumentbaserade utsläppen som kan kopplas till våra inköp från bland annat lågprisländer. För svensk del så är utsläppen från vår konsumtion dubbelt så stor utanför Sveriges gränser i förhållande till det vi bidrar till inom Sverige. Detta är värt att tänka på när vi konsumerar alla produkter från lågprisländer. Kolla in underlaget från Naturskyddsföreningen ”Konsumtionsbaserade utsläpp – de dolda utsläppen”.

EU och koldioxidtullar

EU-kommissionen har nu tagits initiativ att utreda förslag till koldioxidtullar. Avsikten är att prissätta koldioxidutsläpp för de varor som importeras till EU. Som framgår ovan med konsumtionsbaserade utsläpp i Sverige, så är situationen likvärdig i flertalet EU-länder. Importen av varor, främst från lågprisländer, uppgår till samma storlek som landets egna utsläpp.

För en hållbar värld bör det vara självklart att det skall vara lönsamt att ta klimatansvar genom att begränsa utsläppen av växthusgaser. Detta ställer krav på att vår konsumtion av importerade varor till EU inklusive Sverige underställs krav på att förorenaren betalar. Koldioxidtullar på importerade varor till EU är därför ett bra verktyg att kravsätta de importerade konsumtionsvarorna. Detta medför att EU har möjlighet att ställa skärpta klimatmål samtidigt som importvaror inte slinker in utan krav på bättre miljöprestanda.

Tillfälligt stopp i konsumtionsimporten

Ett belysande exempel på vår globala handel med konsumtionsvaror är just nu proppen i Suezkanalen med Evergreen. Fartyget sitter fast med alla sina containrar med konsumtionsvaror från Asien. Stoppet i kanalen har medfört att över 300 andra containerfartyg nu tvingats ankra upp på grund av proppen i kanalen.

Stopp i Suezkanalen Foto: Youtube

2020 passerade över 18000 lastfartyg med konsumtionsvaror Suezkanalen. Så visst är det dags att få till koldioxidtullar som sätter press på att alla de producerande företagen i Asien skall bidra till att reducera vår planets koldioxidutsläpp. Nästa steg är att fundera om vi verkligen behöver alla dessa importerade konsumtionsvaror mestadels producerade i lågprisländer under arbetsmiljövillkor som få européer vill arbeta under.

Dela gärna inlägget vidare.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar