Föregående inlägg
Här beskrevs den gröna omställningen främst kopplad till utvecklingen av batteritillverkningen för eldrift av fordon. Den krisande batteritillverkningen med exemplet Northvolt i Skellefteå är ingen engångsföreteelse, samma gäller för flera andra anläggningar. Riskkapital har en benägenhet att lämna branschen. Exemplet Northvolt visar också på jätteinvesteringar med dålig förankring i framtagning av fungerande produktionsmetoder. Betydande riskkapital för den europeiska gröna omställningen har varit på väg till USA. Nytt styre i Washington kan kanske bromsa detta. Problemet är fortfarande också den kinesiska dominansen på tekniken för elfordon med stora statsstöd som snedvrider konkurrensläget.
Behovet av energiomställning
Vi är också, utan batteritillverkning, i omedelbart behov av fossilfri förnyelsebar energi till övrig grön omställning. Planeringen med att uppnå en fördubbling av vår fossilfria energiframställning med bidrag från ny kärnkraft ses som en lösning av regeringen. Även om man nu tror på kärnkraft som en framtida ”miljöanpassad lösning”, vilket kraftigt kan ifrågasättas, är tidshorisonten orealistisk utifrån det akuta behovet av ny fossilfri energi. Fixa kärnkraft är en lång process som definitivt inte är problemfri med dess utsläpp, produktionsprocesser och sluthantering.
Idag finns två förnyelsebara energislag som fungerande lösningar, vindkraft och solenergi. Diskussionen att vindkraft är en ostabil energiresurs visar på begränsad kunskap i argumentationen. Vindkraft kommer alltmer att kopplas samman med produktion av vätgas vilket ger vindenergi en välfungerande stabil energikälla (se flera tidigare inlägg kring detta). Kombinationen med vind och produktion av vätgas gäller till stor del för de planerade havsbaserade vindkraft.
Kostnadsbilden för vindkraft har i vissa sammanhang uppfattats som dyr. I tabellen från IEA (källa från Vindkraftkurs.se) framgår tydligt att den havsbaserade vindkraften är klart kostnadseffektiv i förhållande till kärnkraft.
Vindkraften bidrog under 2023 med 21 procent av den svenska energiproduktionen från 5500 vindkraftverk, se Energimyndigheten. I januari 2024 slog också vindkraften rekord att vid enskild tidpunkt svara för 46 procent av vår totala energiproduktion, källa Vindkraftsnyheter.se.
Sverige har en stor potential för utbyggnad av havsbaserad vindkraft vid både västkusten och i Östersjön. Detta är också under planering i stor skala för Östersjön och västerhavet inklusive Nordsjön, se karta. I Sverige finns en planering för drygt 10-talet vindkraftsparker i Östersjön upp till Stockholmsområdet och cirka hälften på västkusten. Planeringen av anläggningarna stöter på olika problem som skjuter på planer och sätter stopp för utbyggnad, vilket gäller krav för att de är förfulande av utsikten, hänsynstagande till naturaområden och inte minst den militära kravbilden.
Stopp för havsbaserad vindkraft
Regeringen stoppar utbyggnaden
Det som nu har hänt är att regeringen den 4 november beslutat gå på militärens linje och stoppat 13 havsbaserade vindkraftsanläggningar i Östersjön och endast godkänt några få anläggningar på västkusten. Argumenten att stoppa vindkraftsparker i Östersjön uppger regeringen som försvarsskäl. Vid spaning uppfattas att eventuell drönarattack (utgångspunkt Kaliningrad) upptäcks en minut senare pga avskärmning vid positioner för planerade vindkraftparker. Detta uppfattas som det militära huvudskälet för regeringen för att stoppa all utbyggnad i södra hälften av Östersjön.
De 13 stoppade vinkkraftparkerna motsvarar 4-5 kärnkraftreaktorer, se karta från vindkraftkurs.se. Detta motsvarar en kapacitet av 30 gigawatt (GW) installerad effekt eller cirka 140 terawattimmar (TWh) årlig elproduktion som man nu avslagit. I planerna ingick privata investeringar på 500 miljarder som regeringen säger nej till.
Stoppet av den havsbaserade vindkraften av militära skäl har väckt reaktioner från flera håll. Detta med kommentarer att det går att kombinera vindkraftparker med tillfredsställande militär övervakning av havsområdet. Det går för andra stater och vindkraftverken kan förses med sensorer för luftövervakning. Aktörer som reagerat är tidigare försvarsminister Mikael Odelberg, Totalförsvarets forskningsinstitut, Saab m.fl
Man kan fundera på regerings argument att använda militära skäl att avslå vindkraftsutbyggnaden, vilket ligger väl till pass för att påtala hotbilden från öster. Politiskt finns ju också den baktanke som Aftonbladet framför med att det passar väl för regeringens planer på kärnkraft. Reaktion har också kommit från oppositionen, SDS artikel. Artikel i DN är också en reaktion mot beslutet.
Den gröna omställningen
Det finns som framgår ovan och i tidigare inlägg åtskilligt som lägger krokben för den gröna omställningen. Det är bara frågan om hur lång tid vi har tid för att inte ta problemen med klimatet på allvar och prioritera en utveckling på planetens villkor.
Tyvärr så vill de flesta avvakta och invänta än sämre villkor vilket visar sig i FN:s senaste klimatmöte COP29
Dela gärna vidare