Dax för eluppror

Vad har hänt med elpriset

Det är väl ingen som missat att elpriserna rusat uppåt sedan hösten 2021. Myndigheter, politiska partier och företag påtalar att vi måste rusta oss för ytterligare prishöjningar på el. Kan man skylla detta på Putins krig i Ukraina? Ja till viss del, men absolut inte i sin helhet.

När det gäller elproduktionen har man i stora delar av Europa gjort sig beroende av gas som energikälla. Detta har varit en billig fossil energikälla som man i flera länder investerat sig fast i för en lång period framöver. Att som Tyskland gå från att slopa kärnkraften för att hoppa in i ett beroende av rysk gas visar sig ju vara ett ödesdigert feltramp. Satsningarna på alternativen med sol och vind har inte varit tillräckliga i något europeiskt land inklusive Sverige. Vi står inför ett reellt klimathot utan att ta det på allvar.

Det som är drivande i prissättningen på el i Sverige är framför allt den prissättningsmodell vi använder. Vi har anammat en europeisk modell som bygger på en gemensam marknadsplats inom Nord Pol. Här sätts elpriset utifrån den elleverantör som kan sälja den sista kilowattimman till den gemensamma korgen med energi för försäljning till elanvändare. Detta medför att det kan blir dyr gasel producerad i ett Baltiskt land, inte svensk vattenkraft- eller vindkraftel som sätter prisbilden. Kolla in Naturskyddsföreningens artikel om elpriser.

Nedanstående bild visar elpriser under de senaste åren (OBS exkl moms och påslag)) Här framgår klart att priset på el ökade före Putins krig i Ukraina.

Prisutvecklingen på elenergi Källa: Eon/elpriser

För svensk del har produktionen av el inte ökat i pris. Det har spårat ur pga att vi följer en prisbild som till stor del bygger på priset för gas. Situationen är den att vi som konsumenter både privata och företag har betalat runt 200 miljarder kronor mer det senaste året än vad vi borde göra. Detta är pengar som huvudsakligen har hamnat hos våra producenter av elenergi. Låter det rimligt att svenska producenter kan ta ut överpriser när elen kostar i princip lika mycket son 2020? Vad har regeringen gjort, jo subventionerat oss konsumenter för att sänka elkostnaderna, vilket naturligtvis generellt är vettigt då det kan slå hårt mot de höga elräkningarna. Subventionerna som regeringen och flera partier nu bjuder över varande med för att sänka våra elkostnader innebär att elproducenterna blir än mer rika.

Möjlig väg bort från elprischocken – Beken-modellen

Det känns som alla tar utvecklingen av elpriset som en naturlag utan att ifrågasätta den sneda prisbild mellan att producera el och att köpa el för användarna.

Ett antal ”energiexperter” har utarbetat en ny elprismodell för den svenska elmarknaden ”Beken-modellen. Avsikten med modellen är att dela upp elmarknaden på en svensk elmarknad för att tillfredsställa vårt svenska elbehov till ett rimligt pris samt en marknad för elexport. Elexporten skall tillåtas följa den befintliga elmarknadsmodellen medan den svenska elmarknaden skall ha Sverigepriser. Kolla in de två artiklarna om Beken-modellen – artikel SDS och ”Vi har lösningen på höga elpriser i våra händer”.

Finns intresse av att skapa Sverigepris för el

Som framgår av ovanstående artiklar har modellen med Sverigepris på el presenterats för flera partier. Intresset har varit svalt och de som nappat på synen med ett lägre pris på el för svensk konsumtion är bara Vänsterpartiet. Det är förbluffande att se att övriga partier inte anammat denna viktiga och möjligas prismodell då det bör vara en övergripande samhällsfråga bortom partipolitik.

Fler initiativ kring elprisfrågan

Inom EU börjar man fokusera på de höga elpriser som nu uppträder i hela Europa. Detta har gjort att EU-kommissionen via sin ordförande gjort ett utspel att elpriserna måste sänkas. Detta agerande går ut på att elpriset inte längre skall sättas utifrån den dyraste kraftkällan, dvs det som nu främst är gas. Förslag kommer att presenteras från EU-kommissionen inom de närmaste veckorna. Kolla in artikeln i SDS. Sett från en svensk horisont är detta ett utmärkt drag, frågan är varför man från svenskt håll inte reagerat tidigare.

Annat utspel som nyligen presenterats från den tyska regeringen är att det bör sättas en skatt på vinsterna som kraftbolagen får genom de höga elpriserna.

Vad händer med elpriset

Vi kan ju bara hoppas att et blir aktiviteter som med krafttag tar sig an den sneda elprissättningen. Överpriserna som bygger på en märklig prissättningsmodell där högsta priset är normgivande måste bort.

Det man inledningsvis kan hoppas på är ett agerande från EU-kommissionen. Modell med Sverigepris på el verkar inte få den genklang som behövs, vilket är frustrerande och omöjligt att förstå.

Är det ett allmänt svenskt eluppror som måste till?

Dela gärna inlägget vidare.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Hur mycket klimatkriser behövs?

Rubriken syftar på behovet av att faktiskt ta klimatförändringarna på allvar. Det gäller både den extrema värmen och störtfloder med regn. Vi ser resultatet av juli månad med nya rekord av värmeböljor över Europa.

SVT rapporterar om ett uttalande från FN-chefen Guterres ”Mänskligheten står inför ett kollektivt självmord men kan i stället välja kollektiv handling.” Hettan med efterföljande bränder rapporteras både från USA och Sydeuropa som återkommande sommarhändelser. Temperaturen är på sina håll uppe kring 50 grader. I Sverige har rapporterats 37 grader från Målilla i Småland. Andra platser har haft drygt 30 grader, som nordbor är det få som önskar sig denna temperaturnivå. Frågan är när vi når 40 grader, bara en tidsfråga.

Skogsbrand i Kalifornien Källa : Reuters/SVT

Brittiska ministrar har haft akutmöte kring hanteringen av julitemperatur på 40 grader. Detta är en temperaturnivå som tidigare inte inträffat i Storbritannien. En orsak till mötet var man kan förebygga för att folk inte skall dö av värmeslag. Temperaturerna i Portugal, Spanien och Frankrike har under juli orsakat flera tusen dödsfall med direkt koppling till värmen.

Europa har trots allt bra förutsättningar att hantera de effekter som klimatförändringarna innebär. Det är betydligt mer besvärligt för länder med lägre levnadsstandard i Afrika och delar av Asien. På både kort och lång sikt är vi i en situation att klimatflyktingar blir alltmer vanliga. FN rapporterade att 2021 tvingades 17 miljoner människor lämna sina hem pga klimatpåverkan och katastrofer typ översvämningar. UNHCR, flyktingorgan inom FN, beräknar att fram till 2050 kan klimatflyktingar uppgå till 250 miljoner.

Frågan är om vi skall acceptera denna utveckling av vår planet mot en situation med ständiga klimatkatastrofer och människor som måste bryta upp från sina hem.

På hemmaplan har SMHI gett signaler att vi måste driva en klimatanpassad stadsplanering. Detta är något som måste till i all stadsplanering framöver både vad gäller hantering av höga temperaturer och hur vi åtgärdar katastrofala skyfall. Detta är naturligtvis smådetaljer när vi diskutera det globala klimatet, men en viktig del av att beakta den lokala planeringen och förebygga i tid för svenska förhållanden.

Dela gärna inlägget vidare

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Värmebölja i Europa och Sverige

Mitt förra inlägg handlade om miljökonferensen i Stockholm 50+ som genomfördes 50 år efter miljökonferensen 1972. Resultat var som väntat klart begränsat även om ambitionen var att öka takten för en hållbarare och grönare värld, kolla inlägget Miljökonferens – 50 år i backspegel.

Vi är inne i en sommarperiod med allt fler alarmerande rapporter om att jorden är överhettad. I Sydeuropa hade vi för några veckor sedan en värmebölja som infann sig flera månader tidigare än förväntat. Det var stora bränder som vanligt i Spanien och Portugal och hettan rapporterades som alarmerande, se rapporteringen i Aftonbladet ”Risk för bränder i Europa: Snart kommer medelhavsborna hit”. Tidningen rapporterar också att ”Kokande fågelungar visar att klimathotet är akut” fåglarna dör av uttorkning.

Det är inte bara i Europa som är drabbat, I alla världsdelar rapporteras om olika former av extremväder – är det inte höga temperaturer och uttorkning så är det långvariga kraftiga skyfall med katastrofala översvämningar. När skall vi ta klimatfrågan på allvar.

I Sverige varnas nu för ”extrem hetta”, vilket innebär temperaturer på 30 grader. Kanske har vi snart det man varnar för i Sydeuropa – temperaturer på över 40 grader. Kanske inte så önskvärt hos oss i Sverige. Ett sätt att agera är att vi begränsar vår överkonsumtion.

Alla kan inte förbereda sig som detta träd på en kommande het sommar
Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Miljökonferens – 50 år i backspegel

Hur många känner till att Stockholm är platsen för uppföljning av miljökonferensen från 1972? På Stockholm 50+ deltog totalt ca 3000 deltagare från 150 länder.  

Miljökonferens 50 år efter  

Det har gått 50 år sedan den stora miljökonferensen i Stockholm 1972.

Den första globala miljökonferensen satte Stockholm på kartan inom miljöområdet. Måttot för konferensen var ”Only one earth”. Synen på miljöfrågor var inte samma som idag. Man såg t.ex. positivt på att ishavet skulle kunna bli farbart för fraktfartyg.

Det fanns dock ambitioner som hade kunnat varit kraftfulla om de tagits på allvar under dessa 50 år som gått. Detta gäller områden som havens föroreningar och förgiftningen av naturen mm. Kolla in Vetenskapsradion Klotets program ”Lärdomar efter 50 år av miljöarbete”. Ett viktigt tänk man kom fram till för 50 år sedan var ståndpunkten att det är förorenaren som skall betala ”Pollution pays principal”.

Under de 50 åren sedan förra konferensen har miljöfrågorna blivit mer akut att lösa för vår överlevnad. Det har dock skett ett antal positiva steg, vilket framgår av Naturskyddsföreningens lista.

Miljökonferensen Stockholm50+

Källa: https://www.unep.org/events/unep-event/stockholm50

Avsikten med FN-mötet är inte fokuserat på klimatavtal med förhandlingar. Stockhomskonferensens måtto i år är ”a healthy planet for the prosperity of all – our responisibility, our opportunity”.

Planen för konferensen är att öka takten för en både hållbarare och mer grön värld. Detta kan man naturligtvis ifrågasätta hur det skall ske, men ambitionen är ju inte fel.

Inom ramen för ledarskapsdialoger talar man om tre ämnesområden för konferensen (citat från Aktuellt i politiken 25 maj):

”1 Reflektera över behovet av konkreta åtgärder för planetens hälsa och välstånd för alla

2 Nå en hållbar och inkluderande återhämtning från Covid19-pandemin

3 Öka takten i genomförandet av miljödimensionen i hållbar utveckling inom ramen för FNs “Decade of Action”.”

Från Sida påpekar man pandemins negativa betydelse i utvecklingsländer och den ökade fattigdomen pga detta. Sida ger stor betydelse av investeringar i hållbara varor och tjänster genom sitt bistånd.

Hållbara investeringar är också generellt av stor betydelse och det bör noteras att begreppet ”hållbarhet” inte urvattnas och ”Green Washing” tar över. SVT Nyheter framhåller betydelsen av att FN-konferensen i Stockholm inte blir ytterligare en talkshow om klimatet, utan att det blir ett konkret resultat.

Resultatet från årets konferens

Stockholmskonferensen avslutades med 10 officiella uppmaningar:

  1. Sätt människans välmående i första rummet, för en hälsosam planet och för allas välstånd.
  2. Erkänna och implementera rätten till ren, hälsosam och hållbar miljö genom att uppfylla visionen från princip 1 från 1972 års Stockholmsdeklaration.
  3. Anta en systemövergripande förändring av vårt nuvarande ekonomiska system för en hälsosam planet.
  4. Stärka genomförandet av befintliga nationella åtaganden för en hälsosam planet, genom att förstärka nationell miljölagstiftning, budget, planeringsprocesser och institutionella ramverk.
  5. Säkerställa att offentliga och privata flöden är i linje med åtaganden för miljö, klimat och hållbar utveckling.
  6. Skynda på systemövergripande omställning av de sektorer där det finns störst effekt att hämta, så som livsmedel, energi, vatten, byggnader, tillverkning och mobilitet
  7. Återuppbygga förtroende för samarbete och solidaritet.
  8. Stärka och ge ny energi åt det multilaterala systemet.
  9. Erkänna ett ansvar för framtida generationer som en hörnsten för gott beslutsfattande.
  10. Ta vidare resultaten från Stockholm+50 genom att stärka och ge ny energi åt pågående internationella processer, så som FN-högnivåmötet Summit of the Future i 2023.

En hel del kritiska röster har framkommit kring resultaten från konferensen. Detta gäller organisationer som CONCORD som är en plattform för ett stort antal organisationer (i Sverige 81 organisationer) som vill påverka ”EU:s utvecklingspolitik för en hållbar och fredlig värld utan fattigdom och orättvisor”. Man talar om ett vagt resultat och att man bl.a. missar jämställdhetsperspektivet. Det borde gått att nå betydligt längre enligt CONCORD. Anmärkningen är inte förvånande……

Planetens gränser

Konferensen kan sättas in i det breda konceptet med planetens gränser, vilket beskrivits i tidigare blogginlägg. Vad tål vår jord den som vi alla är beroende av.

I strukturen för planetens gränser finns nio områden upptagna. För sju år sedan angavs att fyra av dessa kritiska gränser överskridits, vilket var klimatförändring, förlust av biologisk mångfald, förändrad markanvändning och förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor. Johan Rockström, forskare som är en av utvecklarna av konceptet med planetens gräns, påtalar idag att vi kan ha överskridit sex av de nio gränserna. Andra aktörer påtalar att det är fem gränser som nåtts, där den femte är kemikalieutsläpp. Dessa konkreta former av miljöhot bör tas på största allvar och återspeglar vad som är livsavgörande för vår planet. Denna problematik med allvarliga miljöhot har kommit till korta under de senaste åren med pandemi och krig.  

Planetens gränser

Dela gärna inlägget vidare.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Glöm inte klimatfrågan

Föregående blogginlägg beskrev vårt beroende av olja och gas i Europa. Med det pågående kriget i Ukraina visar detta klart på behovet av att fasa ut beroendet av den ryska oljan och gasen för möjlighet att strypa Putins krig.

Krig har aldrig varit positivt för miljön. Den globala samstämmigheten kring att driva det långvariga kriget mot miljökrisen med den globala uppvärmningen har nedprioriterats till följd av det nuvarande kriget i Europa.

Klimatpolitiska rådets rapport

Klimatpolitiska rådet har för några veckor sedan släppt en ny rapport hur arbetet går vidare med åtgärder för att klara våra klimatmål. Rapporten visar på ett nedslående resultat. Den politiska ambitionsnivån är för dålig för att hålla takten i det aktiva arbetet med åtgärder som är tillräckliga att styra om vårt energiberoende av fossil energi. Vill vi stå fast vid temperaturmålen i Parisavtalet så måste utsläppskurvan över växthusgaser kraftigt minskas fram till 2030, se sammanfattande artikel i DN.

Klimatpolitiska rådets rapport och en rad internationella studier har fyra sammanfattande nyckelområden för hur vi skall nå ett noll-utsläpp 2045. Dessa är väl kända men ambitionsnivån att arbeta efter dessa är fortfarande klart otillfredsställande,

effektivare energi- och resursanvändning

fossilfri elektrifiering

biomassa från skogs- och jordbruk

upptag och lagring av koldioxid

För att åstadkomma en mer ambitiös takt i förändringsarbetet rekommenderar rådet följande fem insatser (fördjupning se rapporten);

  • Förbättra styrningen av statliga myndigheter och samordningen mellan olika politikområden och beslutsnivåer
  • Stärk målbild och styrmedel på viktiga områden
  • Skapa bättre förutsättningar för investeringar som bidrar till att klimatmålen nås
  • Genomför ett brett kunskaps- och kompetenslyft för klimatomställningen
  • Agera proaktivt, koordinerat och kraftfullt i EU

Idag ser vi att behovet av fossilfri elproduktion minst måste fördubblas inom ett antal år. För att detta skall kunna ske krävs det bland annat att beslutsprocessen kring nyinstallation av t.ex. vindkraft kraftigt måste förkortas. Detta är endast en av ett flertal aktiviteter som måste till.

Idag talas mycket om att vi öppnar för olika insatser att hjälpa det ukrainska folket mot det utländska angreppet från Ryssland. Detta är en högst angelägen sak att göra. Men vi har ett långvarigt krig för klimatet som vi måste angripa på ett mer påtagligt sätt än vad som sker idag. Detta blir vi tvingade till om vi vill att kommande generationer skall kunna leva inom samma livsbetingelser som vi gör.

Rapport FN:s klimatpanel

FN:s klimatpanel har just släppt ytterligare en rapport om klimatet.

Figur: IPCC hemsida

Rapporten påtalar att vi är på väg mot en klimatkatastrof varför vi skyndsamt måste öka aktiviteterna för att fasa ut de fossila energikällorna. Kolla in sammanfattning av innehållet på Greenpeace hemsida. I SVT nyheter gör man kopplingen mellan kriget i Ukraina och risken att klimatfrågan kommer i skymundan.

Vill du få en ingående genomgång av rapporten och de lösningar som krävs för att åtgärda våra växthusutsläpp kolla då in vetenskapsradions program Klotet.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Stopp av rysk oljeimport – fixar klimatomställningen

Klimatomställningen har kommit i skymundan. I stället är det Putins anfallskrig mot Ukraina som dominerar världspolitiken. Krig är aldrig något som gynnar utvecklingen av klimatarbete. Det mänskliga lidandet som nu kommit väldigt nära oss skapar ett engagemang av att göra stora insatser för de som flyr från krigets fasor. Europa öppnar för olika hjälpinsatser utan att knorra för att möte den största flyktingvågen sedan andra världskriget.

Följderna av ”Ryska kriget” medför stigande priser på ett flera områden, vilket vi inte minst sett på energiområdet med olja och naturgas. Sanktioner ställs från den ena dagen till den andra mot Ryssland och ryska oligarker. Ännu har detta inte förändrat Putins agerande i Ukraina, men besvärligheterna ökar för det ryska folket. Detta verkar Putin kallsinnig till.

Stoppa oljeimporten från Ryssland

Europa har under senare år blivit alltmer beroende av importen av rysk olja och naturgas. Exempelvis gick Tyskland från att stänga sin kärnkraft till att i stället bli beroende av rysk naturgas. En utveckling som inte kan anses ligga i linje med en fungerande klimatstrategi bort från fossila energikällor.

Fördelning av Europas energikonsumtion Källa: Artikel SDS 20220313

Av bilden ovan framgår att gas (naturgas) ökar mest av de redovisade energislagen. 2020 utgjorde naturgasen tillsammans med olja över 50 procent av den totala energikonsumtionen i Europa.

Vårt beroende av de ryska råvarukällorna är betydande i Europa. År 2019 importerade EU 27 procent av oljan från Ryssland och hela 41 procent av sin förbrukning av naturgas, se mer av importstatistik av dessa råvaror och andra i artikel i Ny Teknik.

Av de restriktioner som idag ställs mot import av ryska råvaror har EU-kommissionen lagt en plan att EU skall fasa ut rysk energi och inte köpa något från Ryssland efter 2030. Med avseende på det stora beroendet av den ryska energin som ovanstående siffror visar är det på hög tid att gå i en snabb riktning bort från den ryska energin, se artikeln, Omställningen till hållbar energi skyndas på.

Snabb grön energiomställning

Den gröna linjen i ovanstående diagram omfattar förnybart, dvs huvudsakligen sol och vind. Det är inte imponerande att dessa energislag bara utgör 18 procent. Vill vi ha en fungerande omställning till en hållbar grön energi så är det dags att snabba på omställningen. Med två år av pandemi visade det sig att energisektorn drog ned på lågvarv på det globala planet, vilket visade sig ge många positiva effekter för miljön, se mitt blogginlägg Globalt standby-läge.

De stora inskränkningarna inom bland annat transportsektorn under pandemin visade att det är möjligt att göra betydande klimatvinster genom minskat transportarbete och utökad lokal ekonomi. Ofantliga summor satsades på subventioner med att hålla ekonomier i gång världen över. Detta föder förutsättningar att ta fasta på DN Debatts inlägg av Tomas Kåberger och Anders Wijkman att det är ”Fullt möjligt att stoppa EU:s import av rysk gas”. I artikeln argumenterar de för att totalstopp i EU av den ryska olje- och gasexporten kan vara avgörande för att Putin inte har råd att driva sitt krig i Ukraina. Visst kan det ställa till med problem inom EU att finna ersättning till den ryska importen, men det skulle ge förutsättningar för att vi samtidigt har möjlighet att förstärka utvecklingen av den fossilfria energin inom EU.

En betydande del av klimatomställningen är att inte bara övergå till annan energiform utan att i hög grad driva effektiviseringen av energianvändningen. Detta skulle vara ett tvingande drag i ett totalstopp av rysk energi. Möjlighet finns att med detta både få Putin att avblåsa sitt krig och att komma långt fram med klimatomställningen.

Dela gärna inlägget vidare.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Framtid med eldrift?

Det tidigare inlägget om vätgas resulterade i ett antal kommentarer på min länk via Facebook. Några kommentarer var om att vätgas är mycket energikrävande att framställa, vilket är ett riktigt konstaterande. Fördelarna med vätgasen är att den energi som framställas med vindkraft och solenergi kan lagras genom att producera vätgas som sedan kan utnyttjas när det inte blåser eller när solen inte skiner. Vätgas är naturligtvis inte den helt optimala energikällan, men för att klara av en fossilfri värld måste den teknik som är tillgänglig idag användas. Vi kan inte avvakta och vänta på framtida energikällor för att lösa dagens problem med klimatomställningen. Det aktuella inlägget kring processen med utfasningen av fossildrivna bilar är också en process som inte går smärtfritt.

Utfasningen av fossildrivna fordon

EU vill förbjuda nya fossildrivna bilar från 2035, vilket förutsätter att EU kommissionen tar beslut om detta. Under 2021 lades en utredning fram till regeringen att Sverige skall skärpa kraven för bilar genom ett förslag om förbud mot att sälja fordon med fossila drivmedel från 2040. Med tanke på de klimatmål som vi måste klara av så är tidsgränserna som ges med utfasningen av fossildrift otillräcklig om vi skall kunna klara av en fossilfri värld till 2050.

Naturskyddsföreningen (SNF)har också gjort utspel kring försäljningen av bensin och dieseldrivna fordon. SNF vill förbjuda försäljningen av dessa fordon och även industrins användning av fossilbränslen från 2030. Som förebild använder SNF ett finskt beslut att energisektorn inte får använda kol efter 2029. Ett svenskt beslut att förbjuda fossildrivna fordon från 2030 bör naturligtvis följas av en skärpning av EU krav på samma nivå. Detta skulle kunna medföra att Europa blir en förebild för världen i övrigt när det gäller fordonsflottan.

Alternativen med fossilfritt

Antalet elbilar som säljs har kraftigt ökat, men än så länge är det en ringa andel av personbilsflottan. Statistik visar att totalt sett har vi 6 procent elbilar vid utgången av 2021. Av dessa är det dock bara 2 procent som är rena elbilar (resterande del laddhybrider – el och bensindrift). Som påpekas i utredningen till regeringen om fossilfria bilar har vi lång väg att gå om eldrift skall klara av omställningen av vår bilflotta. Innan vi har en dominans av eldrivna fordon kommer vi att ha ett klart behov av biodrivmedel för att klara detta.

När det gäller vätgasbilar så är denna typ av personbilar bara i sin linda, vilket kommer att ta tid att utveckla i sådan takt som behövs. Det som krävs är inte bara tillgänglighet till bilarna. Det krävs också en utbyggd infrastruktur med laddplatser med ett stort behov av utbyggnad av sådana. För vätgasbilar krävs tankställen som vi har väldigt få av. När vi har fler vätgasbilar så kommer också kraven att manskall kunna tanka dessa över allt.

Elbilar redan billigast

För svensk del ser vi att dieselpriset kraftigt ökat på några få år. Från feb 2020 med ett pris på ca 15,30 kr/l till ca 21,50 kr/l feb 2022. Många reaktioner har kommit på det ökade priset för drivmedel. Detta ställer många aktörer från lantbrukare och transportörer till privatbilister inför betydande kostnadsökning med att köra fossildrivna fordon. Naturligtvis är det en svår omställning till annan drift och att byta fordon över en natt.

Det kan konstateras att för privatbilismen är det redan idag motiverat att fundera på att byta till eldrivet fordon om man vill sänka sina drivmedelkostnader. Det är naturligtvis en kostnadsfråga att köpa eller leasa en elbil, vilket alla inte har förutsättningar att göra.

Bil Sweden har beräknat drivmedelkostnaderna för elbil kontra bensin eller dieselbil som visar en klart mindre kostnad för eldrift. Störst skillnad är det naturligtvis med hemmaladdning. Med avseende på prisnivån för elström så är det klart billigare i landets norra del.

Själv kan jag konstatera att vi laddar vår Kia E-niro till en driftkostnad på under 5 kr per körd mil, vilket skall jämföras mot vår tidigare V60 som idag skulle kostat drygt 12,50 kr per körd mil. Detta gäller vid hemmaladdning.

Hemmaladdning

Framtidens fordon

Klart är att vi under den kommande 10-årsperioden kommer att ha ett stort fokus på ytterligare etablering av elbilar. En del av denna utveckling är inte bara fler bilmodeller utan en stor satsning på att ersätta de litiumbatterier som är drivkällan med mer miljöanpassad teknik. Detta minskar miljöpåverkan men det krävs också att klara en hållbarhet utifrån det sociala perspektivet. I utvecklingen av batterierna krävs också behovet av utökad driftstid eller körsträcka och laddningstid för de fordon som kommer att utvecklas framöver.

Avseende eldrift så är elvägar något som testas både i Sverige och i andra länder. Detta område är idag helt outvecklat för privatfordon, men kan komma att bli revolutionerande när vi har det på plats.

Vätgasbilar är som tidigare påpekats i sin linda, men kommer sannolikt på sikt att utgöra det parallella spåret till elbilar.

Flera bilmärkesföretag experimenterar med självkörande bilar. Frågan är om detta är något som bidrar till en bättre klimatanpassning av vår bilpark eller bara är ett lyxtillbehör när det väl är på plats.

Utifrån ett livscykelperspektiv bör vi också i hög grad göra en fungerande omställning så att en betydande del av personbilsparken kan drivas med biogas, typ HVO 100. På detta sätt kommer vi klart snabbare fram för att reducera våra klimatutsläpp. Detta förutsätter naturligtvis att vi får en helt annan statlig finansiering för en omställning än den segdragna situation som råder idag.

Hur går det med elproduktionen?

I ett antal blogginlägg har jag presenterat olika former för fossilfri elproduktion. Det kan dock konstateras att det är mycket snack och lite verkstad för att göra de omfattande satsningar som krävs för att få tillgång till den stora ökning av elproduktion som måste fram inom en 10 årsperiod. I Skåne vill man storsatsa på havsbaserad vindkraft. Det som vi lever med i Sverige är att det är långa beslutsprocesser innan tillståndsprövningar är genomförda. Naturligtvis är detta viktigt men frågan är ad vill vi åstadkomma för att klara av klimatomställningen.

Dela gärna inlägget vidare.

Publicerat i Hållbarhet | Lämna en kommentar

Vätgas – bara vatten

Kort om vätgas

Vätgas som energikälla till allt från uppvärmning av bostäder, drivmedel till fordon och för industriella produktionsprocesser medför ett utsläpp som består av vatten eller vattenånga.

Vätgasen är ingen ny energikälla, men har idag fått ett stort kommersiellt värde då det är ett betydande komplement till batteridrift för fordon och kan ersätta fossila bränslen inom bland annat industriprocesser. Vätgasen är också en utmärkt energikälla för lagring av energi när sol och vind inte är i produktion. Jag har i ett antal inlägg presenterat olika former för användning av vätgas som energikälla, Vätgas en alternativ energilösning, Vätgas räddar klimatet, El med vätgas och Insatser för klimatet.

Problematiken med vätgas är att produktionen/tillverkningen av vätgas kräver betydande insats av energi som naturligtvis då måste produceras på ett klimatsmart sätt med fossilfri produktion. En form av produktionskälla för energin är el från vindkraftparker. Detta är något som satsas på i till exempel Danmark. Forskning sker också på flera håll för  att finna smarta former för vätgasproduktion såsom på KTH.

Industrisatsning med vätgas

Industrin står för en betydande andel av våra nationella utsläpp, totalt ca en tredjedel. De industrier som dominerar som utsläppskällor är järn-och stålindustrin, mineralindustrin och landets raffinaderier. Av dessa verksamheter är det järn- och stålindustrin som är störst med ca 38 procent av klimatutsläppen 2020.

Källa: Naturvårdsverket/Sveriges officiella statistik

Stålproduktion med vätgas

Sverige går i bräschen för satsning med stålproduktion baserad på förnybara bränslen i industriprocesserna. Satsningarna sker främst i det expansiva Norrbotten. Utsläppen av koldioxid från användningen av kol i processerna ersättas med vätgas.

Två stora satsningar görs för den fossilfria stålproduktionen. Det befintliga SSAB i Luleå har ett samarbetsprojekt med LKAB och Vattenfall i företaget Hybrit. Förutom detta finns på ett nytt företag H2 Green Steel som satsar på en ny anläggning utanför Boden med planerad driftstart 2024. Båda satsningarna är mångmiljardinvesteringar.

Hur ser tekniken ut

För den stålframställning som startats vid företaget Hybrit är konceptet att utveckla en storskalig värmelösning där stora volymer vätgas värms till 1000 grader, vilket skall användas för att reducera järnmalmen till råstål och därefter till stålämnen. I konceptet för lagringen av de stora mängderna vätgas i bergrum deltar KTH i utvecklingsarbetet.

Källa: SSAB-Hybrit

Den traditionella vägen för hantering av järnmalm är att reducera/omvandla malmen till råjärn genom att ta bort syret med hjälp av koks (järnmalm är förorenat med syre), varefter råjärnet överförs till stålverk vanligen i flytande form. Stålet tillförs olika legeringsämnen till exempel mangan för att öka hållfastheten.

Vid H2 Green Steel skall väte som ersättning till fossila bränslen ersättas med grönt väte. Företaget skall producera vätet genom storskalig elektrolys (vatten spjälkas till vätgas med hjälp av elektricitet).

Potentialen för export

En betydande del av den svenska produktionen av stål går på export. Med en framtid av miljöanpassad stålproduktion har Sverige definitivt ökat sin potential av aktiv aktör för en framtid med miljöanpassad stålproduktion. Annan produktion i norr med batterifabrik och grönare IT-industri medför att den nordligaste delen av vårt land blir alltmer attraktiv – Enorm grön satsning i Norrland.

Dela gärna inlägget vidare.

Publicerat i Hållbarhet | 1 kommentar

Less is more

Begreppet ”Less i more” kom jag först i kontakt med tidigt 1990-tal när jag jobbade med förebyggande miljöskyddsteknik. Begreppet användes av ett antal amerikanska storföretag när de ville visa på sina miljösatsningar. Begreppet är fortfarande still going strong och har kommit till användning i många sammanhang. Vill man göra en översättning av ”Less is more” så är det något i stil med ”Mindre är mer”, vilket bör uppfattas som klart gångbart i den konsumtionsvärld vi lever i.

De flesta håller på att avsluta sin julhandel inför den svenska julhelgen. Julrapport 2021 från Svensk Handel rapporterar följande;

”Svenska konsumenter väntas i år handla julklappar för 21 miljarder kronor. Det motsvarar omkring 3150 kronor per person som köper julklappar. Den totala julklappsbudgeten är därmed oförändrad från förra året, och indikerar att hushållen är något avvaktande i sina inköpsplaner. Julklappshandeln på nätet fortsätter att växa. Nästan hälften, 47 procent, av konsumenterna väntas köpa majoriteten av sina julklappar på nätet. Sex av tio köper någon julklapp på nätet och en av sex köper någon julklapp från utländsk hemsida.”

Tyvärr är inte julklappsköpen jämnt fördelade över alla hushåll i landet, vissa köper betydligt mer än andra och vissa har inte råd att köpa några kappar alls.

Detta leder in på att de flesta av oss, inklusive mig själv, har svårt att tänka minimalistiskt. Vad är det jag verkligen behöver för att klara mig själv och min familj. Behövs alla dessa grejer vi omger oss av. Kanske skulle man kunna jobba lite mindre och oroa sig mindre för ekonomin om man begränsade sin konsumtion och tänk vad vi skulle kunna spara av vår natur och miljö. Men skulle vårt konsumtionsdrivande samhälle klara av sådana neddragningar?

Tankarna leder in på ett intressant område med människor som tar detta till sig utifrån hur man kan bo. Jag tänker här på boendet i ”tiny house” eller ”compact living”.

Tiny house

Tiny house – minihus

Tiny house eller minihus har sitt ursprung och inspirationskälla från USA under 1990-talet. Det gäller hus som ofta står på hjul med en yta mellan 10-30 kvadratmeter. Husen är byggda för att klara alla funktioner för ett fungerande boende, men på en ytterst begränsad yta. Idag är det ingen stor marknad i Sverige för dessa minibostäder, men det är sannolikt ett ökat intresse med tanke på våra bostadspriser och möjligheterna att på mindre yta skapa en miljöbalanserad livsstil fri från prylar på hög.

Exempel på tiny house och prova på boende

Önskar man ett minimalistiskt levende så är minihusen en god början. Det finns flera företag som gett sig på denna husbyggnadskonst, som klart skiljer sig från byggbolag som Skanska, NCC och JM i konsten att bygga. Bygga ett minihus själv är också ett sätt att lära sig planera för ett annorlunda boende. Exempel på företag som bygger minihus är Treesign – Tiny Homes of Sweden.

Två före detta stadsmänniskor byggde sitt eget hus på 16 kvadratmeter. Kolla in deras drömhus och se vad dom får plats med.

Känns det spännande med ett compact living i denna form och möjligheten att njuta av naturmiljö så kan man boka in sig och bo några nätter, kolla in på Inforest.

Det är en stor omställning att göra en så stort förändring som det innebär med att byta till en boendemiljö som tiny house innebär. Prova på är dock ett sett som kan se ett frö i dessa konsumtionstiden med jul och nyårshelger. Innan man funderar för egen del att skaffa en sådan här bostad är det också viktigt att se på regelverket. Regelverket kan man kolla in på ”Tiny house i Sverige – Regler för hus på hjul!”.

Jag får passa på att önska alla en riktig God Jul och Ett Gott Nytt År.

Publicerat i Ekodesign, Ekonomi, Globalt tänkande, Hållbarhet | Lämna en kommentar

Lär mer av naturen

Historia

Så länge människor funnits på jorden har vi på olika sätt försökt lära av naturen och djuren. Evolutionsprocessen har pågått betydligt längre än mänsklighetens historia så det är naturligt att naturen och djuren har anpassat sig bättre till den jord vi alla är beroende av. Mycket av dagens miljöproblem och slösaktiga resursuttag har en koppling till att vi inte beaktat begränsningar som naturen sätter. I stället tar vi för givet att tekniska lösningar fjärmade från naturens smarta lösningar är framtiden.

Teknikerna har lärt

Ett tidigt exempel på teknisk lösning som utgått inspiration från naturen utgörs av kardborrband som alla tar som en given teknik på många låsfunktioner idag. I diverse tekniklösningar inom rymdprojekt utgör kardborrband en given lösning för åtskilliga funktioner. Det var en schweizisk ingenjör Georges de Mestral som 1941 uppfann kardborrbandet efter att inspirerats av egenskaperna hos växterna i kardborrsläktet med dess funktioner av kroksystem.

Ett flertal publikationer finns med stort antal tekniska lösningar som utvecklats med naturen och djuren som inspirationskällor. Själv har jag haft en bok från 1980-talet som referenslitteratur – Ecological design, från den då existerande Stiftelsen för ekologisk Konstruktion.

Termitstack med ventilationskanaler. Foto Lena Wilhelmsson

Utförlig beskrivning av termitstackens smarta lösning av ventilationssystem finns i en FoU rapport från LU/LTH ”Biomimetiskt ventilationssystem”.

Lär av naturen och djuren på kunskapskanalen på SVT

Kunskapskanalen har en fantastisk intressant serie ”Djurens smarta lösningar” med vad vi kan lära av naturen och djuren. Denna serie består av 5 program:

1 Vidhäftning

2 Byggnadskonst

3 Motståndskraft

4 Känslighet

5 Rörlighet

Programmen kan ses fram till juli 2022, kolla in dessa och förundras över vad vi kan få hjälp med i vår teknologiska värld.

Exempel på byggnadskonst

Några exempel från 2:a programmet ”Djurens smarta lösningar – Byggnadskonst”.

Bakterier som läker betong

I stället för att stärka betong med armering kan man öka styrkan och livslängden på betong med hjälp av kalkproducerande bakterier. Konceptet har tagits fram av mikrobiologen Hendrik Jonkers vid universitetet i Delft. Lösningen utgörs av att kalkproducerande bakterier – Bacillus pseudofirmus eller Sporosarcina pasteurii som bland annat finns i starkt alkaliska sjöar – som fyller ut sprickor som kan uppstå i betong. Dessa bakterier kan finnas overksamma i betongen åtskilliga år för att sedan vakna till liv när sprickor med inträngande vatten uppstår. Bakterierna bildar kalksten som utfyllnad i mindre sprickor i betongen. Tekniken bör vara en ovärderlig hjälp i alla betongkonstruktioner med höga hållbarhetskrav, som till exempel brokonstruktioner.

Svampar som byggmaterial

En smart teknisk innovation är byggmaterialet Mycelium. Detta material består i princip bara av en slags svamp. Materialet är ett mycket starkt byggmaterial som kan ersätta cement, trä mm och kan skapas genom att låta svampen växa i specifika strukturer. Utvecklingen och potentialen för Mycelium-materialet drivs av flera företag bland annat Mycoworks, kolla in länken ”Kommer byggbranschen använda tegelsten av svamp?”.

Tekniklösning med Biosten

Vad är Biosten? – materialet består huvudsakligen av sand, urea och bakterien Sporosarcina pasteurii vilka i en kemisk reaktion skapar biocement. Materialet med sandpartiklarna blir ett fast material som påminner om sandsten som är ett naturligt förekommande material.

Biosten kan bland annat användas som en möjlig metod för kustsäkring, dvs att säkra kustområden för erosion. Detta är under utveckling och studeras i Danmark för skydd av den danska västkusten, se rapporten ”Biosten som kustsikring”. 

Produkten borde testas i Skåne med tanke på de problem som finns på ostsidan från Simrishamn till Ystad. Själv har jag varit inblandad i ett förprojekt för erosionsbekämpning med att använda barriär med flytande mattor av förbrukade gummidäck för att skydda kusten. Detta används i de stora sjöarna i USA. Som tur var så blev det ingen verklighet av de flytande vågbrytana planerad för Ystad. Risken hade varit att Östersjön efter ett antal år hade haft flytande däck över allt. Biosten bör med stor sannolikhet vara ett smart inslag för att skydda kustområden inte bara i Danmark utan också i Skåne och andra platser där behovet finns. Det läggs stora summor för att skydda kuststräckor så behovet finns av nya smarta lösningar.

Klart är som framgår av programserien ”Djurens smarta lösningar” och övriga exempel att vi måste bli mer öppna för naturens möjligheter att bistå med fler hållbara lösningar.

Dela gärna inlägget vidare.

Publicerat i Ekodesign, Globalt tänkande, Hållbarhet | Lämna en kommentar