FNs klimatmöten ger dålig utdelning
Utmaningarna i vårt samhälle är många. På det globala området finns ett flertal där det omvälvande politiskt läget har fått ett allt större fokus på bekostnad av att åtgärda de miljöförhållanden som krävs för kommande generationer.
Under senhösten 2025 hölls ytterligare ett FN-möte om klimatet -COP30. I bloggen finns ett antal tidigare rapporteringar om resultaten från dessa globala klimatmöten. FN-mötet COP30 hölls i Brasilien, vad hände? Naturskyddsföreningen gav en bra resumé av COP30. Det man speciellt reagerade på och som rapporterats från olika källor är att fossil energi inte finns med i slutdokumentationen från konferensen. Positivt var dock att man kom överens om att utveckla koncept för rättvis omställning.
Trots alla internationella överenskommelser fortsätter värmerekorden. Detta gäller speciellt vid polerna, Arktis och Antarktis, där temperaturhöjningen går fyra gånger snabbare än i övriga världen. Artikel i Aftonbladet ”Larmet: Exempellöst värmerekord i Arktis” ger en bild av den verklighet vi nu lever med.

Källa: Aftonbladet Det som händer i Arktis påverkar hela jorden. Foto: Jerker Ivarsson
Klarar politikerna det?
Alla dessa internationella konferenser visar ett tydligt tecken på att politiker tar klimatkrisen med en klackspark. Det är endast de som drabbas hårdast, dvs så kallat ”fattiga länder” som reagerar mest kraftfullt. Den rika västvärlden ser mer till sin egen välfärdskonsumtion och skjuter miljön på framtiden.
År 2006 utkom The Economics of Climate Change den s.k. Sternrapporten som gav en kostnadskalkyl för att klara av den globala klimatomställningen. Sternrapporten finns tidigare refererad i denna blogg. Vid rapportens tillkomst beräknades att åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och undvika den klimatförändringar vi står inför skulle kosta cirka 1 procent av världens BNP per år. Naturvårdsverket publicerade 2007 en analysrapport kring Sternrapportens innehåll om klimatförändringens ekonomi som är väl värd att ta del av även idag.
Kostnadsbilden för att idag 20 år efter Sternrapporten genomföra behövliga ekonomiska insatser lär inte vara på den begränsade nivå som Sternrapporten beräknade.
Med ambitionsnivån ”drill baby drill” är det inte USA:s miljöpolitik som kommer att visa den politiska viljan till förändring. I det tysta har Kina under de senaste åren, trots all förbrukning av fossil energi, storsatsat på förnybar energi – Kina storsatsar på grön el. Man uppnår sina mål för 2030 sex år tidigare. Satsningarna på solenergi och elbilar är nationellt stor liksom den begynnande dominansen på den globala marknaden. Kinas dominans och övertag på vissa teknikområden bör tas på högsta allvar men bör också ses i perspektivet av bristande mänskliga rättigheter.
Frågan är vilka som skall ta ansvaret om inte den politiska viljan finns? Klarar frivilligorganisationer av det hela eller ser företagsvärlden vinsterna med att rädda vår framtida jord och framtida vinstintressen?
Klarar tekniken det?
Teknikutveckling handlar mycket om att ha en tillit inför framtiden. Kina visar detta på flera områden som tidigare noterats med satsning på gröna el-investeringar. Ett annat exempel är höghastighetsjärnvägar. År 2008 tog Kina liksom USA-Kalifornien beslut om snabbspår. Kina förverkligade detta på tre år medan den Kaliforniska höghastighetsjärnväg väntas öppna 2030-2033 till 4 gånger högre kostnad, se DN artikel ”Där man bygger saker, där tror man på framtiden”.
Ny teknik drivs i många fall av att göra processer och aktiviteter smartare och snabbare. Det vi kan se är att datavetenskapen genom AI (artificiell inteligens) har kommit som en företeelse att i olika branscher snabba på processer och rationalisera förehavande. AI möjliggör betydande fördelar i förhållande befintlig teknik/lösningar men samtidigt finns nackdelar som inte får glömmas bort, se ”10 Fördelar och nackdelar med artificiell intelligens”.
Nobelpriset 2025 visade på flera intressanta utvecklingspotentialer med tekniska innovationer. Nobelpriset i kemi gavs till tre pristagare som svarat för utveckling av s.k. supermolekyler. Dessa supermolekyler ger möjligheter att skapa nya material som har nya funktioner baserat på molekylstrukturer med stora hålrum där nya ämnen kan ta plats – MOF-material, kolla in SVT nyheter-kemipriset. En annan teknikrevolution som fick Nobelpris gäller vägen mot fungerande kvantdatorer, se inslag från SVT Nyheter.
Ingen kan ha missat alla satsningar som gjorts och görs inom den gröna omställningen bort från fossilbränslen till förnybara alternativ. I bloggen finns olika inlägg kring elfordon, energiframställning, batteritillverkning och fossilfritt stål mm. Riskkapitalister har dragit sig till området som magneter för att göra klipp. I mångt och mycket har olika projekt inte ifrågasatts utifrån genomförbarhet. Detta har resulterat i att stora projekt som t-ex. Northvolt totalt fallerade, se tidigare inlägg. Den negativa utvecklingen medför att delar av den gröna omställningen har stannat av, vilket är olyckligt då det idag är betydelsefullt att med kraft satsa på en fungerande grön omställning.
Vad kan vi förvänta oss för lösningar 2026
Den politiska turbulensen med en västerländsk stat som fullständigt förnekar den nödvändiga omställningen, se artikel Aftonbladet, medför att vi bör ta oss en rejäl funderare vart vi är på väg.
Militära storsatsningar står på agendan. Produktionen av krigsmaterial slår i taket och allt tyder på att miljöfrågor blir nedprioriterade. Trumps egna krig i mellanöstern med påhopp på Iran slår de flesta med häpnad och de inhemska protesterna i USA är omfattande. Demokrati har i få fall vunnits med krig och inget tyder på att detta är lösningen med USAs nu aktuella krigsföring med hjälp av Israel.
Vår nuvarande regering ser lösningar med att nå våra miljömål genom att sänka miljökraven. Ett exempel är att vattenkraften ska miljöanpassas så lite som möjligt, kolla in SR-reportage.
Viktigt att se ljuset i tunneln
Trots pågående krig med det utdragna Ryska kriget mot Ukraina och det just nu aktuella påhoppet på Iran av USA är det betydelsefullt att se ljuset i tunneln. Miljöfrågan inklusive den negativa klimatpåverkan är inte borta från agendan, mer på tillfälligt standby-läge. Det är dock betydelsefullt att satsningar inte skjuts upp för länge.
En person som kunde se ljusningar i det som andra såg som en fortsatt negativ utveckling var Hans Rosling. I hans ämnesområde som professor i internationell hälsa föreläste han inför en hel värld. Genom att visualisera i grafer – Gapmander -med rörliga bubblor visade han att tillståndet i världen är under ständig utveckling till det bättre och helt annorlunda än situationen för 20-30 år sedan, kolla in exempel med Roslings föreläsningar på TED.
Artikel i Sydsvenskan aktualiserar Hans Roslings arbete ” vi har inte råd att paralyseras av felaktiga idéer om att allt är för sent och att ingen annan bryr sig”. Detta är viktigt att ta med sig under det nya året och inte ge upp hoppet om en bättre värld både för oss och kommande generationer.











