Kort om FN:s möte i Brasilien- COP30
FN:s klimatmöte i Brasilien COP30 har avslutats för några veckor sedan. Återkommande miljöeffekter med extremväder och global temperaturökning som slår i taket verkar inte ha övertygat förhandlarna att det nu krävs krafttag för att agera. Färdplan för utfasningen av de fossila bränslena skjuts fortfarande på framtiden. Europaportalen ger en bra sammanfattning av förhandlingarnas resultats ”Vag kompromiss på klimattoppmötet”.
Det är många faktorer som driver på en negativ miljöpåverkan med den globala temperaturökningen. Mycket grundar sig i vårt sätt att konsumera energi, dvs gårdagens och dagens konsumtion av fossila bränslen som är motorn i all vår konsumtion. Detta gäller överkonsumtion av konfektionsvaror/kläder, vårt sätt att resa, matkonsumtion, konsumtion av elektronik mm.
Vi har just haft Black Friday eller rättare sagt Black Week som innebär ytterligare marknadsföring för att överkonsumera. Till detta kommer den stundande julen med all överkonsumtion som nalkas med uppdämda behov av att konsumera mera.
I bloggen finns åtskilliga inlägg med exempel på överkonsumtion och följderna med denna. Jag uppehåller mig lite kring vår hantering av elektronik nedan.
Konsumtion av elektronik
Vi omger oss av allt fler elektronikprylar. Den aktuella uppgraderingen av Windows från version 10 till 11 driver på. De som håller tillbaka konsumtionen av nya telefoner med att använda äldre mobiler med 2G-nätverk och 3G-nätverk tvingas också bort från lågbudget-profil när dessa nätverk går i graven.
Den slit och släng mentalitet som sker inom elektronikområdet medför att vi gör av med produkterna långt innan de tekniskt är förbrukade. Under en period av 10 år har vi fördubblat konsumtionen av mobiler, datorer och olika digitala tjänster. Föregående år (2024) uppgick konsumtionen till 130 miljarder kronor. Digital utrustning av olika slag – datorer, mobiler mm – har också blivit billigare vilket ökar på konsumtionen. Den kontinuerliga uppdateringen av de digitala produkterna skyndar på det ”fiktiva” behovet av att hela tiden köpa nytt.
Sista chansen för lågt pris
Elektronikskrot
Överkonsumtionen av teknikprylarna hamnar förhoppningsvis på någon av landets alla återvinningscentraler och i containers för elektronikskrot.
Den insamling av bildskärmar, hushållsteknik, diverse elektronik som mobiler, elektriska leksaker mm som El-kretsen (branschorganisation för hantering och återvinning av el-skrot) svarar för uppgår till ca. 80 000 ton, vilket är drygt hälften av elektronikavfall i Sverige. Kommuner svarar själva också för insamling.
Container för elektronikskrot
Naturvårdsverket noterar i artikel om Elavfall att ca 10 000 ton elektronisk utrustning hamnar i vårt restavfall. Denna mängd hanteras via våra förbränningsanläggningar.
I flera tidigare inlägg i bloggen har beskrivits sidoflödet som går på export till tveksam hantering i bland annat Västafrika. Denna export lär bestå men är förhoppningsvis avtagande.
Reparation – återbruk
Sunt förnuft talar för att vi bör minska konsumtionen av elektronikprodukter. Det som fysiskt går sönder går också att reparera, vilket är en filosofi som vi till stor del tappat bort. För tidigare generationer var det en naturlig företeelse att reparera det som går sönder, vilket gällt allt från skor, kläder, radioapparater och annat.
I artikel som DN publicerat Patrik har reparerat trasiga prylar i 40 år: ”Kunderna en del av problemet” ges en bra beskrivning kring verkligheten med återbruk.
Det är hög tid att tänka hållbart och att reparera i stället för att slänga och köpa nytt.
Dela gärna vidare.












