Textilåtervinning med bakslag

Bakgrund inom produktion och konsumtion av kläder

I bloggen har jag kontinuerligt återkommit till kläder och konfektion i dess olika skepnader från produktion och konsumtion till hur vi hanterar förbrukade kläder. Detta gäller inslag som ” Miljöanpassning av kläder och skor”, Klädindustrins miljöpåverkan”, ”Gränslös konsumtion”, ” Billiga kläder till vilket pris”, ”Årets julklapp – Det återvunna plagget”, ”Redesign – rätt riktning” och ”Textilåtervinning- lagstiftning och ny teknik”. Klädindustrin och vår konsumtion av dess produkter är ett utmärkt ämnesområde för temat i bloggen, dvs Hållbar produktutveckling. Utan vidare kan man påstå att klädindustrin och vår konsumtion av dess produkter är ett område som i hög grad tär på jordens resurser och där det finns en stor potential till förbättringar.

Sopberg med kläder i Accra, Ghana, Källa Aftonbladet Foto: Magnus Wennman

Lagstiftning

Slit och släng-mentaliteten av våra konfektionsvaror har lett fram till en EU lag om krav på textilåtervinning. Enligt Naturvårdsverket gäller följande från januari 2025.

Krav på utsortering och separat insamling av textilavfall från hushåll och verksamheter. Kommunerna har ansvar att samla in och sortera ut textilavfall.

Textilavfall som ska samlas in är avfall som består av:

• Kläder av textil

• Hemtextil

• Inredningstextil

• Väskor av textil

• Accessoarer av textil

Det nya insamlingskravet är ett led i att främja en mer cirkulär hantering av textilavfallet. Detta omfattar att samla in, sortera och tillgängliggöra materialet på marknaden för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning.

Behovet av lagstiftning på området är ett resultat av den gränslösa handel och konsumtion av konfektionsvaror som skett under de senaste årtiondena. Tidigare försök med textilåtervinning och begränsning av konsumtion har i princip varit verkningslösa då det saknats tillräckligt med påtryckningar för att åtgärda problemen. Lagstiftning ökar fokus och intresset för olika former att återta och recirkulera textilier.

Det man kan ifrågasätta är ordningsföljden på konceptet ”Vad kommer först hönan eller ägget”. Det visar sig under de månader som gått sedan årsskiftet att textilåtervinningen har fått en minst sagt kaosartad start med den lagstiftning vi nu har. Nedanstående artiklar beskriver situationen.

Vad händer med textilåtervinningen

Trots nya textillagen – Kiruna eldar upp alla insamlade kläder

Kiruna kommun eldar upp all textil som samlats in sedan lagen om separat insamling av textil infördes i början på året.

Efter nya lagen: Värdelösa strumpor skickas till Litauen

Istället för att slänga dina trasiga kläder i soporna ska nu allt samlas in. I första hand till second hand, men också till återvinning. Men SVT kan visa att mer än hälften av Sveriges kommuner skickar textilavfall till Litauen. Även trasiga och smutsiga kläder går på export. I slutänden bränns en stor del trasiga textiler upp.

Textillagen fungerar inte i praktiken – kläder behöver brännas

I Nyköping har Myrorna valt att hoppa av samarbetet med kommunen eftersom de tvingas ta hand om textilskräp som inte går att sälja.

– Här försvinner pengarna som ska bli vårt överskott och gå till matkassar, till skyddade boenden och så vidare, säger Matilda Wester, varuförsörjningschef på Myrorna.

Översköljs av osäljbara kläder efter lagändring: ”Vi är inga avfallshanterare

Flera kommuner och organisationer har slagit larm om att den nya textilinsamlingslagen skapar problem. Och på Skåne Stadsmission får de nu in mer kläder än någonsin – men mycket av det som skänks är helt osäljbart.

Resultat kaosartad tillvaro

De olika artiklarna visar på en metodik för hanteringen som inte fungerar. Logiskt hade varit att inledningsvis startat upp en fungerande modell för textilinsamling. Det sätt som återvinningen nu tagit form medför att det skapas betydande ”bad will” för systemet. Det kan också bli föremål för en utveckling av diverse oseriösa aktörer som ger sken av att hantera textilier på korrekt sätt. Detta har vi många exempel på inom avfallshanteringen. Frågan är vad gör du själv av dina trasiga strumpor och söndriga underkläder -textilåtervinning eller restavfall?

Dela gärna vidare.

Det här inlägget postades i Hållbarhet. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.