Det kommer allt allvarligare varningar på hur vi hanterar vår miljö och vårt klimat. Haven är varmare än någonsin, vilket ökar avsmältning i Arktis och Antarktis med följdeffekter som detta ger. Kanada står i lågor långt tidigare i år än tidigare. Varningar för värmeböljor i USA och Sydeuropa. Frågan är när vi skall ta klimatet och miljöfrågorna på allvar och genomföra de insatser som krävs för att kunna lämna över planet vi har till låns till kommande generationer.
En betydelsefull del i vår påverkan av planeten är vår konsumtion. En liten del av oss har insett att det är dags att hålla igen. Den stora delen av befolkningen i Sverige och i Västländer är långt från att se allvaret i hur vi konsumerar och vilka följder detta får för vår planet. Vi kan inte förlita oss på att myndigheterna skall sköta allt åt oss. Vi har faktiskt ett ansvar som enskilda personer för att hushålla med jordens resurser. Ett område där vi direkt kan ta egna initiativ är konsumtionen och synen på klädinköp och hur vi köper. Detta område har jag tidigare ägnat ett antal inlägg på bloggen bland annat följande; Billiga kläder till vilket pris? – dec 2022, Miljöanpassning av kläder och skor. – juni 2020 och Klädindustrins miljöpåverkan – sept 2019.
Utlokaliseringen av den svenska konfektionsindustrin liksom betydande del av den övrig västerländska till lågprisländer i Asien medför att det är svårt att följa leverantörskedjorna. Detta ger dålig koll på allt från arbetsförhållandena i olika led av produktionen till dålig koll på miljöbelastningen i de olika leden – från råvaruproduktionen till färdiga plagg. Naturligtvis kan vi som konsumenter främst ifrågasätta och ställa krav på att konfektionsindustrin tar sitt ansvar och följer upp sina leverantörskedjor. Detta är något som branschen också framhåller, att man gör i sina program med hållbarhetspolicy mm.
Nästa steg med inköp har vi som enskilda individer en klart större möjlighet att direkt påverka och ansvara för genom att handla hållbart och resursanpassat, dvs handla med förnuft. E-handeln har bidragit till att i stor utsträckning kullkastat tidigare konsumtionsmönster.
Trenden är att köpa utan kvalitetstänk med utspel som köp 3 och betala för 2. E-handeln ger också möjlighet att returnera utan köpkrav och fri frakt, vilket medfört att returer till leverantörer har exploderat med de effekter detta får. Vid köp med e-handel returneras en tredjedel av kläder. Studier vid Lunds universitet visar att en betydande del av kläder, skor och elektronik slängs efter att de returnerats. Uppskattningen är att inom Europa förstörs returvaror för 200 miljarder kronor efter att de returnerats. Orsaken är att kostnaderna för dessa returprodukter är för hög att hanteras för återbruk, se länk till Sveriges Radio – Många returnerade varor slängs.
Frågan är vart alla returvaror som slängs tar vägen? Ett av svaren visar Aftonbladet i sin granskning av returflödet som hamnar som sopberg i Ghana. Här återfinns bland annat returplagg från H&M som bidrar till kraftiga föroreningar i havsvik i Accra, Ghanas huvudstad. Läs också Sydsvenskans artikel om Aftonbladets granskning av den så kallade cirkulära ekonomin med dumpningen av kläder i Ghana.
Sopberg med kläder i Accra, Ghana Källa Aftonbladet 230614 Foto: Magnus Wennman
I en DN-artikel uttalar sig designprofessorn Matilda Tham från Linneuniversitetet om den klädinsamling-cirkularitet som H&M bedrivit ett antal år. Hon betecknar detta mera som greenwashing än ett seriöst miljöarbete. När Vd:n för H&M uttalar sig i Aftonbladet förnekar man naturligtvis att företagets returplagg från butiker i Stockholm hamnar på soptipp i Afrika. De fina dokumenten som H&M och andra klädföretag utarbetat med beskrivning av hållbarhet, cirkularitet och etiska riktlinjer rimmar dåligt med verkligheten.
Vi kan faktiskt som konsumenter bidra till att klädbranschen tar det ansvar som den så fint påstår att den gör. Detta kan ske genom att ständigt ifrågasätta och ställa krav på företagen. En betydelsefull aktör är också den fria granskande journalistiken som sätter policydokumenten under lupp och visar på verkligheten. Vi som individer har dock ett stort ansvar vad och hur vi köper med perspektiv på en hållbar konsumtion.
Ha en fortsatt skön och behaglig sommar med hållbar konsumtion.
Dela gärna inlägget vidare.