Slöseri med toapapper
Vet du hur mycket toapapper varje svensk konsumerar – Svar 20 kg per person och år. Här är vi slösaktigast i världen, utan att bry oss. Toapappret spolas ut med avloppsvattnet och sönderdelas på vägen till avloppsrening. Råvaran papper blir alltså skitpapper som direkt går förlorad som råvara.
När vi konsumerar 20 kg toapapper är genomsnittet i världen 5 kg per år. Detta är bara ett exempel av många på en ohållbar konsumtion av skogsråvaror. Det finns dock alternativ till att använda massaved som råvara på detta slösaktiga och ohållbara sätt. Svenska Essity, som tillhör världens största producenter på området, har utvecklat en metod att använda halm som råvara till toapapper. I sin fabrik i Mannheim, Tyskland, har man börjat produktion med 70 000 ton halm vilket ger 35000 ton pappersmassa (Essity informationssida). Detta skapar en klart bättre cirkularitet som råvara och bidrar också i hög grad till att minska klimatutsläppen för denna typ av produktion.
Essity har planer att bygga ut den alternativa produktionstekniken i sin strategi med miljöanpassad produktion i ett antal länder där man har produktion.
EU:s Avskogningsförordning
Eu har gett grönt ljus till Avskogningsförordningen som är inriktad på att begränsa avskogning och skogsförstöring för produkter som produceras inom EU eller importeras till EU-länder. En sådan produkt är toapapper som till stor del baseras på jungfrulig skogsråvara och direkt blir en avfallsprodukt. Avskogningsförordningen riktar också in sig på andra konsumtionsvaror baserade på pappersmassa där den förädlade pappersmassan saknar cirkulation (returflöde) och direkt blir avfall.
Förutom EU:s avskogningsförordning bidrar också EU:s strategi för biologisk mångfald till att ställa krav och riktlinjer för en omställning av skogsindustrin till en mer hållbar produktion. Med den byråkratiska processen genom EU:s olika instanser är dock processen med förändring långsam, vilket bland aktiva aktörer säkert uppfattas som frustrerande.
Skogsindustrins saktfärdighet och granskning av priskarteller
Svensk skogsindustri lever kvar i en 100-årig syn på skogsavverkning där det är kalhuggning som gäller. Vårt grannland i öster Finland har däremot på ett aktivt sätt anammat en mer hållbar skogsavverkning med så kallad hyggesfritt (förklaring – innebär att skogen sköts så att marken alltid är trädbevuxen utan att det uppstår några större kalhuggna ytor). Man tillämpar detta på 25 % av skogsmarken i Finland medan motsvarande andel för svensk del är endast 0,45 hyggesfritt.
EU har kollat upp den svenska skogsindustrin med avseende på olaglig priskartell. Granskningen tyder klart att det finns en priskartell med samarbete mellan skogsbolagen, kolla in SVT:s granskning ”Slaget om skogen”. EU ställer krav på de svenska skogsbolagen att minska kalhuggning och även begränsa skogsavverkningen. I granskningen framgår också att de små skogsägarna får för dåligt betalt för virkesuttagen och knappt täcker sina kostnader för avverkningen, medan skogsbolagen gör stora vinster. När bolagen köper skog från baltländerna betalar man det dubbla priset mot vad de svenska skogsbönderna får.
Slutord
Ovanstående är bara en liten notering av nödvändigheten att tänka mer hållbart och cirkulärt för att skapa en värld som också kan ge kommande generationer förutsättningar att leva på vår planet under trygga förhållanden.
Dela gärna inlägger vidare.