Energifrågan fortsätter att vara en het fråga både avseende elpriset och vilken form av elproduktion vi bör utveckla för framtiden. Förskjutningen i energipolitiken under hösten 2022 med att kärnkraften nu blivit en fråga för svensk energisatsning var något man inte trott varit möjligt. Det som är helt klart är att vår elproduktion måste fördubblas under de kommande 20 åren. Frågan är om detta är möjligt med hjälp av ny kärnkraft? Det känns som att verken miljöfrågorna med uranbrytning och kärnkraftsavfallet eller ekonomi är med i ”analystänket”.
När det gäller vindkraftsproduktion så är ett klart konstaterande att vi i Sverige kommit på efterkälken med investeringstakten. Fler och fler kommuner säger ”Nej tack” till vindkraft inom sin kommun. Samtidigt som det är vindkraften som under vintern hjälpt till att minska elpriset.
I energibranschen definieras kärnkraft och vattenkraft som planerbara kraftslag medan sol och vind räknas som väderberoende och därmed osäkra kraftslag. Denna kategorisering bör modifieras framöver. Ser vi på kärnkraften så är reaktorerna upp mot 40 år gamla och driftstopp med underhåll är betydande med stort tapp av energiproduktion. Sol och vindkraft kritiseras med bakgrund av att de inte ger kontinuerlig drift, men idag planeras betydande investeringar som kopplar dessa kraftslag till lagring med batterilager alternativt vätgaslagring.
EU presenterade 2019 en grön giv inom energiområdet, EU:s Clean Energy. Denna gröna giv resulterade 2021 i antagande av EU klimatlag om att minska utsläpp av växthusgaser. Inom ramen för denna energiprofilering vill EU skapa en satsning också på energigemenskaper som en möjlighet att få ett engagemang för att etablera mer förnybar energi inom vår energiförsöljning. ”Energigemenskaper är en smart metod för att kunna producera, återvinna och dela energi mellan bostäder, industrier och andra typer av lokaler. Sedan årsskiftet 2022 är det tillåtet att dela energi mellan bostadshus och med det utrymme för helt nya möjligheter ” citat från RISE se ”Energigemenskaper gör det möjligt att dela el med varandra”. Pilotprojekt kring energigemenskaper pågår idag på flera håll bland annat i Örebro. På Gotland bedrivs också gemensamhetsprojekt, lyssna på Klotets reportage.
Från EU riktas kritik på den saktfärdighet som Sverige håller med att introducera EU direktiven, lyssna på Klotets reportage ”Sverige bromskloss när EU vill se fler energigemenskaper”. Man kan fråga sig hur intresset från myndigheter är att svenska folket skall vara med och ta initiativ inom energigemenskaper. Det kanske är risk för att energibolagen tappar vinster, vilket naturligtvis är beklagligt eller hur?
Vill du praktiskt kolla upp hur energigemenskaper fungerar kolla då in ”Att driva gemensamma energiprojekt/energigemenskaper” på Energikontor Syd. I tidigare blogginlägg ”Ur kriser föds möjlighet” finns också en beskrivning på möjligheter med lokala nätverk för energiförsörjning.
Dela gärna blogginlägget vidare.