Ny kärnkraft?

Ny energipolitik

Hela vårt samhälle har varit inställt på att vi skall ställa om vår energiförsörjning från fossila energikällor med kol, olja och gas. Vid två energiöverenskommelser har det funnits en politisk majoritet att kärnkraft inte är en framkomlig väg att klara klimatomställningen bort från det fossila. Omställningen har gällt till förnyelsebara energislag med sol, vind och vatten.

Ingen har väl missat den nya regeringens energipolitik att vi nu skall prioritera satsningen på kärnkraft. Det kommer bli statliga garantier på 400 miljarder för investering i ny kärnkraft. Miljölagstiftningen skall också ändras så att man kan bygga kärnkraftverk på andra platser än de befintliga. Man vill korta tillståndsprocessen så att byggtiderna för kärnkraftverk kortas ned. Målet för energipolitiken ska ändras från 100 procent ”förnybart” till 100 procent ”fossilfritt”. Ja det är verkligen ett nytt sätt att se på hur vi skall klara omställningen av vår energiförsörjning för att nå våra klimatmål. Att lätta på miljölagstiftningen och korta tillståndsprocessen värna inte direkt för ett högt säkerhetstänkande. Detta ligger dock väl i linje med övrigt agerande för begränsat miljötänk i den nya rikspolitiken.

Utspel med kärnkraftverk i Barsebäck

Barsebäcks två kokvattenreaktorer togs i bruk 1975 och 1977.

Reaktor I stoppades 1999 och reaktor II 2005. Därmed påbörjades nedmonteringen som skall vara klar till 2030. Bra beskrivning av Barsebäck finns på Wikipedia.

Regeringens Tidöavtal lägger fokus på utbyggnad av kärnkraft. Detta har nu gett Barsebäck Kraft luft under vingarna. Nu vill man bygga en energipark där basen skall vara kärnkraft. Unipers svenska dotterbolag som äger Barsebäck vill dra i gång arbetet med en ny kärnkraftsanläggning klar under 2030-talet. En fullskalig anläggning beräknas kosta minst 50 miljarder, lågt räknat.

Utspelet från vd:n på Barsbäck Kraft föll inte i god jord hos moderbolaget Unipers i Tyskland. Idag förnekar talesperson för Uniper i Tyskland att man avser att bygga kärnkraftverk i Barsebäck eller någon annanstans i världen. Kanske inser man att kärnkraftverk är ett alltför stort ekonomiskt risktagande då de förnyelsebara energikällorna är billigare.

Kända problem med kärnkraft

Att blunda för riskerna med kärnkraften ligger väl i linje med den sänkning som görs i regeringens miljöpolitik. Det räcker med att lyfta fram några av de kända riskerna med kärnkraft för att inse att framtidens energiomställning inte ligger i kärnkraftsindustrin.

Utvinning av uran

Energikällan i kärnkraftverken utgörs av uran. De tre största uranproducenterna är Kazakstan ca 40%, Kanada ca 10% och Australien ca 10%. Vid uranbrytningen skapas omfattande restprodukter med farligt avfall. Avfallet innehåller bland annat radioaktiva ämnen som sprids som dammpartiklar över stora områden vilket bidrar till betydande miljö och hälsoproblem.

Risker under drift

Driften av kärnkraftverk skall ju vara så otroligt säker enligt kärnkraftsexperter. Tyvärr ser inte verkligheten ut så, vilket visat sig allt från Harrisburg till Fukushima. Tage Danielssons sannolikhetsteori ser ut att stämma till fullo. Ny riskfaktor som inte tidigare funnits men idag bör läggas till är risker som krigsobjekt, vilket vi ser bevis på i Ukraina.

Avfallshanteringen

Hanteringen av kärnavfall är en frågeställning som man försökt lösa sedan kärnkraftens tillkomst. Frågan är om vi kan garantera en säkerhet för omhändertagande när vi talar om en säker förvaringstid för högaktivt kärnavfall på 100 000 år.

Det nya utspelet från regeringen att vi skall satsa på mer kärnkraft kräver också att man måste satsa ytterligare på omhändertagande av kärnavfall. Det finns idag inte förutsättningar för att hantera mer kärnavfall. Enligt Svensk Kärnbränslehantering måste då till helt nya tillstånd.

Ekonomiskt risktagande

Att bygga säker kärnkraft idag är kostnadseffektivt ingen bra lösning i förhållande till de förnybara energikällorna. Kärnkraftförespråkare framhåller naturligtvis att kärnkraften kan byggas till rimliga priser. Problemet är att det måste tas hänsyn till mer än byggkostnaderna. Den stora osäkerhetsfaktorn är omhändertagandet av kärnavfallet, vilket kan trigga upp totalkostnaderna till höga nivåer. Ingen kan heller garantera de långvariga förvaringstider som krävs. De förnybara energikällorna är här helt utan konkurrens i förhållande till kärnkraften. 

Dela gärna inlägget vidare.