I miljö- och klimatdebatten utgör produktionen av fossilfri elproduktion en stor betydelse för att vi skall få en planet som inte kokar över. Denna blogg har tidigare ett flertal inlägg kring elbilar och solpaneler som visar att fossilfria transportmedel och solel är på stark frammarsch. En övergång till en fossilfri elproduktion är en viktig och betydelsefull samhällsfråga. Det är emellertid väsentligt att ha ett brett hållbarhetsperspektiv på hela livscykeln från råvaror och tillverkning till färdig produkt och användning, om den fossilfria elproduktionen skall vara hållbar. Det gäller inte bara att produkterna skall vara fossilfria – vi måste också ha kontroll på hur råvarorna och produkterna framställs utifrån den sociala dimensionen med aspekter på mänskliga rättigheter, arbetsmiljö, etik och moralhänseende.
Elbilar med hållbarhetsperspektiv
Rädda klimatet med hjälp av elbilar skapar diverse problem som måste beaktas om elbilar skall vara en trovärdig lösning i klimatomställningen. De litiumbatterier som används för att driva elbilar innehåller ett flertal metallråvaror som litium, vanadin, kobolt och sällsynta jordartsmetaller, exempelvis neodym. Batterierna kräver också stor volym av koppar – se tidigare blogg om svensk kopparutvinning i Aitikgruvan. För sällsynta jordartsmetaller har Kina den helt dominerande produktionen i världen där arbetsmiljö och naturmiljön vid brytningen är klart eftersatt. Betydande del av brytningen sker i inre Mongoliet med ett miljötänk som tillåter det mesta som andra länder förbjuder. För kobolt, en av de övriga viktiga metallerna, är Kongo den främsta producenten i världen. Ett antal rapporter bland annat från Amnesty visar att brytningen i Kongo görs med allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter, barnarbete och en miljösituation med obotliga skador på miljön och befolkning.
Västvärldens jakt på att rädda klimatet är som framgår av ovan inte helt i linje med ett ansvar för en global hållbar samhällsutveckling. Fenomenet att utnyttja lågprisländer för att tillfredsställa vår konsumtion är inte nytt. Skall vi som européer och svenskar tänka med ett globalt samhällsansvar så bör vi så långt det är möjligt producera våra egna råvaror och produkter. Detta skulle säkert också bli en tankeställare att fundera på om den konsumtionsnivå vi har är rättvis och nödvändig.
En batterimetall som idag diskuteras för brytning i Sverige är vanadin. Det pågår en prospekteringsjakt på vanadin bland annat i Jämtland och på Österlen i Skåne. Skall vi ta ett hållbarhetsperspektiv på framställningen av batterier så kan vi inte bara skjuta från oss att ta eget ansvar för att själva använda våra råvaror. Här kommer en klar konfliktsituation med våra egna naturvärden. Frågan är om det är OK att bryta metaller för batteriproduktion i andra länder under betydligt sämre villkor? I flera perioder har aktioner bedrivits för att stoppa inhemsk brytning bland annat på Österlen.
Dessa aktioner för att stoppa gruvor har drivits av politiker, nunnor, miljöorganisationer med flera. Frågan är om det är rätt att säga nej till svensk brytning av metaller – har vi inte ett eget ansvar och inte alltid hävda not in my backyard?
Solceller med ansvarstagande
Intresset för att installera solceller har exploderat och visst är det ett betydelsefullt sätt att bidra till att minska klimatpåverkan. Större delen av de solceller som tillverkas idag är kiselsolceller. Den globala produktionen av dessa solceller med traditionell teknik sker till 60 procent i Kina. Det amerikanska konsultföretaget Horizon har rapporterat i en studie att tillverkningen har kopplingar till tvångsarbete i Xinjiang och de läger som där finns för uigurer, se rapport. Solcellsproduktion är alltså ytterligare ett område med koppling till hur kraven på mänskliga rättigheter åsidosätts i Kina. Exempelvis är Vattenfall en stor säljare av dessa kinesiska paneler i Sverige. Frågan är – kan vi bara blunda för detta sätt att få tillgång på miljöanpassad teknik?
Utvecklingen av solcellsteknik och produktionsanläggningar är på gång idag på flera håll i världen, vilket förhoppningsvis kan leda till betydligt bättre koll på hela produktionsledet vilket inte är möjligt i Kina. Sverige är också framstående på området bland annat genom solcellsforskare vid Uppsala Universitet, kolla in Vetenskapsradion – Nu kommer de europeiska solcellsfabrikerna.
Rättvisemärkt elproduktion
Kanske är det dags för en bredare syn på hur fossilfri elproduktion går till.
Bör vi ställa krav på att elproduktion skall ske med närproducerade råvaror och full koll på att produktionen sker på ett hållbart sätt i hela livscykeln.
Dela gärna inlägget vidare.