Hållbar produktutveckling

Det kommer allt allvarligare varningar på hur vi hanterar vår miljö och vårt klimat. Haven är varmare än någonsin, vilket ökar avsmältning i Arktis och Antarktis med följdeffekter som detta ger. Kanada står i lågor långt tidigare i år än tidigare. Varningar för värmeböljor i USA och Sydeuropa. Frågan är när vi skall ta klimatet och miljöfrågorna på allvar och genomföra de insatser som krävs för att kunna lämna över planet vi har till låns till kommande generationer.

En betydelsefull del i vår påverkan av planeten är vår konsumtion. En liten del av oss har insett att det är dags att hålla igen. Den stora delen av befolkningen i Sverige och i Västländer är långt från att se allvaret i hur vi konsumerar och vilka följder detta får för vår planet. Vi kan inte förlita oss på att myndigheterna skall sköta allt åt oss. Vi har faktiskt ett ansvar som enskilda personer för att hushålla med jordens resurser. Ett område där vi direkt kan ta egna initiativ är konsumtionen och synen på klädinköp och hur vi köper. Detta område har jag tidigare ägnat ett antal inlägg på bloggen bland annat följande; Billiga kläder till vilket pris? – dec 2022, Miljöanpassning av kläder och skor. – juni 2020 och Klädindustrins miljöpåverkan – sept 2019.

Utlokaliseringen av den svenska konfektionsindustrin liksom betydande del av den övrig västerländska till lågprisländer i Asien medför att det är svårt att följa leverantörskedjorna. Detta ger dålig koll på allt från arbetsförhållandena i olika led av produktionen till dålig koll på miljöbelastningen i de olika leden – från råvaruproduktionen till färdiga plagg. Naturligtvis kan vi som konsumenter främst ifrågasätta och ställa krav på att konfektionsindustrin tar sitt ansvar och följer upp sina leverantörskedjor. Detta är något som branschen också framhåller, att man gör i sina program med hållbarhetspolicy mm.

Nästa steg med inköp har vi som enskilda individer en klart större möjlighet att direkt påverka och ansvara för genom att handla hållbart och resursanpassat, dvs handla med förnuft. E-handeln har bidragit till att i stor utsträckning kullkastat tidigare konsumtionsmönster.

Trenden är att köpa utan kvalitetstänk med utspel som köp 3 och betala för 2. E-handeln ger också möjlighet att returnera utan köpkrav och fri frakt, vilket medfört att returer till leverantörer har exploderat med de effekter detta får. Vid köp med e-handel returneras en tredjedel av kläder. Studier vid Lunds universitet visar att en betydande del av kläder, skor och elektronik slängs efter att de returnerats. Uppskattningen är att inom Europa förstörs returvaror för 200 miljarder kronor efter att de returnerats. Orsaken är att kostnaderna för dessa returprodukter är för hög att hanteras för återbruk, se länk till Sveriges Radio – Många returnerade varor slängs.

Frågan är vart alla returvaror som slängs tar vägen? Ett av svaren visar Aftonbladet i sin granskning av returflödet som hamnar som sopberg i Ghana. Här återfinns bland annat returplagg från H&M som bidrar till kraftiga föroreningar i havsvik i Accra, Ghanas huvudstad. Läs också Sydsvenskans artikel om Aftonbladets granskning av den så kallade cirkulära ekonomin med dumpningen av kläder i Ghana.

Sopberg med kläder i Accra, Ghana  Källa Aftonbladet 230614 Foto: Magnus Wennman

I en DN-artikel uttalar sig designprofessorn Matilda Tham från Linneuniversitetet om den klädinsamling-cirkularitet som H&M bedrivit ett antal år. Hon betecknar detta mera som greenwashing än ett seriöst miljöarbete. När Vd:n för H&M uttalar sig i Aftonbladet förnekar man naturligtvis att företagets returplagg från butiker i Stockholm hamnar på soptipp i Afrika. De fina dokumenten som H&M och andra klädföretag utarbetat med beskrivning av hållbarhet, cirkularitet och etiska riktlinjer rimmar dåligt med verkligheten.

Vi kan faktiskt som konsumenter bidra till att klädbranschen tar det ansvar som den så fint påstår att den gör. Detta kan ske genom att ständigt ifrågasätta och ställa krav på företagen. En betydelsefull aktör är också den fria granskande journalistiken som sätter policydokumenten under lupp och visar på verkligheten. Vi som individer har dock ett stort ansvar vad och hur vi köper med perspektiv på en hållbar konsumtion.

Ha en fortsatt skön och behaglig sommar med hållbar konsumtion.

Dela gärna inlägget vidare.

Energifrågan fortsätter att vara en het fråga både avseende elpriset och vilken form av elproduktion vi bör utveckla för framtiden. Förskjutningen i energipolitiken under hösten 2022 med att kärnkraften nu blivit en fråga för svensk energisatsning var något man inte trott varit möjligt. Det som är helt klart är att vår elproduktion måste fördubblas under de kommande 20 åren. Frågan är om detta är möjligt med hjälp av ny kärnkraft? Det känns som att verken miljöfrågorna med uranbrytning och kärnkraftsavfallet eller ekonomi är med i ”analystänket”.

När det gäller vindkraftsproduktion så är ett klart konstaterande att vi i Sverige kommit på efterkälken med investeringstakten. Fler och fler kommuner säger ”Nej tack” till vindkraft inom sin kommun. Samtidigt som det är vindkraften som under vintern hjälpt till att minska elpriset.

I energibranschen definieras kärnkraft och vattenkraft som planerbara kraftslag medan sol och vind räknas som väderberoende och därmed osäkra kraftslag. Denna kategorisering bör modifieras framöver. Ser vi på kärnkraften så är reaktorerna upp mot 40 år gamla och driftstopp med underhåll är betydande med stort tapp av energiproduktion. Sol och vindkraft kritiseras med bakgrund av att de inte ger kontinuerlig drift, men idag planeras betydande investeringar som kopplar dessa kraftslag till lagring med batterilager alternativt vätgaslagring.

EU presenterade 2019 en grön giv inom energiområdet, EU:s Clean Energy. Denna gröna giv resulterade 2021 i antagande av EU klimatlag om att minska utsläpp av växthusgaser. Inom ramen för denna energiprofilering vill EU skapa en satsning också på energigemenskaper som en möjlighet att få ett engagemang för att etablera mer förnybar energi inom vår energiförsöljning. ”Energigemenskaper är en smart metod för att kunna producera, återvinna och dela energi mellan bostäder, industrier och andra typer av lokaler. Sedan årsskiftet 2022 är det tillåtet att dela energi mellan bostadshus och med det utrymme för helt nya möjligheter ” citat från RISE se ”Energigemenskaper gör det möjligt att dela el med varandra”. Pilotprojekt kring energigemenskaper pågår idag på flera håll bland annat i Örebro. På Gotland bedrivs också gemensamhetsprojekt, lyssna på Klotets reportage.

Från EU riktas kritik på den saktfärdighet som Sverige håller med att introducera EU direktiven, lyssna på Klotets reportage ”Sverige bromskloss när EU vill se fler energigemenskaper”. Man kan fråga sig hur intresset från myndigheter är att svenska folket skall vara med och ta initiativ inom energigemenskaper. Det kanske är risk för att energibolagen tappar vinster, vilket naturligtvis är beklagligt eller hur?

Vill du praktiskt kolla upp hur energigemenskaper fungerar kolla då in ”Att driva gemensamma energiprojekt/energigemenskaper” på Energikontor Syd. I tidigare blogginlägg ”Ur kriser föds möjlighet” finns också en beskrivning på möjligheter med lokala nätverk för energiförsörjning.

Dela gärna blogginlägget vidare.

Mitt föregående inlägg ”Ny Kärnkraft? Visade sig på Facebook ge omfattande reaktioner med över 450 likes och över 60 kommentarer. I kommentarsfälten fanns reaktioner från förespråkare för att använda kärnkraft som en ”fossilfri” energikälla. Men det var framförallt mycket reaktioner på att kärnkraften inte är ett hållbart alternativ inför den klimatomställning som vi nu måste öka takten i.

Förnybart

Vi kan konstatera att minikärnkraftverk som förespråkas av regeringspartier inte är en lösning som ger oss möjlighet att klara av den snabba nedtrappning som krävs av våra koldioxidutsläpp. Först och främst är tekniken inte utvecklad och därutöver har vi alla de miljöproblem som är förknippade med kärnkraften ”från vaggan till graven”.

Energiforskare I Lund påtalar att om vi få ner elpriserna och samtidigt ha fokus på att i nutid reducera våra utsläpp av växthusgaser så är det havsbaserad vindkraft och solel som vi måste investera i. Europa i övrigt gör detta i stor skala och med de regeringsbeslut vi nu fått kan det bli klart problematiskt med denna strategi för energiproduktion.

Ett problem som finns på flera håll när det gäller vindkraftselen är att tillståndsprocessen är mycket lång upp till 6-7 år. En faktor i detta är att kommuner och allmänhet kommer in i processen i ett sent skede. Detta kan förändras och det bör skapas ett ”win-win intresse” för alla parter så att en del av vinsten i elproduktionen stannar i kommunen, se vidare tidigare inlägg ”Ur kris föds möjligheter” och ”Nya energilösningar”.

När det gäller energipolitik är det av stor betydelse att man har en långsiktig planering. För några år sedan var alla partiet överens om att satsningen skulle vara på förnyelsebara energikällor (förutom ett parti). Energipolitik är inget som man snabbt gör tvärvändningar på eftersom alla som satsar på området måste ha en långsiktig planeringshorisont. Vi kan bara ta exemplet med utbyggnaden av den gröna industrin i de norrländska länen.

EU:s klimatmål

EU har ett ambitiöst program med klimatmål för att minska utsläpp i regionen med 55 procent till 2030. För att nå detta och klimatneutralitet till 2050 arbetar man med ny lagstiftning, vilket alla EU-länder skall följa.

Det är ett antal områden som är målsatta för utsläppsminskningar detta gäller till exempel

– Transporter av olika slag som vägtransporter, sjöfart och luftfart

– Förnybar energi med att minst 40 procent ska bestå av förnybara energikällor 2030- – –

– Satsningar på bättre energieffektivitet

– Ökade krav på grönt byggande inom EU

– Översyn av beskattning av energiprodukter och elektricitet.

För mer underlag kolla in Europeiska rådets hemsida om den gröna given.

Skall vi med nuvarande klimat- och miljöpolitik svara upp till ambitionen som finns på EU-nivå så behöver den aktuella inriktningen för vår miljöpolitik göra en u-sväng.

FN-konferensen COP 27

FN:s klimatmöte i Egypten är nu avslutat. För dessa internationella sammankomster ställs ofta höga förväntningar. Detta är också motiverat med tanke på behovet att det krävs kraftfulla åtgärder på klimatområdet. Behovet av att de rika länderna står för sina kostnader har ett klart fokus på konferensen. I vetenskapsradion Klotets reportage framgår vad som avhandlades på konferensen.

Konferensen gick på övertid då man inte kunde presentera något fungerande slutdokument. I detta skede räddades klimatmötet genom att man till slut kom fram till att enas om en klimatfond för att kompensera de fattigaste länderna som också är de som är mest utsatta för klimatförändringar med översvämningar och torka. I artikel i Göteborgsposten uttalar sig Mikael Karlsson, miljöforskare, kring det skrala resultatet från konferensen. Han framhåller också att det är första tillfället som Sverige uppfattas som bromskloss för en aktiv miljöpolitik. SVT:s korrespondent vid konferensen framhåller att resultatet blev ”Ingen lösning på grundproblemet – jordens uppvärmning”, kolla in programmet på SVT-nyheter.

Med avseende på de internationella och globala klimatproblem som radas upp framför oss så är frågan skall vi blunda och gå vidare eller skall vi vara drivande för en förändring?

Dela gärna länken vidare.

Ny energipolitik

Hela vårt samhälle har varit inställt på att vi skall ställa om vår energiförsörjning från fossila energikällor med kol, olja och gas. Vid två energiöverenskommelser har det funnits en politisk majoritet att kärnkraft inte är en framkomlig väg att klara klimatomställningen bort från det fossila. Omställningen har gällt till förnyelsebara energislag med sol, vind och vatten.

Ingen har väl missat den nya regeringens energipolitik att vi nu skall prioritera satsningen på kärnkraft. Det kommer bli statliga garantier på 400 miljarder för investering i ny kärnkraft. Miljölagstiftningen skall också ändras så att man kan bygga kärnkraftverk på andra platser än de befintliga. Man vill korta tillståndsprocessen så att byggtiderna för kärnkraftverk kortas ned. Målet för energipolitiken ska ändras från 100 procent ”förnybart” till 100 procent ”fossilfritt”. Ja det är verkligen ett nytt sätt att se på hur vi skall klara omställningen av vår energiförsörjning för att nå våra klimatmål. Att lätta på miljölagstiftningen och korta tillståndsprocessen värna inte direkt för ett högt säkerhetstänkande. Detta ligger dock väl i linje med övrigt agerande för begränsat miljötänk i den nya rikspolitiken.

Utspel med kärnkraftverk i Barsebäck

Barsebäcks två kokvattenreaktorer togs i bruk 1975 och 1977.

Reaktor I stoppades 1999 och reaktor II 2005. Därmed påbörjades nedmonteringen som skall vara klar till 2030. Bra beskrivning av Barsebäck finns på Wikipedia.

Regeringens Tidöavtal lägger fokus på utbyggnad av kärnkraft. Detta har nu gett Barsebäck Kraft luft under vingarna. Nu vill man bygga en energipark där basen skall vara kärnkraft. Unipers svenska dotterbolag som äger Barsebäck vill dra i gång arbetet med en ny kärnkraftsanläggning klar under 2030-talet. En fullskalig anläggning beräknas kosta minst 50 miljarder, lågt räknat.

Utspelet från vd:n på Barsbäck Kraft föll inte i god jord hos moderbolaget Unipers i Tyskland. Idag förnekar talesperson för Uniper i Tyskland att man avser att bygga kärnkraftverk i Barsebäck eller någon annanstans i världen. Kanske inser man att kärnkraftverk är ett alltför stort ekonomiskt risktagande då de förnyelsebara energikällorna är billigare.

Kända problem med kärnkraft

Att blunda för riskerna med kärnkraften ligger väl i linje med den sänkning som görs i regeringens miljöpolitik. Det räcker med att lyfta fram några av de kända riskerna med kärnkraft för att inse att framtidens energiomställning inte ligger i kärnkraftsindustrin.

Utvinning av uran

Energikällan i kärnkraftverken utgörs av uran. De tre största uranproducenterna är Kazakstan ca 40%, Kanada ca 10% och Australien ca 10%. Vid uranbrytningen skapas omfattande restprodukter med farligt avfall. Avfallet innehåller bland annat radioaktiva ämnen som sprids som dammpartiklar över stora områden vilket bidrar till betydande miljö och hälsoproblem.

Risker under drift

Driften av kärnkraftverk skall ju vara så otroligt säker enligt kärnkraftsexperter. Tyvärr ser inte verkligheten ut så, vilket visat sig allt från Harrisburg till Fukushima. Tage Danielssons sannolikhetsteori ser ut att stämma till fullo. Ny riskfaktor som inte tidigare funnits men idag bör läggas till är risker som krigsobjekt, vilket vi ser bevis på i Ukraina.

Avfallshanteringen

Hanteringen av kärnavfall är en frågeställning som man försökt lösa sedan kärnkraftens tillkomst. Frågan är om vi kan garantera en säkerhet för omhändertagande när vi talar om en säker förvaringstid för högaktivt kärnavfall på 100 000 år.

Det nya utspelet från regeringen att vi skall satsa på mer kärnkraft kräver också att man måste satsa ytterligare på omhändertagande av kärnavfall. Det finns idag inte förutsättningar för att hantera mer kärnavfall. Enligt Svensk Kärnbränslehantering måste då till helt nya tillstånd.

Ekonomiskt risktagande

Att bygga säker kärnkraft idag är kostnadseffektivt ingen bra lösning i förhållande till de förnybara energikällorna. Kärnkraftförespråkare framhåller naturligtvis att kärnkraften kan byggas till rimliga priser. Problemet är att det måste tas hänsyn till mer än byggkostnaderna. Den stora osäkerhetsfaktorn är omhändertagandet av kärnavfallet, vilket kan trigga upp totalkostnaderna till höga nivåer. Ingen kan heller garantera de långvariga förvaringstider som krävs. De förnybara energikällorna är här helt utan konkurrens i förhållande till kärnkraften. 

Dela gärna inlägget vidare.

Rysslands krig mot Ukraina har satt fokus på vår hantering av den internationella importen av konstgödsel. Detta har startat en ambition att producera inhemsk konstgödsel med egna råvaror.

Sverige har idag en högst begränsad egen produktion av konstgödsel. Vi är därför i hög grad beroende av import. Ryssland och Belarus har svarat för cirka 20 procent av den svenska importen vilken idag är strypt. Jordbruket är klart beroende av en fortsatt användning av konstgödsel. Detta även om vi har en alternativ linje med ekologiskt jordbruk som inte använder konstgödsel. Av konstgödselmedlen – kväve, fosfor och kalium – är kväve en betydande utsläppskälla för växthusgasen lustgas. Lustgas ger en växtgaseffekt som är cirka 300 gånger starkare än koldioxid. Produktionen av kvävegödsel svarar för ca 2 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Kolla in Naturskyddsföreningens artikel om konstgödsel och klimatpåverkan. Konstgödsel är därför ur ett miljöperspektiv intressant och betydelsefullt att finna alternativa sätt att producera och att utveckla i inhemsk produktion.

Olika initiativ finns för att framställa kvävegödsel som inte bygger på fossil energiproduktion. Detta är att använda kväve från luften och att använda vätgas som energikälla för att framställa ammoniak och konstgödsel. Vätgasen produceras med hjälp av sol alternativt vindkraft. Lantmännen samarbetar med det norska företaget Yara, som är världens största gödselföretag. De bygger en anläggning där vindenergi används från havsvindpark i Nordsjön. Man påtalar att ”utsläppen från själva gödselproduktionen minskar med 80 procent och för spannmålsodlingen som helhet med 20 procent”. Kolla in artikeln ”Nu kommer den fossilfria e-gödseln ska göra jordbruket klimatsmart”. En storskalig anläggning för produktion av ”grön ammoniak och konstgödsel” planeras i Norrbotten enligt Invest in Norrbotten. Investering på 1 miljard euro planeras av det spanska bolaget Grupo Fertiberia. Elektrolysanläggningen som skall vara klar 2026 skall bara använda vatten och luft som insatsvaror med elenergi från vindkraft och vattenkraft för framställning av vätgasen till elektrolysen. Vätgas.se presenterar ytterligare projekt med företagen Nel och Topsö som bygger anläggning för att producera grön ammoniak baserad på energi från vätgas.

De olika initiativen med alternativ fossilfri produktion av konstgödsel är drivna både utifrån ett miljöperspektiv och behovet av att vara oberoende av osäkra leverantörskällor och höga kostnader. Klart är att kriser av olika slag också skapar möjligheter.

Dela gärna inlägget vidare.

Möjligheter och svårigheter

Det föregående blogginlägget presenterade en vision för hur ett lokalt nätverk för energilösningar kan utformas. Den här typen av lösningar och idéer är viktiga tänka på när vi nu går mot en kommande vinter då vi får dra på oss tjocktröjan i stället för att skruva upp värmen. EU ställer krav på att hela Europa skall spara energi då många länder sitter i en fortsatt fälla av fossilbaserad energi (gas och olja).

En DN-artikel tar upp det faktum att klimatförändringarna är ett hot mot elförsörjningen, se artikel. Artikeln beskriver vad som händer för olika energislag baserat på de pågående klimatförändringarna. Man tar upp pluseffekter och minuseffekter för de olika energislagen. För kärnkraft har det redan i Frankrike varit krisläge när det gäller kylvattensystemet där kylvatten tas från flodvatten. Varmt klimat i Sverige påverkar också tillgången på kallt kylvatten, vilket DN-artikeln visar med temperaturen av kylvatten vid svenska kärnkraftverk.

Nya alternativa lösningar

Bland förnyelsebara energikällor finns inte bara vatten-, sol- och vindkraft. Vågkraft får inte glömmas bort som en betydelsefull energikälla som har framtiden för sig. I tidigare blogginlägg Energilösningar 20211126, finns vågkraft beskrivet genom företaget Corpower Ocean. Vågkraft finns sedan lång tid som tidvattenkraftverk i bl.a. Frankrike, men kan betraktas som en energikälla där det idag sker en snabb utveckling.

Hav utgör en stor källa för energi vilket gäller både tidvatten och vågenergi. Sverige ligger långt fram i utvecklingen av energi från havet. Lyssna på vetenskapsradion Klotet ”Havet – en källa till våg av ny energi”. Ett av de företag som testar teknik för vågkraft är Novi Ocean. Problemområde för utvecklingen av havsenergi är att tekniken måste klara stormvindar, vilket gör att det krävs omfattande tester. Klart är att vindenergi kommer att bidra som en väsentlig energikälla i omställningen till förnybara lösningar.

Framtidsenergi med fusionskrafthar diskuterats tidigare som en utopisk energikälla. Fusionsenergi innebär att atomer slås ihop till väteisotoper, det bildas inget farligt avfall och restprodukten är helium. Med kärnkraft däremot slår man sönder atomer av Uran-235 och det bildas radioaktivt och farligt avfall med stora problem för slutförvaring. Fusionsenergi kan skapa möjlighet till en ovärderlig framtida energikälla, men problemen är betydande och kräver omfattande utvecklingsarbete och stora ekonomiska resurser för att bli verklighet.

Aftonbladet har gjort ett reportage vid forskningsanläggningen Iter utanför Aix-en-Provence i Frankrike. Här satsas 220 miljarder euro på projektet att framställa en fullskalig fusionsanläggning. Avsikten är att skapa en anläggning som ger 10 gånger mer energi än den som stoppas in i anläggningen. Energin skall genereras i en reaktor där plasma i reaktorn skall värmas upp till 150 miljoner grader. Det är ett långsiktigt projekt som startade 2006 med förhoppning enligt IEA att 2050 vara en betydande producent av energi. Det är bara att hoppas att förväntningarna går i uppfyllelse. Men det löser dock inte dagens problem med den nu aktuella klimatpåverkan som måste lösas med andra energikällor.

Ny energipolitik

Vi har fått en ny regering som anför en omställning av energipolitiken. I Överenskommelse för Sverige, framgår följande på sida 12:

”Förutsättningarna för investeringar i kärnkraft ska stärkas genom särskilda statliga kreditgarantier uppgående till 400 miljarder kronor, med mer generösa villkor än dagens system. Avgränsningarna i dagens system med gröna kreditgarantier behöver ses över så att kreditgarantierna kan användas även för nybyggnation av kärnkraft. Nya regler ska införas som förhindrar att politiken godtyckligt stänger ner kärnkraftverk”….

Den nya politiken som nu skall gälla på energiområdet är att förnybar energi skall vara detsamma som fossilfri energi. På detta sätt inryms nu kärnkraften som en grön omställning av vår energipolitik. Vi skall alltså blunda för alla de miljöproblem som kärnkraften ger upphov till vid brytning av uran till slutförvar av utbränt kärnbränsle.

Det nya styret för Sverige ger nu grönt ljus för att satsa på ny kärnkraft. Industrins gröna omställning kan framöver komma att drivas med kärnkraft. Frågan är om detta är en gröna omställning?

Dela gärna inlägget vidare.