Hållbar produktutveckling

Mitt föregående inlägg ”Ny Kärnkraft? Visade sig på Facebook ge omfattande reaktioner med över 450 likes och över 60 kommentarer. I kommentarsfälten fanns reaktioner från förespråkare för att använda kärnkraft som en ”fossilfri” energikälla. Men det var framförallt mycket reaktioner på att kärnkraften inte är ett hållbart alternativ inför den klimatomställning som vi nu måste öka takten i.

Förnybart

Vi kan konstatera att minikärnkraftverk som förespråkas av regeringspartier inte är en lösning som ger oss möjlighet att klara av den snabba nedtrappning som krävs av våra koldioxidutsläpp. Först och främst är tekniken inte utvecklad och därutöver har vi alla de miljöproblem som är förknippade med kärnkraften ”från vaggan till graven”.

Energiforskare I Lund påtalar att om vi få ner elpriserna och samtidigt ha fokus på att i nutid reducera våra utsläpp av växthusgaser så är det havsbaserad vindkraft och solel som vi måste investera i. Europa i övrigt gör detta i stor skala och med de regeringsbeslut vi nu fått kan det bli klart problematiskt med denna strategi för energiproduktion.

Ett problem som finns på flera håll när det gäller vindkraftselen är att tillståndsprocessen är mycket lång upp till 6-7 år. En faktor i detta är att kommuner och allmänhet kommer in i processen i ett sent skede. Detta kan förändras och det bör skapas ett ”win-win intresse” för alla parter så att en del av vinsten i elproduktionen stannar i kommunen, se vidare tidigare inlägg ”Ur kris föds möjligheter” och ”Nya energilösningar”.

När det gäller energipolitik är det av stor betydelse att man har en långsiktig planering. För några år sedan var alla partiet överens om att satsningen skulle vara på förnyelsebara energikällor (förutom ett parti). Energipolitik är inget som man snabbt gör tvärvändningar på eftersom alla som satsar på området måste ha en långsiktig planeringshorisont. Vi kan bara ta exemplet med utbyggnaden av den gröna industrin i de norrländska länen.

EU:s klimatmål

EU har ett ambitiöst program med klimatmål för att minska utsläpp i regionen med 55 procent till 2030. För att nå detta och klimatneutralitet till 2050 arbetar man med ny lagstiftning, vilket alla EU-länder skall följa.

Det är ett antal områden som är målsatta för utsläppsminskningar detta gäller till exempel

– Transporter av olika slag som vägtransporter, sjöfart och luftfart

– Förnybar energi med att minst 40 procent ska bestå av förnybara energikällor 2030- – –

– Satsningar på bättre energieffektivitet

– Ökade krav på grönt byggande inom EU

– Översyn av beskattning av energiprodukter och elektricitet.

För mer underlag kolla in Europeiska rådets hemsida om den gröna given.

Skall vi med nuvarande klimat- och miljöpolitik svara upp till ambitionen som finns på EU-nivå så behöver den aktuella inriktningen för vår miljöpolitik göra en u-sväng.

FN-konferensen COP 27

FN:s klimatmöte i Egypten är nu avslutat. För dessa internationella sammankomster ställs ofta höga förväntningar. Detta är också motiverat med tanke på behovet att det krävs kraftfulla åtgärder på klimatområdet. Behovet av att de rika länderna står för sina kostnader har ett klart fokus på konferensen. I vetenskapsradion Klotets reportage framgår vad som avhandlades på konferensen.

Konferensen gick på övertid då man inte kunde presentera något fungerande slutdokument. I detta skede räddades klimatmötet genom att man till slut kom fram till att enas om en klimatfond för att kompensera de fattigaste länderna som också är de som är mest utsatta för klimatförändringar med översvämningar och torka. I artikel i Göteborgsposten uttalar sig Mikael Karlsson, miljöforskare, kring det skrala resultatet från konferensen. Han framhåller också att det är första tillfället som Sverige uppfattas som bromskloss för en aktiv miljöpolitik. SVT:s korrespondent vid konferensen framhåller att resultatet blev ”Ingen lösning på grundproblemet – jordens uppvärmning”, kolla in programmet på SVT-nyheter.

Med avseende på de internationella och globala klimatproblem som radas upp framför oss så är frågan skall vi blunda och gå vidare eller skall vi vara drivande för en förändring?

Dela gärna länken vidare.

Ny energipolitik

Hela vårt samhälle har varit inställt på att vi skall ställa om vår energiförsörjning från fossila energikällor med kol, olja och gas. Vid två energiöverenskommelser har det funnits en politisk majoritet att kärnkraft inte är en framkomlig väg att klara klimatomställningen bort från det fossila. Omställningen har gällt till förnyelsebara energislag med sol, vind och vatten.

Ingen har väl missat den nya regeringens energipolitik att vi nu skall prioritera satsningen på kärnkraft. Det kommer bli statliga garantier på 400 miljarder för investering i ny kärnkraft. Miljölagstiftningen skall också ändras så att man kan bygga kärnkraftverk på andra platser än de befintliga. Man vill korta tillståndsprocessen så att byggtiderna för kärnkraftverk kortas ned. Målet för energipolitiken ska ändras från 100 procent ”förnybart” till 100 procent ”fossilfritt”. Ja det är verkligen ett nytt sätt att se på hur vi skall klara omställningen av vår energiförsörjning för att nå våra klimatmål. Att lätta på miljölagstiftningen och korta tillståndsprocessen värna inte direkt för ett högt säkerhetstänkande. Detta ligger dock väl i linje med övrigt agerande för begränsat miljötänk i den nya rikspolitiken.

Utspel med kärnkraftverk i Barsebäck

Barsebäcks två kokvattenreaktorer togs i bruk 1975 och 1977.

Reaktor I stoppades 1999 och reaktor II 2005. Därmed påbörjades nedmonteringen som skall vara klar till 2030. Bra beskrivning av Barsebäck finns på Wikipedia.

Regeringens Tidöavtal lägger fokus på utbyggnad av kärnkraft. Detta har nu gett Barsebäck Kraft luft under vingarna. Nu vill man bygga en energipark där basen skall vara kärnkraft. Unipers svenska dotterbolag som äger Barsebäck vill dra i gång arbetet med en ny kärnkraftsanläggning klar under 2030-talet. En fullskalig anläggning beräknas kosta minst 50 miljarder, lågt räknat.

Utspelet från vd:n på Barsbäck Kraft föll inte i god jord hos moderbolaget Unipers i Tyskland. Idag förnekar talesperson för Uniper i Tyskland att man avser att bygga kärnkraftverk i Barsebäck eller någon annanstans i världen. Kanske inser man att kärnkraftverk är ett alltför stort ekonomiskt risktagande då de förnyelsebara energikällorna är billigare.

Kända problem med kärnkraft

Att blunda för riskerna med kärnkraften ligger väl i linje med den sänkning som görs i regeringens miljöpolitik. Det räcker med att lyfta fram några av de kända riskerna med kärnkraft för att inse att framtidens energiomställning inte ligger i kärnkraftsindustrin.

Utvinning av uran

Energikällan i kärnkraftverken utgörs av uran. De tre största uranproducenterna är Kazakstan ca 40%, Kanada ca 10% och Australien ca 10%. Vid uranbrytningen skapas omfattande restprodukter med farligt avfall. Avfallet innehåller bland annat radioaktiva ämnen som sprids som dammpartiklar över stora områden vilket bidrar till betydande miljö och hälsoproblem.

Risker under drift

Driften av kärnkraftverk skall ju vara så otroligt säker enligt kärnkraftsexperter. Tyvärr ser inte verkligheten ut så, vilket visat sig allt från Harrisburg till Fukushima. Tage Danielssons sannolikhetsteori ser ut att stämma till fullo. Ny riskfaktor som inte tidigare funnits men idag bör läggas till är risker som krigsobjekt, vilket vi ser bevis på i Ukraina.

Avfallshanteringen

Hanteringen av kärnavfall är en frågeställning som man försökt lösa sedan kärnkraftens tillkomst. Frågan är om vi kan garantera en säkerhet för omhändertagande när vi talar om en säker förvaringstid för högaktivt kärnavfall på 100 000 år.

Det nya utspelet från regeringen att vi skall satsa på mer kärnkraft kräver också att man måste satsa ytterligare på omhändertagande av kärnavfall. Det finns idag inte förutsättningar för att hantera mer kärnavfall. Enligt Svensk Kärnbränslehantering måste då till helt nya tillstånd.

Ekonomiskt risktagande

Att bygga säker kärnkraft idag är kostnadseffektivt ingen bra lösning i förhållande till de förnybara energikällorna. Kärnkraftförespråkare framhåller naturligtvis att kärnkraften kan byggas till rimliga priser. Problemet är att det måste tas hänsyn till mer än byggkostnaderna. Den stora osäkerhetsfaktorn är omhändertagandet av kärnavfallet, vilket kan trigga upp totalkostnaderna till höga nivåer. Ingen kan heller garantera de långvariga förvaringstider som krävs. De förnybara energikällorna är här helt utan konkurrens i förhållande till kärnkraften. 

Dela gärna inlägget vidare.

Rysslands krig mot Ukraina har satt fokus på vår hantering av den internationella importen av konstgödsel. Detta har startat en ambition att producera inhemsk konstgödsel med egna råvaror.

Sverige har idag en högst begränsad egen produktion av konstgödsel. Vi är därför i hög grad beroende av import. Ryssland och Belarus har svarat för cirka 20 procent av den svenska importen vilken idag är strypt. Jordbruket är klart beroende av en fortsatt användning av konstgödsel. Detta även om vi har en alternativ linje med ekologiskt jordbruk som inte använder konstgödsel. Av konstgödselmedlen – kväve, fosfor och kalium – är kväve en betydande utsläppskälla för växthusgasen lustgas. Lustgas ger en växtgaseffekt som är cirka 300 gånger starkare än koldioxid. Produktionen av kvävegödsel svarar för ca 2 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Kolla in Naturskyddsföreningens artikel om konstgödsel och klimatpåverkan. Konstgödsel är därför ur ett miljöperspektiv intressant och betydelsefullt att finna alternativa sätt att producera och att utveckla i inhemsk produktion.

Olika initiativ finns för att framställa kvävegödsel som inte bygger på fossil energiproduktion. Detta är att använda kväve från luften och att använda vätgas som energikälla för att framställa ammoniak och konstgödsel. Vätgasen produceras med hjälp av sol alternativt vindkraft. Lantmännen samarbetar med det norska företaget Yara, som är världens största gödselföretag. De bygger en anläggning där vindenergi används från havsvindpark i Nordsjön. Man påtalar att ”utsläppen från själva gödselproduktionen minskar med 80 procent och för spannmålsodlingen som helhet med 20 procent”. Kolla in artikeln ”Nu kommer den fossilfria e-gödseln ska göra jordbruket klimatsmart”. En storskalig anläggning för produktion av ”grön ammoniak och konstgödsel” planeras i Norrbotten enligt Invest in Norrbotten. Investering på 1 miljard euro planeras av det spanska bolaget Grupo Fertiberia. Elektrolysanläggningen som skall vara klar 2026 skall bara använda vatten och luft som insatsvaror med elenergi från vindkraft och vattenkraft för framställning av vätgasen till elektrolysen. Vätgas.se presenterar ytterligare projekt med företagen Nel och Topsö som bygger anläggning för att producera grön ammoniak baserad på energi från vätgas.

De olika initiativen med alternativ fossilfri produktion av konstgödsel är drivna både utifrån ett miljöperspektiv och behovet av att vara oberoende av osäkra leverantörskällor och höga kostnader. Klart är att kriser av olika slag också skapar möjligheter.

Dela gärna inlägget vidare.

Möjligheter och svårigheter

Det föregående blogginlägget presenterade en vision för hur ett lokalt nätverk för energilösningar kan utformas. Den här typen av lösningar och idéer är viktiga tänka på när vi nu går mot en kommande vinter då vi får dra på oss tjocktröjan i stället för att skruva upp värmen. EU ställer krav på att hela Europa skall spara energi då många länder sitter i en fortsatt fälla av fossilbaserad energi (gas och olja).

En DN-artikel tar upp det faktum att klimatförändringarna är ett hot mot elförsörjningen, se artikel. Artikeln beskriver vad som händer för olika energislag baserat på de pågående klimatförändringarna. Man tar upp pluseffekter och minuseffekter för de olika energislagen. För kärnkraft har det redan i Frankrike varit krisläge när det gäller kylvattensystemet där kylvatten tas från flodvatten. Varmt klimat i Sverige påverkar också tillgången på kallt kylvatten, vilket DN-artikeln visar med temperaturen av kylvatten vid svenska kärnkraftverk.

Nya alternativa lösningar

Bland förnyelsebara energikällor finns inte bara vatten-, sol- och vindkraft. Vågkraft får inte glömmas bort som en betydelsefull energikälla som har framtiden för sig. I tidigare blogginlägg Energilösningar 20211126, finns vågkraft beskrivet genom företaget Corpower Ocean. Vågkraft finns sedan lång tid som tidvattenkraftverk i bl.a. Frankrike, men kan betraktas som en energikälla där det idag sker en snabb utveckling.

Hav utgör en stor källa för energi vilket gäller både tidvatten och vågenergi. Sverige ligger långt fram i utvecklingen av energi från havet. Lyssna på vetenskapsradion Klotet ”Havet – en källa till våg av ny energi”. Ett av de företag som testar teknik för vågkraft är Novi Ocean. Problemområde för utvecklingen av havsenergi är att tekniken måste klara stormvindar, vilket gör att det krävs omfattande tester. Klart är att vindenergi kommer att bidra som en väsentlig energikälla i omställningen till förnybara lösningar.

Framtidsenergi med fusionskrafthar diskuterats tidigare som en utopisk energikälla. Fusionsenergi innebär att atomer slås ihop till väteisotoper, det bildas inget farligt avfall och restprodukten är helium. Med kärnkraft däremot slår man sönder atomer av Uran-235 och det bildas radioaktivt och farligt avfall med stora problem för slutförvaring. Fusionsenergi kan skapa möjlighet till en ovärderlig framtida energikälla, men problemen är betydande och kräver omfattande utvecklingsarbete och stora ekonomiska resurser för att bli verklighet.

Aftonbladet har gjort ett reportage vid forskningsanläggningen Iter utanför Aix-en-Provence i Frankrike. Här satsas 220 miljarder euro på projektet att framställa en fullskalig fusionsanläggning. Avsikten är att skapa en anläggning som ger 10 gånger mer energi än den som stoppas in i anläggningen. Energin skall genereras i en reaktor där plasma i reaktorn skall värmas upp till 150 miljoner grader. Det är ett långsiktigt projekt som startade 2006 med förhoppning enligt IEA att 2050 vara en betydande producent av energi. Det är bara att hoppas att förväntningarna går i uppfyllelse. Men det löser dock inte dagens problem med den nu aktuella klimatpåverkan som måste lösas med andra energikällor.

Ny energipolitik

Vi har fått en ny regering som anför en omställning av energipolitiken. I Överenskommelse för Sverige, framgår följande på sida 12:

”Förutsättningarna för investeringar i kärnkraft ska stärkas genom särskilda statliga kreditgarantier uppgående till 400 miljarder kronor, med mer generösa villkor än dagens system. Avgränsningarna i dagens system med gröna kreditgarantier behöver ses över så att kreditgarantierna kan användas även för nybyggnation av kärnkraft. Nya regler ska införas som förhindrar att politiken godtyckligt stänger ner kärnkraftverk”….

Den nya politiken som nu skall gälla på energiområdet är att förnybar energi skall vara detsamma som fossilfri energi. På detta sätt inryms nu kärnkraften som en grön omställning av vår energipolitik. Vi skall alltså blunda för alla de miljöproblem som kärnkraften ger upphov till vid brytning av uran till slutförvar av utbränt kärnbränsle.

Det nya styret för Sverige ger nu grönt ljus för att satsa på ny kärnkraft. Industrins gröna omställning kan framöver komma att drivas med kärnkraft. Frågan är om detta är en gröna omställning?

Dela gärna inlägget vidare.

Elpriset

I de flesta massmedier sprids att vi befinner oss i en energikris med rusande elpriser. Vi behöver inom ett antal år dubblera vår produktion av energi med tanke på allt som skall drivas fossilfritt framöver. Putins krig i Ukraina har drivit upp elpriset till nivåer som var otänkbara för ett år sedan. Mitt föregående blogginlägg 20220904 visar vad som hänt. Vi har sedan dess haft ett val i Sverige, EU-kommissionen har fört diskussion kring vad man kan göra. Lösning med olika subventioner och stödpaket att reducera elpriserna inför vintern diskuteras och en allmän propå har utgått från EU att alla länder måste börja spara el.

Som jag framhöll i mitt tidigare blogginlägg har Sverige inte brist på el utan vi har brister i distributionsnätet och vi exporterar el till kontinenten. Detta gör att elpriserna samordnas med andra länder till ett högre pris för alla svenskar. I det föregående blogginlägget beskrev jag Beken-modellen som bygger på ett pris för svensk användning och ett för exportmarknaden. Detta skulle ge ett klart lägre elpris än det vi haft sedan förra hösten.

Det ser alltså mörkt ut inför vintern. Men visst är det så att direktivet på att spara 5 procent på elförbrukningen inte är en omöjlighet för att åstadkomma vettiga elpriser. I Sydsverige räcker det just nu med att det blåser till några dagar för att elpriser skall störtdyka. Själv sitter vi med ett timavtal som idag är klart acceptabelt, bara de fasta avgifterna och maximalt 16 öre per kilowattimma. Det medförde att laddningen av bilen i natt och driften av diskmaskinen aldrig varit så billig som just nu.

En artikel i Aftonbladet påpekar att elkablarna för export till Polen och Danmark varit bortkopplade under den senaste veckan för underhåll. Detta medför att vi inte behöver betala det pris som brukaren i Polen behöver betala för vår el. Vi kan betala den verkliga kostnaden vad som gäller för produktion av el i Sverige.

Lösning för framtiden

En möjlig framtidsspaning kring energilösning till lågt pris presenterades under veckan i Lund av Jonas Birgersson. JB är känd från 1990-talet som internetpionjär. Nu presenterade JB en modell hur vi genom lokalt nätverk skall kunna genomföra en smart infrastrukturlösning för energianvändning.

Konceptet är att det finns ett överutbud på energi från fossilfria källor med fokus på vind och solenergi. Dagens situation med de långa tillståndsprövningarna för vindkraft kan lösas med att kommunen också får del av vinsten. Detta är något som redan praktiseras i Norge. Lokalt inom ett begränsat bostadsområde hanteras distribution och lagring av energi (lagring via batterier eller vätgas, se figuren.

Smarta lösningar från den digitala utvecklingen ger möjligheter att bygga nya tekniska lösningar som prismässigt är betydligt lägre än dagens distributionssystem av el. Kolla in artikeln från Warpnews ”All el du behöver för ett lågt, fast pris”. Om du är intresserad av det nya tänket kring energilösning följ då sajten warpnews.se/energisamhället.

Dela gärna inlägget vidare

Vad har hänt med elpriset

Det är väl ingen som missat att elpriserna rusat uppåt sedan hösten 2021. Myndigheter, politiska partier och företag påtalar att vi måste rusta oss för ytterligare prishöjningar på el. Kan man skylla detta på Putins krig i Ukraina? Ja till viss del, men absolut inte i sin helhet.

När det gäller elproduktionen har man i stora delar av Europa gjort sig beroende av gas som energikälla. Detta har varit en billig fossil energikälla som man i flera länder investerat sig fast i för en lång period framöver. Att som Tyskland gå från att slopa kärnkraften för att hoppa in i ett beroende av rysk gas visar sig ju vara ett ödesdigert feltramp. Satsningarna på alternativen med sol och vind har inte varit tillräckliga i något europeiskt land inklusive Sverige. Vi står inför ett reellt klimathot utan att ta det på allvar.

Det som är drivande i prissättningen på el i Sverige är framför allt den prissättningsmodell vi använder. Vi har anammat en europeisk modell som bygger på en gemensam marknadsplats inom Nord Pol. Här sätts elpriset utifrån den elleverantör som kan sälja den sista kilowattimman till den gemensamma korgen med energi för försäljning till elanvändare. Detta medför att det kan blir dyr gasel producerad i ett Baltiskt land, inte svensk vattenkraft- eller vindkraftel som sätter prisbilden. Kolla in Naturskyddsföreningens artikel om elpriser.

Nedanstående bild visar elpriser under de senaste åren (OBS exkl moms och påslag)) Här framgår klart att priset på el ökade före Putins krig i Ukraina.

För svensk del har produktionen av el inte ökat i pris. Det har spårat ur pga att vi följer en prisbild som till stor del bygger på priset för gas. Situationen är den att vi som konsumenter både privata och företag har betalat runt 200 miljarder kronor mer det senaste året än vad vi borde göra. Detta är pengar som huvudsakligen har hamnat hos våra producenter av elenergi. Låter det rimligt att svenska producenter kan ta ut överpriser när elen kostar i princip lika mycket son 2020? Vad har regeringen gjort, jo subventionerat oss konsumenter för att sänka elkostnaderna, vilket naturligtvis generellt är vettigt då det kan slå hårt mot de höga elräkningarna. Subventionerna som regeringen och flera partier nu bjuder över varande med för att sänka våra elkostnader innebär att elproducenterna blir än mer rika.

Möjlig väg bort från elprischocken – Beken-modellen

Det känns som alla tar utvecklingen av elpriset som en naturlag utan att ifrågasätta den sneda prisbild mellan att producera el och att köpa el för användarna.

Ett antal ”energiexperter” har utarbetat en ny elprismodell för den svenska elmarknaden ”Beken-modellen. Avsikten med modellen är att dela upp elmarknaden på en svensk elmarknad för att tillfredsställa vårt svenska elbehov till ett rimligt pris samt en marknad för elexport. Elexporten skall tillåtas följa den befintliga elmarknadsmodellen medan den svenska elmarknaden skall ha Sverigepriser. Kolla in de två artiklarna om Beken-modellen – artikel SDS och ”Vi har lösningen på höga elpriser i våra händer”.

Finns intresse av att skapa Sverigepris för el

Som framgår av ovanstående artiklar har modellen med Sverigepris på el presenterats för flera partier. Intresset har varit svalt och de som nappat på synen med ett lägre pris på el för svensk konsumtion är bara Vänsterpartiet. Det är förbluffande att se att övriga partier inte anammat denna viktiga och möjligas prismodell då det bör vara en övergripande samhällsfråga bortom partipolitik.

Fler initiativ kring elprisfrågan

Inom EU börjar man fokusera på de höga elpriser som nu uppträder i hela Europa. Detta har gjort att EU-kommissionen via sin ordförande gjort ett utspel att elpriserna måste sänkas. Detta agerande går ut på att elpriset inte längre skall sättas utifrån den dyraste kraftkällan, dvs det som nu främst är gas. Förslag kommer att presenteras från EU-kommissionen inom de närmaste veckorna. Kolla in artikeln i SDS. Sett från en svensk horisont är detta ett utmärkt drag, frågan är varför man från svenskt håll inte reagerat tidigare.

Annat utspel som nyligen presenterats från den tyska regeringen är att det bör sättas en skatt på vinsterna som kraftbolagen får genom de höga elpriserna.

Vad händer med elpriset

Vi kan ju bara hoppas att et blir aktiviteter som med krafttag tar sig an den sneda elprissättningen. Överpriserna som bygger på en märklig prissättningsmodell där högsta priset är normgivande måste bort.

Det man inledningsvis kan hoppas på är ett agerande från EU-kommissionen. Modell med Sverigepris på el verkar inte få den genklang som behövs, vilket är frustrerande och omöjligt att förstå.

Är det ett allmänt svenskt eluppror som måste till?

Dela gärna inlägget vidare.

Rubriken syftar på behovet av att faktiskt ta klimatförändringarna på allvar. Det gäller både den extrema värmen och störtfloder med regn. Vi ser resultatet av juli månad med nya rekord av värmeböljor över Europa.

SVT rapporterar om ett uttalande från FN-chefen Guterres ”Mänskligheten står inför ett kollektivt självmord men kan i stället välja kollektiv handling.” Hettan med efterföljande bränder rapporteras både från USA och Sydeuropa som återkommande sommarhändelser. Temperaturen är på sina håll uppe kring 50 grader. I Sverige har rapporterats 37 grader från Målilla i Småland. Andra platser har haft drygt 30 grader, som nordbor är det få som önskar sig denna temperaturnivå. Frågan är när vi når 40 grader, bara en tidsfråga.

Brittiska ministrar har haft akutmöte kring hanteringen av julitemperatur på 40 grader. Detta är en temperaturnivå som tidigare inte inträffat i Storbritannien. En orsak till mötet var man kan förebygga för att folk inte skall dö av värmeslag. Temperaturerna i Portugal, Spanien och Frankrike har under juli orsakat flera tusen dödsfall med direkt koppling till värmen.

Europa har trots allt bra förutsättningar att hantera de effekter som klimatförändringarna innebär. Det är betydligt mer besvärligt för länder med lägre levnadsstandard i Afrika och delar av Asien. På både kort och lång sikt är vi i en situation att klimatflyktingar blir alltmer vanliga. FN rapporterade att 2021 tvingades 17 miljoner människor lämna sina hem pga klimatpåverkan och katastrofer typ översvämningar. UNHCR, flyktingorgan inom FN, beräknar att fram till 2050 kan klimatflyktingar uppgå till 250 miljoner.

Frågan är om vi skall acceptera denna utveckling av vår planet mot en situation med ständiga klimatkatastrofer och människor som måste bryta upp från sina hem.

På hemmaplan har SMHI gett signaler att vi måste driva en klimatanpassad stadsplanering. Detta är något som måste till i all stadsplanering framöver både vad gäller hantering av höga temperaturer och hur vi åtgärdar katastrofala skyfall. Detta är naturligtvis smådetaljer när vi diskutera det globala klimatet, men en viktig del av att beakta den lokala planeringen och förebygga i tid för svenska förhållanden.

Dela gärna inlägget vidare

Mitt förra inlägg handlade om miljökonferensen i Stockholm 50+ som genomfördes 50 år efter miljökonferensen 1972. Resultat var som väntat klart begränsat även om ambitionen var att öka takten för en hållbarare och grönare värld, kolla inlägget Miljökonferens – 50 år i backspegel.

Vi är inne i en sommarperiod med allt fler alarmerande rapporter om att jorden är överhettad. I Sydeuropa hade vi för några veckor sedan en värmebölja som infann sig flera månader tidigare än förväntat. Det var stora bränder som vanligt i Spanien och Portugal och hettan rapporterades som alarmerande, se rapporteringen i Aftonbladet ”Risk för bränder i Europa: Snart kommer medelhavsborna hit”. Tidningen rapporterar också att ”Kokande fågelungar visar att klimathotet är akut” fåglarna dör av uttorkning.

Det är inte bara i Europa som är drabbat, I alla världsdelar rapporteras om olika former av extremväder – är det inte höga temperaturer och uttorkning så är det långvariga kraftiga skyfall med katastrofala översvämningar. När skall vi ta klimatfrågan på allvar.

I Sverige varnas nu för ”extrem hetta”, vilket innebär temperaturer på 30 grader. Kanske har vi snart det man varnar för i Sydeuropa – temperaturer på över 40 grader. Kanske inte så önskvärt hos oss i Sverige. Ett sätt att agera är att vi begränsar vår överkonsumtion.

Hur många känner till att Stockholm är platsen för uppföljning av miljökonferensen från 1972? På Stockholm 50+ deltog totalt ca 3000 deltagare från 150 länder.  

Miljökonferens 50 år efter  

Det har gått 50 år sedan den stora miljökonferensen i Stockholm 1972.

Den första globala miljökonferensen satte Stockholm på kartan inom miljöområdet. Måttot för konferensen var ”Only one earth”. Synen på miljöfrågor var inte samma som idag. Man såg t.ex. positivt på att ishavet skulle kunna bli farbart för fraktfartyg.

Det fanns dock ambitioner som hade kunnat varit kraftfulla om de tagits på allvar under dessa 50 år som gått. Detta gäller områden som havens föroreningar och förgiftningen av naturen mm. Kolla in Vetenskapsradion Klotets program ”Lärdomar efter 50 år av miljöarbete”. Ett viktigt tänk man kom fram till för 50 år sedan var ståndpunkten att det är förorenaren som skall betala ”Pollution pays principal”.

Under de 50 åren sedan förra konferensen har miljöfrågorna blivit mer akut att lösa för vår överlevnad. Det har dock skett ett antal positiva steg, vilket framgår av Naturskyddsföreningens lista.

Miljökonferensen Stockholm50+

Avsikten med FN-mötet är inte fokuserat på klimatavtal med förhandlingar. Stockhomskonferensens måtto i år är ”a healthy planet for the prosperity of all – our responisibility, our opportunity”.

Planen för konferensen är att öka takten för en både hållbarare och mer grön värld. Detta kan man naturligtvis ifrågasätta hur det skall ske, men ambitionen är ju inte fel.

Inom ramen för ledarskapsdialoger talar man om tre ämnesområden för konferensen (citat från Aktuellt i politiken 25 maj):

”1 Reflektera över behovet av konkreta åtgärder för planetens hälsa och välstånd för alla

2 Nå en hållbar och inkluderande återhämtning från Covid19-pandemin

3 Öka takten i genomförandet av miljödimensionen i hållbar utveckling inom ramen för FNs “Decade of Action”.”

Från Sida påpekar man pandemins negativa betydelse i utvecklingsländer och den ökade fattigdomen pga detta. Sida ger stor betydelse av investeringar i hållbara varor och tjänster genom sitt bistånd.

Hållbara investeringar är också generellt av stor betydelse och det bör noteras att begreppet ”hållbarhet” inte urvattnas och ”Green Washing” tar över. SVT Nyheter framhåller betydelsen av att FN-konferensen i Stockholm inte blir ytterligare en talkshow om klimatet, utan att det blir ett konkret resultat.

Resultatet från årets konferens

Stockholmskonferensen avslutades med 10 officiella uppmaningar:

1. Sätt människans välmående i första rummet, för en hälsosam planet och för allas välstånd.
2. Erkänna och implementera rätten till ren, hälsosam och hållbar miljö genom att uppfylla visionen från princip 1 från 1972 års Stockholmsdeklaration.
3. Anta en systemövergripande förändring av vårt nuvarande ekonomiska system för en hälsosam planet.
4. Stärka genomförandet av befintliga nationella åtaganden för en hälsosam planet, genom att förstärka nationell miljölagstiftning, budget, planeringsprocesser och institutionella ramverk.
5. Säkerställa att offentliga och privata flöden är i linje med åtaganden för miljö, klimat och hållbar utveckling.
6. Skynda på systemövergripande omställning av de sektorer där det finns störst effekt att hämta, så som livsmedel, energi, vatten, byggnader, tillverkning och mobilitet
7. Återuppbygga förtroende för samarbete och solidaritet.
8. Stärka och ge ny energi åt det multilaterala systemet.
9. Erkänna ett ansvar för framtida generationer som en hörnsten för gott beslutsfattande.
10. Ta vidare resultaten från Stockholm+50 genom att stärka och ge ny energi åt pågående internationella processer, så som FN-högnivåmötet Summit of the Future i 2023.

En hel del kritiska röster har framkommit kring resultaten från konferensen. Detta gäller organisationer som CONCORD som är en plattform för ett stort antal organisationer (i Sverige 81 organisationer) som vill påverka ”EU:s utvecklingspolitik för en hållbar och fredlig värld utan fattigdom och orättvisor”. Man talar om ett vagt resultat och att man bl.a. missar jämställdhetsperspektivet. Det borde gått att nå betydligt längre enligt CONCORD. Anmärkningen är inte förvånande……

Planetens gränser

Konferensen kan sättas in i det breda konceptet med planetens gränser, vilket beskrivits i tidigare blogginlägg. Vad tål vår jord den som vi alla är beroende av.

I strukturen för planetens gränser finns nio områden upptagna. För sju år sedan angavs att fyra av dessa kritiska gränser överskridits, vilket var klimatförändring, förlust av biologisk mångfald, förändrad markanvändning och förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor. Johan Rockström, forskare som är en av utvecklarna av konceptet med planetens gräns, påtalar idag att vi kan ha överskridit sex av de nio gränserna. Andra aktörer påtalar att det är fem gränser som nåtts, där den femte är kemikalieutsläpp. Dessa konkreta former av miljöhot bör tas på största allvar och återspeglar vad som är livsavgörande för vår planet. Denna problematik med allvarliga miljöhot har kommit till korta under de senaste åren med pandemi och krig.  

Dela gärna inlägget vidare.