Kris på kris
Skall vi tala om kriser så är vi omgivna av många just nu från lokala med energipriser till nationella med kriser inom samhällsområden som vårdsektorn, gängkriminalitet och kultur till internationella kriser med krig i vårt närområde, klimatkris och internationell ekonomisk stagnation. Man bör dock tänka på att det är dubbelbottnat med krisbegreppet då det också står för möjligheter till att tänka nytt, kolla in tidigare inlägg ”Kris skapar möjligheter”.
Inom miljöområdet har vi nu under ett antal år haft fokus på klimatkris med växande utsläpp av växthusgaser. Klimatfrågan har uppfattats som det stora globala hotet för framtida generationer. I skymundan av detta finns större hot på vår framtid vilket gäller hotet mot den biologiska mångfalden. Den biologiska mångfalden är en ren överlevnadsfråga för vår planet.
Vad är biologisk mångfald
Den biologiska mångfalden utgör grunden för vår existens. När det gäller vår livsmedelsförsörjning är vi till exempel starkt beroende av att grödor kan pollineras av insekter. Bördiga jordar är beroende av maskar och bakterier och för att bekämpa skadedjur finns naturliga fienden med insekter. Ekosystemtjänster i naturen utgörs av skogsråvaror, bioenergi och olika råvaror för framställning av bland annat mediciner.
Vi erhåller ett otal olika produkter och tjänster, dvs ekosystemtjänster från naturen som bidrar till vår livskvalitet. Slås dessa förutsättningar ut genom att den biologiska mångfalden hotas ja då hotas också vår existens.
Några exempel på hotad biologisk mångfald är avskogningen av främst tropisk miljö, en miljon växter och djurarter hotas av utrotning under de kommande decennierna. Takten på utrotningen är tio till hundra gånger snabbare idag än under historisk tid.
Biologisk mångfald COP 15
Det finns en internationell konvention om biologisk mångfald (CBD) under FN. Denna antogs av Sverige 1993. Året som den också internationellt trädde i kraft. Konventionen ingår också i våra nationella miljömål.
Konventionen är nu föremål för omförhandling vid FN:s miljökonferens COP 15 i Montreal (länk som också ger möjlighet att kontinuerligt följa konferensen). I de betydelsefulla frågeställningar som skall diskuteras ingår hur stor andel av vår natur som skall skyddas och den viktiga frågan vilka skall betala för högre ambitioner i skyddet av vår biologiska mångfald. Vilka som skall stå för kostnaderna var också en central fråga vid klimatkonferensen COP 27 i Egypten för en månad sedan. Fattigare länder i syd ansåg att länder i väst som står för vår överkonsumtion skulle så för större andel av klimatkostnaderna och samma gäller nu för att bibehålla den biologiska mångfalden där vi i väst har varit och är det största hotet mot naturen.
I det nya ramverket som skall antas som mål för 2030 finns förslag att 30 procent skall skyddas när det gäller hav, floder, sjöar och landytor. Många aktörer inom miljöorganisationer och vetenskap anser att denna ambitionsnivå på 30 procent är för låg. Man kräver att målet i stället höjs till att 50 procent skall skyddas till 2030. Parallell till FN-konferensen om klimatet är slående att vetenskap och forskning inte är i balans med det politiska maktspelet. Frågan är hur länge politiken kan bortse från de vetenskapliga förutsättningarna för vår planet. Förhoppningsvis blir det ett acceptabelt resultat när konferensen i Montreal avslutas den 19 december, men risken är att miljökraven skjuts på framtiden.
Kort om resultatet från COP 15
Artikel i Göteborgsposten
Artikel i Sydsvenskan
Dela gärna inlägget vidare