Kort om vätgas
Vätgas som energikälla till allt från uppvärmning av bostäder, drivmedel till fordon och för industriella produktionsprocesser medför ett utsläpp som består av vatten eller vattenånga.
Vätgasen är ingen ny energikälla, men har idag fått ett stort kommersiellt värde då det är ett betydande komplement till batteridrift för fordon och kan ersätta fossila bränslen inom bland annat industriprocesser. Vätgasen är också en utmärkt energikälla för lagring av energi när sol och vind inte är i produktion. Jag har i ett antal inlägg presenterat olika former för användning av vätgas som energikälla, Vätgas en alternativ energilösning, Vätgas räddar klimatet, El med vätgas och Insatser för klimatet.
Problematiken med vätgas är att produktionen/tillverkningen av vätgas kräver betydande insats av energi som naturligtvis då måste produceras på ett klimatsmart sätt med fossilfri produktion. En form av produktionskälla för energin är el från vindkraftparker. Detta är något som satsas på i till exempel Danmark. Forskning sker också på flera håll för att finna smarta former för vätgasproduktion såsom på KTH.
Industrisatsning med vätgas
Industrin står för en betydande andel av våra nationella utsläpp, totalt ca en tredjedel. De industrier som dominerar som utsläppskällor är järn-och stålindustrin, mineralindustrin och landets raffinaderier. Av dessa verksamheter är det järn- och stålindustrin som är störst med ca 38 procent av klimatutsläppen 2020.
Stålproduktion med vätgas
Sverige går i bräschen för satsning med stålproduktion baserad på förnybara bränslen i industriprocesserna. Satsningarna sker främst i det expansiva Norrbotten. Utsläppen av koldioxid från användningen av kol i processerna ersättas med vätgas.
Två stora satsningar görs för den fossilfria stålproduktionen. Det befintliga SSAB i Luleå har ett samarbetsprojekt med LKAB och Vattenfall i företaget Hybrit. Förutom detta finns på ett nytt företag H2 Green Steel som satsar på en ny anläggning utanför Boden med planerad driftstart 2024. Båda satsningarna är mångmiljardinvesteringar.
Hur ser tekniken ut
För den stålframställning som startats vid företaget Hybrit är konceptet att utveckla en storskalig värmelösning där stora volymer vätgas värms till 1000 grader, vilket skall användas för att reducera järnmalmen till råstål och därefter till stålämnen. I konceptet för lagringen av de stora mängderna vätgas i bergrum deltar KTH i utvecklingsarbetet.
Den traditionella vägen för hantering av järnmalm är att reducera/omvandla malmen till råjärn genom att ta bort syret med hjälp av koks (järnmalm är förorenat med syre), varefter råjärnet överförs till stålverk vanligen i flytande form. Stålet tillförs olika legeringsämnen till exempel mangan för att öka hållfastheten.
Vid H2 Green Steel skall väte som ersättning till fossila bränslen ersättas med grönt väte. Företaget skall producera vätet genom storskalig elektrolys (vatten spjälkas till vätgas med hjälp av elektricitet).
Potentialen för export
En betydande del av den svenska produktionen av stål går på export. Med en framtid av miljöanpassad stålproduktion har Sverige definitivt ökat sin potential av aktiv aktör för en framtid med miljöanpassad stålproduktion. Annan produktion i norr med batterifabrik och grönare IT-industri medför att den nordligaste delen av vårt land blir alltmer attraktiv – Enorm grön satsning i Norrland.
Dela gärna inlägget vidare.
Kommentarer på min FB-sida
Jerry Erlandsson
Vätgas i sig är bra, men man förlorar ca 70% av energin från el vid framställningen.
Jonny Fagerström
Det enda Sverige är ledande i är att köra sig självt i botten.
Christer Strandell
Hur kan det vara en energiKÄLLA när det behövs el för att framställa vätgas ur vatten?
Per Lundström
Christer Strandell sommartid kan vi producera vätgas när vi har överskott på el,den gasen kan vi använda under vintern,tex till fjärrvärme,men även höst och vinter när det blåser mer kan vi producera vätgas. Mvh
Christer Strandell
Fortfarande ingen källa.
Bo Andersson
Christer Strandell Det framgår klart av artikeln att vätgas inte betecknas som en ny energikälla; den är bara en annan energiform som kan lagras i motsats till direktelen från t ex vindkraft. Tyvärr går 1/3 av vindkraftverkets el åt till omvandlingsprocessen till vätgas. Bo i Varberg
Lars Etzner
Är det någon som räknat på hur mycket energi det krävs för att spjälka vatten och utvinna vätgas? Har för mig att den matematik gjordes redan för 50 -60 år sedan, och då konstaterat att det inte är någon framgångsfaktor…
Peter Karl
VÄTGAS = EBBERÖDS BANK
1 kg vätgas ger oss 33 kWh men kräver c a 80 kWh för framställning och högtryckslagring (700 bar).
Då är inte energin för vattenreningen medtagen och de massiva mängder vatten som krävs.
Lagringen i sin tur är behäftad med ständiga läckage i o m att väteporositet är svårt att värja sig emot.
I det fria bildar vätgas s k Knallgas med syret.
Inte ovanligt med vätgasläcka och friktionständning med 700 bars tryck till atmosfärstryck
ENORMA MÄNGDER RENT VATTEN KRÄVS!
Ett ton vätgas genom elektrolys kräver i genomsnitt nio ton vatten. Men för att få dessa nio ton vatten räcker det inte att bara avleda en närliggande flod. Vattnet som elektrolysatorn bryter ner till beståndsdelar måste renas.
Processen med vattenrening är å sin sida ganska slösaktig.
Vattenreningssystemen kräver vanligtvis cirka två ton orent vatten för att producera ett ton renat vatten. Med andra ord, ett ton väte behöver faktiskt inte nio utan 18 ton vatten.
Förlusten är förhållandet närmare 20 ton vatten för varje 1 ton vätgas.
På tal om vattenrening förklarar organiska kemister att det enklaste sättet att göra detta är genom destillering. Denna metod är billig eftersom den bara behöver el, men den är inte snabb. När det gäller elkostnaden kräver destillering av en liter vatten 2,58 megajoule energi, vilket i genomsnitt motsvarar 0,717 kWh.
https://oilprice.com/Energy/Energy-General/The-Green-Hydrogen-Problem-That-No-One-Is-Talking-About.html
Bara en fråga om destilleringen/ rening av vattnet. Borde inte en sån här anläggning liten eller stor byggas så det mesta av vattnet återanvänds. Dvs efter att bränslecellen har gjort sitt så är det ju vatten igen och borde vara rent eller? Då borde inte rening av stora mängder vatten var nått problem.