Framtid med eldrift?

Det tidigare inlägget om vätgas resulterade i ett antal kommentarer på min länk via Facebook. Några kommentarer var om att vätgas är mycket energikrävande att framställa, vilket är ett riktigt konstaterande. Fördelarna med vätgasen är att den energi som framställas med vindkraft och solenergi kan lagras genom att producera vätgas som sedan kan utnyttjas när det inte blåser eller när solen inte skiner. Vätgas är naturligtvis inte den helt optimala energikällan, men för att klara av en fossilfri värld måste den teknik som är tillgänglig idag användas. Vi kan inte avvakta och vänta på framtida energikällor för att lösa dagens problem med klimatomställningen. Det aktuella inlägget kring processen med utfasningen av fossildrivna bilar är också en process som inte går smärtfritt.

Utfasningen av fossildrivna fordon

EU vill förbjuda nya fossildrivna bilar från 2035, vilket förutsätter att EU kommissionen tar beslut om detta. Under 2021 lades en utredning fram till regeringen att Sverige skall skärpa kraven för bilar genom ett förslag om förbud mot att sälja fordon med fossila drivmedel från 2040. Med tanke på de klimatmål som vi måste klara av så är tidsgränserna som ges med utfasningen av fossildrift otillräcklig om vi skall kunna klara av en fossilfri värld till 2050.

Naturskyddsföreningen (SNF)har också gjort utspel kring försäljningen av bensin och dieseldrivna fordon. SNF vill förbjuda försäljningen av dessa fordon och även industrins användning av fossilbränslen från 2030. Som förebild använder SNF ett finskt beslut att energisektorn inte får använda kol efter 2029. Ett svenskt beslut att förbjuda fossildrivna fordon från 2030 bör naturligtvis följas av en skärpning av EU krav på samma nivå. Detta skulle kunna medföra att Europa blir en förebild för världen i övrigt när det gäller fordonsflottan.

Alternativen med fossilfritt

Antalet elbilar som säljs har kraftigt ökat, men än så länge är det en ringa andel av personbilsflottan. Statistik visar att totalt sett har vi 6 procent elbilar vid utgången av 2021. Av dessa är det dock bara 2 procent som är rena elbilar (resterande del laddhybrider – el och bensindrift). Som påpekas i utredningen till regeringen om fossilfria bilar har vi lång väg att gå om eldrift skall klara av omställningen av vår bilflotta. Innan vi har en dominans av eldrivna fordon kommer vi att ha ett klart behov av biodrivmedel för att klara detta.

När det gäller vätgasbilar så är denna typ av personbilar bara i sin linda, vilket kommer att ta tid att utveckla i sådan takt som behövs. Det som krävs är inte bara tillgänglighet till bilarna. Det krävs också en utbyggd infrastruktur med laddplatser med ett stort behov av utbyggnad av sådana. För vätgasbilar krävs tankställen som vi har väldigt få av. När vi har fler vätgasbilar så kommer också kraven att manskall kunna tanka dessa över allt.

Elbilar redan billigast

För svensk del ser vi att dieselpriset kraftigt ökat på några få år. Från feb 2020 med ett pris på ca 15,30 kr/l till ca 21,50 kr/l feb 2022. Många reaktioner har kommit på det ökade priset för drivmedel. Detta ställer många aktörer från lantbrukare och transportörer till privatbilister inför betydande kostnadsökning med att köra fossildrivna fordon. Naturligtvis är det en svår omställning till annan drift och att byta fordon över en natt.

Det kan konstateras att för privatbilismen är det redan idag motiverat att fundera på att byta till eldrivet fordon om man vill sänka sina drivmedelkostnader. Det är naturligtvis en kostnadsfråga att köpa eller leasa en elbil, vilket alla inte har förutsättningar att göra.

Bil Sweden har beräknat drivmedelkostnaderna för elbil kontra bensin eller dieselbil som visar en klart mindre kostnad för eldrift. Störst skillnad är det naturligtvis med hemmaladdning. Med avseende på prisnivån för elström så är det klart billigare i landets norra del.

Själv kan jag konstatera att vi laddar vår Kia E-niro till en driftkostnad på under 5 kr per körd mil, vilket skall jämföras mot vår tidigare V60 som idag skulle kostat drygt 12,50 kr per körd mil. Detta gäller vid hemmaladdning.

Hemmaladdning

Framtidens fordon

Klart är att vi under den kommande 10-årsperioden kommer att ha ett stort fokus på ytterligare etablering av elbilar. En del av denna utveckling är inte bara fler bilmodeller utan en stor satsning på att ersätta de litiumbatterier som är drivkällan med mer miljöanpassad teknik. Detta minskar miljöpåverkan men det krävs också att klara en hållbarhet utifrån det sociala perspektivet. I utvecklingen av batterierna krävs också behovet av utökad driftstid eller körsträcka och laddningstid för de fordon som kommer att utvecklas framöver.

Avseende eldrift så är elvägar något som testas både i Sverige och i andra länder. Detta område är idag helt outvecklat för privatfordon, men kan komma att bli revolutionerande när vi har det på plats.

Vätgasbilar är som tidigare påpekats i sin linda, men kommer sannolikt på sikt att utgöra det parallella spåret till elbilar.

Flera bilmärkesföretag experimenterar med självkörande bilar. Frågan är om detta är något som bidrar till en bättre klimatanpassning av vår bilpark eller bara är ett lyxtillbehör när det väl är på plats.

Utifrån ett livscykelperspektiv bör vi också i hög grad göra en fungerande omställning så att en betydande del av personbilsparken kan drivas med biogas, typ HVO 100. På detta sätt kommer vi klart snabbare fram för att reducera våra klimatutsläpp. Detta förutsätter naturligtvis att vi får en helt annan statlig finansiering för en omställning än den segdragna situation som råder idag.

Hur går det med elproduktionen?

I ett antal blogginlägg har jag presenterat olika former för fossilfri elproduktion. Det kan dock konstateras att det är mycket snack och lite verkstad för att göra de omfattande satsningar som krävs för att få tillgång till den stora ökning av elproduktion som måste fram inom en 10 årsperiod. I Skåne vill man storsatsa på havsbaserad vindkraft. Det som vi lever med i Sverige är att det är långa beslutsprocesser innan tillståndsprövningar är genomförda. Naturligtvis är detta viktigt men frågan är ad vill vi åstadkomma för att klara av klimatomställningen.

Dela gärna inlägget vidare.

Det här inlägget postades i Hållbarhet. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.