Lär mer av naturen

Historia

Så länge människor funnits på jorden har vi på olika sätt försökt lära av naturen och djuren. Evolutionsprocessen har pågått betydligt längre än mänsklighetens historia så det är naturligt att naturen och djuren har anpassat sig bättre till den jord vi alla är beroende av. Mycket av dagens miljöproblem och slösaktiga resursuttag har en koppling till att vi inte beaktat begränsningar som naturen sätter. I stället tar vi för givet att tekniska lösningar fjärmade från naturens smarta lösningar är framtiden.

Teknikerna har lärt

Ett tidigt exempel på teknisk lösning som utgått inspiration från naturen utgörs av kardborrband som alla tar som en given teknik på många låsfunktioner idag. I diverse tekniklösningar inom rymdprojekt utgör kardborrband en given lösning för åtskilliga funktioner. Det var en schweizisk ingenjör Georges de Mestral som 1941 uppfann kardborrbandet efter att inspirerats av egenskaperna hos växterna i kardborrsläktet med dess funktioner av kroksystem.

Ett flertal publikationer finns med stort antal tekniska lösningar som utvecklats med naturen och djuren som inspirationskällor. Själv har jag haft en bok från 1980-talet som referenslitteratur – Ecological design, från den då existerande Stiftelsen för ekologisk Konstruktion.

Termitstack med ventilationskanaler. Foto Lena Wilhelmsson

Utförlig beskrivning av termitstackens smarta lösning av ventilationssystem finns i en FoU rapport från LU/LTH ”Biomimetiskt ventilationssystem”.

Lär av naturen och djuren på kunskapskanalen på SVT

Kunskapskanalen har en fantastisk intressant serie ”Djurens smarta lösningar” med vad vi kan lära av naturen och djuren. Denna serie består av 5 program:

1 Vidhäftning

2 Byggnadskonst

3 Motståndskraft

4 Känslighet

5 Rörlighet

Programmen kan ses fram till juli 2022, kolla in dessa och förundras över vad vi kan få hjälp med i vår teknologiska värld.

Exempel på byggnadskonst

Några exempel från 2:a programmet ”Djurens smarta lösningar – Byggnadskonst”.

Bakterier som läker betong

I stället för att stärka betong med armering kan man öka styrkan och livslängden på betong med hjälp av kalkproducerande bakterier. Konceptet har tagits fram av mikrobiologen Hendrik Jonkers vid universitetet i Delft. Lösningen utgörs av att kalkproducerande bakterier – Bacillus pseudofirmus eller Sporosarcina pasteurii som bland annat finns i starkt alkaliska sjöar – som fyller ut sprickor som kan uppstå i betong. Dessa bakterier kan finnas overksamma i betongen åtskilliga år för att sedan vakna till liv när sprickor med inträngande vatten uppstår. Bakterierna bildar kalksten som utfyllnad i mindre sprickor i betongen. Tekniken bör vara en ovärderlig hjälp i alla betongkonstruktioner med höga hållbarhetskrav, som till exempel brokonstruktioner.

Svampar som byggmaterial

En smart teknisk innovation är byggmaterialet Mycelium. Detta material består i princip bara av en slags svamp. Materialet är ett mycket starkt byggmaterial som kan ersätta cement, trä mm och kan skapas genom att låta svampen växa i specifika strukturer. Utvecklingen och potentialen för Mycelium-materialet drivs av flera företag bland annat Mycoworks, kolla in länken ”Kommer byggbranschen använda tegelsten av svamp?”.

Tekniklösning med Biosten

Vad är Biosten? – materialet består huvudsakligen av sand, urea och bakterien Sporosarcina pasteurii vilka i en kemisk reaktion skapar biocement. Materialet med sandpartiklarna blir ett fast material som påminner om sandsten som är ett naturligt förekommande material.

Biosten kan bland annat användas som en möjlig metod för kustsäkring, dvs att säkra kustområden för erosion. Detta är under utveckling och studeras i Danmark för skydd av den danska västkusten, se rapporten ”Biosten som kustsikring”. 

Produkten borde testas i Skåne med tanke på de problem som finns på ostsidan från Simrishamn till Ystad. Själv har jag varit inblandad i ett förprojekt för erosionsbekämpning med att använda barriär med flytande mattor av förbrukade gummidäck för att skydda kusten. Detta används i de stora sjöarna i USA. Som tur var så blev det ingen verklighet av de flytande vågbrytana planerad för Ystad. Risken hade varit att Östersjön efter ett antal år hade haft flytande däck över allt. Biosten bör med stor sannolikhet vara ett smart inslag för att skydda kustområden inte bara i Danmark utan också i Skåne och andra platser där behovet finns. Det läggs stora summor för att skydda kuststräckor så behovet finns av nya smarta lösningar.

Klart är som framgår av programserien ”Djurens smarta lösningar” och övriga exempel att vi måste bli mer öppna för naturens möjligheter att bistå med fler hållbara lösningar.

Dela gärna inlägget vidare.

Det här inlägget postades i Ekodesign, Globalt tänkande, Hållbarhet. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.