Miljökonferens – 50 år i backspegel

Hur många känner till att Stockholm är platsen för uppföljning av miljökonferensen från 1972? På Stockholm 50+ deltog totalt ca 3000 deltagare från 150 länder.  

Miljökonferens 50 år efter  

Det har gått 50 år sedan den stora miljökonferensen i Stockholm 1972.

Den första globala miljökonferensen satte Stockholm på kartan inom miljöområdet. Måttot för konferensen var ”Only one earth”. Synen på miljöfrågor var inte samma som idag. Man såg t.ex. positivt på att ishavet skulle kunna bli farbart för fraktfartyg.

Det fanns dock ambitioner som hade kunnat varit kraftfulla om de tagits på allvar under dessa 50 år som gått. Detta gäller områden som havens föroreningar och förgiftningen av naturen mm. Kolla in Vetenskapsradion Klotets program ”Lärdomar efter 50 år av miljöarbete”. Ett viktigt tänk man kom fram till för 50 år sedan var ståndpunkten att det är förorenaren som skall betala ”Pollution pays principal”.

Under de 50 åren sedan förra konferensen har miljöfrågorna blivit mer akut att lösa för vår överlevnad. Det har dock skett ett antal positiva steg, vilket framgår av Naturskyddsföreningens lista.

Miljökonferensen Stockholm50+

Källa: https://www.unep.org/events/unep-event/stockholm50

Avsikten med FN-mötet är inte fokuserat på klimatavtal med förhandlingar. Stockhomskonferensens måtto i år är ”a healthy planet for the prosperity of all – our responisibility, our opportunity”.

Planen för konferensen är att öka takten för en både hållbarare och mer grön värld. Detta kan man naturligtvis ifrågasätta hur det skall ske, men ambitionen är ju inte fel.

Inom ramen för ledarskapsdialoger talar man om tre ämnesområden för konferensen (citat från Aktuellt i politiken 25 maj):

”1 Reflektera över behovet av konkreta åtgärder för planetens hälsa och välstånd för alla

2 Nå en hållbar och inkluderande återhämtning från Covid19-pandemin

3 Öka takten i genomförandet av miljödimensionen i hållbar utveckling inom ramen för FNs “Decade of Action”.”

Från Sida påpekar man pandemins negativa betydelse i utvecklingsländer och den ökade fattigdomen pga detta. Sida ger stor betydelse av investeringar i hållbara varor och tjänster genom sitt bistånd.

Hållbara investeringar är också generellt av stor betydelse och det bör noteras att begreppet ”hållbarhet” inte urvattnas och ”Green Washing” tar över. SVT Nyheter framhåller betydelsen av att FN-konferensen i Stockholm inte blir ytterligare en talkshow om klimatet, utan att det blir ett konkret resultat.

Resultatet från årets konferens

Stockholmskonferensen avslutades med 10 officiella uppmaningar:

  1. Sätt människans välmående i första rummet, för en hälsosam planet och för allas välstånd.
  2. Erkänna och implementera rätten till ren, hälsosam och hållbar miljö genom att uppfylla visionen från princip 1 från 1972 års Stockholmsdeklaration.
  3. Anta en systemövergripande förändring av vårt nuvarande ekonomiska system för en hälsosam planet.
  4. Stärka genomförandet av befintliga nationella åtaganden för en hälsosam planet, genom att förstärka nationell miljölagstiftning, budget, planeringsprocesser och institutionella ramverk.
  5. Säkerställa att offentliga och privata flöden är i linje med åtaganden för miljö, klimat och hållbar utveckling.
  6. Skynda på systemövergripande omställning av de sektorer där det finns störst effekt att hämta, så som livsmedel, energi, vatten, byggnader, tillverkning och mobilitet
  7. Återuppbygga förtroende för samarbete och solidaritet.
  8. Stärka och ge ny energi åt det multilaterala systemet.
  9. Erkänna ett ansvar för framtida generationer som en hörnsten för gott beslutsfattande.
  10. Ta vidare resultaten från Stockholm+50 genom att stärka och ge ny energi åt pågående internationella processer, så som FN-högnivåmötet Summit of the Future i 2023.

En hel del kritiska röster har framkommit kring resultaten från konferensen. Detta gäller organisationer som CONCORD som är en plattform för ett stort antal organisationer (i Sverige 81 organisationer) som vill påverka ”EU:s utvecklingspolitik för en hållbar och fredlig värld utan fattigdom och orättvisor”. Man talar om ett vagt resultat och att man bl.a. missar jämställdhetsperspektivet. Det borde gått att nå betydligt längre enligt CONCORD. Anmärkningen är inte förvånande……

Planetens gränser

Konferensen kan sättas in i det breda konceptet med planetens gränser, vilket beskrivits i tidigare blogginlägg. Vad tål vår jord den som vi alla är beroende av.

I strukturen för planetens gränser finns nio områden upptagna. För sju år sedan angavs att fyra av dessa kritiska gränser överskridits, vilket var klimatförändring, förlust av biologisk mångfald, förändrad markanvändning och förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor. Johan Rockström, forskare som är en av utvecklarna av konceptet med planetens gräns, påtalar idag att vi kan ha överskridit sex av de nio gränserna. Andra aktörer påtalar att det är fem gränser som nåtts, där den femte är kemikalieutsläpp. Dessa konkreta former av miljöhot bör tas på största allvar och återspeglar vad som är livsavgörande för vår planet. Denna problematik med allvarliga miljöhot har kommit till korta under de senaste åren med pandemi och krig.  

Planetens gränser

Dela gärna inlägget vidare.

Det här inlägget postades i Hållbarhet. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.