Hållbar produktutveckling

Matproducenter världen över jagar billigast vegetabiliska oljan. Svaret har varit palmolja från Sydostasien. Palmolja används i väldigt många matvaror som margarin, choklad, kakor mm. Oljan är också vanlig i tvål, tvättmedel, smink och diverse andra produkter. Den stora produktionen av palmolja har inneburit skövling av regnskogen och den biotop som finns i denna miljö. För Indonesien har palmoljeplantagerna inneburit att 80% av regnskogen skövlats.

Effekten av skövlingen av regnskogen i Sydostasien innebär ett överhängande hot mot orangutangernas överlevnad och detta till stor del på grund av vårt jagande efter billiga råvaror. Ett första steg är att alltid efterfråga att produkten man köper innehåller certifierad palmolja. Alternativet är att avstå från produkter med palmolja och välja produkter UTAN palmolja, t.ex. Waffie i stället för Kexchoklad.

Se länken med reklam för Waffie.

https://www.youtube.com/watch?v=eUNr6AWUV5A

Mer information kring palmolja och dess effekter finns här

http://www.wwf.se/wwfs-arbete/ekologiska-fotavtryck/palmolja-soja-och-forandrade-marknader/1551360-palmolja

http://www.wwf.se/wwfs-arbete/arter/1125849-orangutang

Många har på olika sätt och skilda nivåer i samhället engagerat sig för att stoppa den globala negativa klimatförändringen som blir mer och mer synlig i dag. Detta gäller allt från väderfenomen med stormar och orkaner, översvämningskatastrofen till torka som ödelägger förutsättningarna för normalt liv.

I miljödokumentären ”Before the flood” från 2016 med Leonardo DICaprio görs en ingående beskrivning av de effekter som vi står inför beroende på klimatförändringar. Leonardo ger oss en bild över de problem vi är ställda inför, världen över. Detta i form av skövling av landområden för utvinning av oljesand i USA, smältningen av isberg och ismassorna i norr, översvämningar i Sydostasien, skövling av regnskog för anläggningar av palmolje-plantager i Indonesien och för djurfoder i Amazonas. En god bild görs av förnekarna till den rådande klimatförändringen och dess lobbyister inklusive Thrump med sin skygglappar. Det finns också med hoppfulla uttalande från bland annat fd presidenter som Clinton och Obama. Möjligheterna visas hur vi kan vända på utvecklingen genom stora insatser nu, på bland annat sol- och vindkraft som är bättre ekonomiska alternativ än de fossila bränslen. Detta framgår också av föregående blogginlägg.

Filmen kan du nu se på Netflix (finns gratisprenumeration) Trailer finns på länken https://www.beforetheflood.com/

Det är nu billigare att producera el med solpaneler och vindkraftverk än med fossilbränslen som kol och olja. Kolla in den svenska dokumentären om omställningen till fossilfritt.

Dokumentären ”Fossilbranschens sista strid”

https://www.svtplay.se/video/14034616/fossilbranschens-sista-strid?info=visa

Det finns ett antal begrepp som kommit till användning i miljösvängen och jag skall ge lite kommentarer till några. Du kanske inte håller med ge mig då en kommentar.

När vi talar om ämnet kan man i princip koppla begreppen lika väl till fysiska produkter som olika tjänster vilket är bredare men också i hög grad kan göras mer eller mindre bra ur ett miljöperspektiv. De begrepp jag tar upp är miljövänlig, miljöovänlig, miljöskadlig, miljöfarlig miljöanpassad och worryfree-orosfri.

I mitt yrkesliv liksom privat har begreppet miljövänlig dykt upp sedan lång tid tillbaka och tenden är att begreppet används allt mer. Fokus är för beskrivning av en produkt, men kan också förekomma kring tjänster eller beteende. Det man främst kan framhålla är att det inte existerar någon produkt som är miljövänlig. Alla produkter och tjänster medför en negativ miljöbelastning som på något sätt är negativt för miljön, alltså är miljövänlig klart missvisande och kan leda till helt felaktiga slutsatser om produkten eller tjänsten. Eventuellt kan det vara mer relevant med motsatsordet miljöovänlig i mer eller mindre utsträckning. Detta är dock inget jag sett särskilt ofta.

Begrepp som är lättare att associera rätt är miljöskadlig och miljöfarlig. Vanligen är detta då kopplat till vilken typ av negativ miljöbelastning det är fråga om t.ex. innehåll av en viss skadlig kemikalie som på olika sätt har negativ påverkan på människor eller miljön. Kopplat till ovanstående begrepp skulle man kunna använda miljöofarlig för en produkt som är bättre än en produkt där miljöhänsyn inte finns med i utvecklingen av produkten eller tjänsten

Betydande antal produkter av olika slag importeras. Det jag nyligen stött på för ett diskmedel importerat från Kanada är begreppet Worryfree, vilket kan översättas med ”orosfri”. Frågan är hur man skall uppfatta detta som seriös användare.

Det jag anser som mest adekvata begreppet är miljöanpassad som begrepp både för produkter och tjänster. Med miljöanpassad visar man på att produkten eller tjänsten är utvecklad eller framställd med viss miljöhänsyn även om den inte helt och hållet är fri från negativ miljöpåverkan. Det är ju som tidigare påpekats ingen verksamhet eller aktiviteter som sker utan viss negativ miljöpåverkan. Eller finns det?

Det är över 3 år sedan det var aktiviteter på bloggen. Orsaken är väl att jag varit för mycket upptagen med annat. Behovet av miljöanpassning av produkter och tjänster har dock inte minskat. Fortsättningsvis kommer fokus att vara som tidigare på olika delar av hållbar- och miljöanpassad produktutveckling, men kommer i hög grad att även brett beröra områden med hållbar konsumtion, hållbar utveckling mm.

Hållbara transporter förutsätter en utökad satsning på kollektiva färdmedel. Bilparken kan naturligt bli mer miljöanpassad inte minst på drivmedelssatsning med elbilar som är ett måste.

Visst säljs det elbilar och de blir fler och fler. Man kan knappast säga att det är något direkt driv när elbilsparken inte ens når upp till 2000 elbilar i landet. Ser vi på vårt grannland Norge är situationen klart bättre. Den norska elbilsparken uppgår till 20000 bilar, alltså mer än 10 gånger fler än i Sverige. Orsak till den betydande skillnaden är att det finns betydligt fler fördelar som ges till elbilskunder i Norge. Detta gäller allt från slopad moms, slopade vägtullar till att kunna köra i bussfiler. Skall det hända något med den svenska bilparken så krävs det säkert insatser i likhet med den norska.

Bilden visar elbilsparkering utanför Akkershus i Oslo. När får vi se något liknande i Sverige?

Länk till svensk elbilsstatistik

På området med hållbar produktutveckling är hållbart mode ett starkt utvecklingsområde. Detta både utifrån ett konsumentintresse bland medvetna konsumentgrupper och offentliga satsningar. En av satsningarna på området är Mistra Future Fashion (www.mistrafuturefashion.com). Inom ramen för Mistra Future Fashion finns insatser på nya textilmaterial framställt av pappersmassa. Denna så kallade textilmassa kallad cellunova är under utveckling för kommersialisering vid Swerea. Materialet är klart miljömässigt bättre alternativ till viskos. Mistra Future Fashion har också lyft blicken och intresserat sig för den globala modeindustrin som till stor del är koncentrerad till Asien och då inte minst Kina som ett betydande producentland.

Förutsättningarna för hållbarhet inom mode bygger liksom annan produktframtagning på att designfasen är central för att produkten i sin helhet i detta fall ett plagg skall bli hållbart under sin livstid.

Klädbytardagar och återbruk gör sig alltmer påtagligt i dagens modeaktiviteter. Detta är också aktiviteter som finns med på de flesta festivaler. På den pågående Malmöfestivalen är detta också ett påtagligt inslag med till exempel programpunkter kring ”Återbrukssmycken av tyg” och utställning kring ”Hållbart mode och design”. Så visst sprids budskapet om hållbart mode, frågan är om det räcker till i förhållande till alla kommersiella krafter som kräver att vi skall konsumera mera utan att bry oss om konsekvenserna av konsumtionen.

Bloggen har haft ett längre uppehåll, men är nu på G igen. Hållbarhetsfrågorna har dock inte tagit paus. Alla aspekter för hållbara produkter och tjänster från miljöaspekter, etik till socialt ansvarstagande med bland annat mänskliga rättigheter måste till. Detta medför krav som man nästan behöver ”indisk magi” för att klara av.