Hållbar produktutveckling

De transportlösningar vi har för persontransporter har länge diskuterats som ohållbara. Även om vi har en satsning på kollektiva transporter så är det trots allt våra bilar som dominerar i lands- och stadsmiljön och de som får uppmärksamheten när det gäller utbyggnader för trafiksatsningar.

Miljöfordon, ja vad är det ? I bästa fall lite bättre än de rena fossilslukande bilarna och definitivt inget miljövänligt utan i bästa fall lite mer miljöanpassade alternativ. Av fjorårets nyregistrerade bilar var 38 % så kallade miljöbilar motsvarande ca 122000 bilar. På Transportstyrelsens hemsida framgår miljöbilsstatistiken under de senaste åren. Vad som definieras som miljöbil går att läsa på Wikipedias hemsida. När det gäller miljöanpassningen av drivmedel har synen tidigare varit lite enögd och bara sett utsläppsfaktorn av koldioxid som det enda problemet vilket gjort att etanolen tidigt blev ett stort och enkelt alternativ att ta till, vilket inte var någon direkt framsynt produktutveckling. Ett hänsynsstagande till sociala faktorer blev näst intill ett bortglömt fenomen.  Varningsklockorna från arbetsmiljön på sockerrörsplantagerna i bland annat Brasilien visar dock att problematiken inte är så enkel.

Vad händer på andra områden kring bilarnas miljöanpassning? Ja det är mycket produktutveckling inom området allt från materialval till hur vi fyller tanken.

Ett område som är nytt är nu Sveriges första hållbara bensinstation som byggts strax norr om Stockholm. Till det hållbara hör att biltvätt drivs med regnvatten, att det finns solceller och att träkonstruktion används för pumpstation i stället för stål, se länk till denna mack.

Ett annat detaljområde kring bilen är däcken där vi länge kört med returgummi, dvs använt materialet på nytt. På bilmässa i Japan visade nyligen Bridgestone ett luftfritt däck som minskar materialbehovet väsentligt och man får inte punktering.  En kul grej, men tyvärr ännu inte något att montera på vanliga bilar.

Frågan är vad som skall betraktas som hållbart inom bilbranschen. Det mest hållbara i ett globalt perspektiv torde vara att minska transportbehovet och öka satsningen på kollektiva lösningar. Den mest hållbara bilresan är naturligtvis den man avstår från att göra.

Det nya året har just början. Frågan är vilka förhoppningar man kan ställa på att miljöfrågor och hållbarhetsfrågor får större plats 2012 än som varit fallet 2011. Året som gick löste inte den globala klimatfrågan, vid konferensen i Durban, och våra utsläpp av klimatpåverkande gaser fortsätter i oförminskad takt. Den begränsande faktorn globalt torde vara det ekonomiska världsläget som håller tillbaka lite av vår konsumtion och därmed uttag av jordens resurser och tillhörande genererade utsläpp. Hållbarhetsfrågorna med socialt ansvarstagande har kommit för att stanna och det ekonomiska världsläget har inte gjort att problemen med dålig arbetsmiljö, barnarbete och mänskliga rättigheter är mindre angelägna idag än för ett år sedan.

Skall man vara riktigt negativ så går jorden under i år i vart fall om man förutspår Mayakalendern, men egentligen är det bara fråga om nystart i mayaindianernas kalender. På det nya året är det kanske viktigt att fundera över vilka principer som styr vår tillväxt, är det bara BNP som skall vara mått för mänsklig utveckling. Det är ju inte så att desto mer prylar vi skaffar desto lyckligare blir vi. På alla reor blir vi överösta med reklam i form av köp 3 och betala för 2, vilket inte direkt värnar om att hushålla med våra resurser.

Det finns kompletterande former för att definiera tillväxt i form av välstånd och livskvalitet. Detta är utgångspunkten när alternativa välfärdsmått tagits fram som Happy Planet Index och Gross National Happiness Index. Det sistnämnda lanserats av landet Butan där välstånd inte direkt är överkonsumtion av prylar utan mer en fråga om brett livskvaliteperspektiv.

Inom området med hållbarhetstrender som formar 2012 har hållbarhetsanalytikern Niclas Ihrén listat fem trender som är aktuella och presenteras i CSR i praktiken. Detta gäller koppling till konsumenttrötthet med affärsmodeller för kollaborativ konsumtion, alternativa valutor, cirkulär ekonomi med affärsmodeller som minimerar resursförbrukning, återvinning med steg mot upcycling och ekosystemtjänster, se artikel i CSR i praktiken.